063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

Välkommen till Föreningen Gamla Östersund

Föreningen Gamla Östersund är en religiöst och politiskt obunden ideell förening som är öppen för alla som är intresserade av Östersunds historia.

 

Föreningen bildades 1923 med syftet att vårda och sprida kunskap om stadens historia. Föreningen driver Stadsmuseet som speglar stadens utveckling och visar delar av föreningens omfattande samlingar av föremål, böcker, konst, foton och filmer. Foto- och konstsamlingarna är till största delen digitaliserade och tillgängliga via internet.

Stadsmuséet öppet

helgfria lördagar 12-15

NYHETER 

NU ÄR DEN HÄR !

 

Årsskriften kommer traditionsenligt ut den 23 oktober då  föreningen har sitt högtidsmöte på stadens ”födelsedag”.
Medlemmar kan hämta sitt exemplar i Stadsmuseet  följande  lördagar.
Årsskriften ingår i medlemsavgiften, ej utlämnade exemplar  tillsänds medlemmarna under november månad.
För övriga finns årsskriften att köpa i Stadsmuseet till ett  pris av 150 kronor.
Äldre årgångar säljs till reducerat pris. Årsskriften finns till salu även i Hübenettes bokhandel.

 

    Läs mer här

 

Högtidsmötet 2021

Efter ett års uppehåll på grund av coronapandemin kunde föreningen återuppta traditionen att fira stadens födelsedag den 23 oktober med en fest i Rådhuset. Det var ett 90-tal medlemmar som samlades till ett inledande mingel i Rådhusets övre hall. Sedan blev det intåg i Rådhussalen där vackert dukade bord väntade på gästerna som serverades en trerätters middag.
Ordföranden Peter Berg hälsade välkommen och berättade om aktuella verksamheter inom föreningen och om föreningens stundande 100-årsfirande 2023. Den nye redaktören för föreningens årsskrift Agne Svärd presenterade årets skrift som är den 84:e i ordningen. Den alltid populära årsskriften omfattar i år 160 sidor och innehåller artiklar som behandlar både nutid och historisk tid.

Tidigare under dagen hade årsskriften presenterats vid ett offentligt boksläpp i Stadsmuseet som hade stor tillslutning.

Berndt Sehlstedt som medverkar i årsskriften berättade utifrån sin artikel om den anrika Sveasalongens utveckling från en stumfilmsbio på 1920-talet till dagens Biostaden med sex små biosalonger. Flera kända stadsbor visade sig passera revy i den utvecklingen.

Kvällen avslutades som vanligt med att den nya årsskriften delades ut till de närvarande före hemgången.

Agne Svärd presenterar här årsskriften vid Högtidsmötet, till vänster i bild Bernt Sehlstedt som vänta på att berätta om Sveasalongen.

 

 Från lördagens boksläpp av Årsskriften

Agne Svärd, Årsskriftens redaktör hjälper Bernt Sehlstedt, tv, med författarexemplaren


Agne Svärd presenterar Årsskriften på Högtidsmötet

Varför heter det som det gör?

Man kan ju undra hur en gata eller område fått sitt namn? Finns det någon historia bakom namnen? Vem vet var Götgatan låg i Östersund? År 1923 samlades tre starka potentater i Östersund. Det var Filosofie Licentiaten Algot Holmqvist, Bankdirektör Carl Lignell och Länsantikvarien Eric Festin. Potentaterna var mycket upprörda över att vissa av stadens gatunamn inte hade något alls med Östersund att göra.

Här krävdes krafttag! Efter ett hårt arbete snickrade man till en hel bok med förslag på namnbyten. Boken lämnades in till Stadsfullmäktige. Här kommer några exempel: Repslagaregatan behövde byta namn. Det fanns ju ingen repslagarbana där längre. Stadens politiker stack som vanligt ut näsan med olika förslag. De föreslog ”Sveagatan”, ”Esplanaden” och ”Avenyn”. Men de tre vise männen vann. Repslagaregatan bytte namn till Rådhusgatan. Gatan går förbi Rådhuset – logiskt. Vidare byttes Odengatan till Litsvägen. Den gick mot Lit och det var ju förresten ingen gata. Samma sak var det med Fältvägen som fick bli Stuguvägen.

Norrlandsgatan då? Jo, när staden växte i nordöstlig riktning var man tvungen att dika ur alla dessa våtmarker som fanns där. Man gjorde krondiken. Alltså fick det bli Krondikesvägen. Järnvägsparken bytte namn till Österängsparken. Järnvägstationen fanns i och för sig där, men Österängen hade en mycket äldre historia. En gång i tiden var Österängen en del av mycket fina slåttermarker för Odensalabönderna.

Namnet Tjalmargatan hade också en historisk bakgrund. Den vetter ju mot Tjalmarsundet i Storsjön mellan Andersön och Bynäset. En gång i tiden drev samer renhjordar genom just Tjalmarsundet. Tjalmar (Tjålme) kommer från samiskan och betyder just sund. Södra Nygränd fick byta namn till Thoméegränd. Det var efter Landssekreteraren Anders Jacob Thomée. Han satsade allt han hade för att förverkliga drömmen om en kommunikationsled från kust till kust med Jämtland som nav. Hela företaget gick dock i konkurs efter bara några år. Men efter detta startade en fantastisk ångbåtsera i hela Jämtland.

Thomée fick också ge namn till en ångbåt (Blaumaulebauten). En ångbåt som kanske tjänstgjort längst av alla ångbåtar i Sverige och som ökade mysighets- och trivselfaktorn i Östersund med hundra procent. Jo, förresten! Götgatan fick byta namn till Bangårdsgatan. Logiken segrade till sist även där. Jim Hedlund Landsarkivet i Östersund