063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

Redigerad av
HEIMER WIKSTRÖM

 

 

Landsfängelset i Jämtland

Av Heimer Wikström.

Inom jämtlandsforskningen har hittills olika uppgifter förelegat om platsen för det äldsta landsfängelset (fånghuset) i landskapet. Järpe skans har ansetts vara platsen fram till 1717, Cronstads skans på Frösön 1717—1721 och Vallsundet från mitten av 1700-talet el­ler ännu längre tillbaka. Från denna tid föreligger nämligen rörande »Valla fångehus» dels ett syneprotokoll 1748 och dels ett tingsproto- koll 1749, där det uppgives ligga på Erik Olofssons ägor i Mickels- gård.

Vid en undersökning i vintras av några av de äldsta frösökartorna fann emellertid förf. å en av Christopher Stenklyfft år 1693 upp­rättad karta över kronohemmanet Hov en byggnad markerad och betecknad som »Fånghuset». Hov ligger några hundra meter sydost om Frösö kyrka och Fånghusets plats var markerad c:a femtio meter norr om mangårdsbyggnaden.

Hov var under 1700-talet, och kanske tidigare, länsmansboställe och såsom sådant lämplig plats för fånghus, och blev fr. o. m. 1810 boställe för landssekreteraren i länet.

I en av Gabriel Esping år 1755 upprättad skattläggningsbeskriv- ning över Hov heter det: »Fångskog [= skogsfång] kan vara alle­nast til gärdselstör och wedbrand, dock beklages wedbrand nog knapt, aldenstund fånghuset tager ock sin tarf här utaf.» (Samman­ställningen av fångar och vedbrand gör att man erinrar sig den från Jämtlands norsk-danska tid kände adelsmannen Nils Lykke, måg till den mäktiga fru Inger till östråt. Han röktes ihjäl julaftonen 1535 på Steinvikholm i den dystra fängelsehåla, som man än idag kan blicka in i.)

Fånghusets läge var alltså fastslaget, men utsikterna att finna några lämningar mycket små, eftersom en flyktig inspektion på skidföre visade att marken nu utgjordes av jämn åker. Antikvarien Gus­taf Hallström har i en uppsats »Svikna förhoppningar» skildrat ve­dermödor och besvikelser i dylika fall. Här fanns inte ens något hopp om att i hjärtpunkten av Jämtlands odlingsbygd finna spår av en byggnad som för kanske 150 år sedan jämnades med marken.

Först denna höst gjordes ånyo ett besök där och då kunde märk­ligt nog mitt bland de jämna fårorna efter höstplöjningen och just på den angivna platsen för fånghuset urskiljas konturerna av en byggnadsgrund. Nuvarande ägaren till Hov, Alfred Eriksson, kunde berätta att hans fader alltid haft besvär med att söka fylla igen den­na grop eller källare av okänt ursprung med sten, men den var än i dag till hinder vid brukningen. —

Hov, med dess läge i landskapets kulturcentrum, har säkert en historia som går mycket långt tillbaka i tiderna. Därom vittna även gudahovnamnet och de omgivande gravhögarna från järnåldern. Det fängelse, som visat sig ligga där under 1600-talet, kan alltså myc­ket väl ha funnits på samma plats ett eller par århundraden tidigare. Då fängelsets läge nu blivit exakt fastställt kunna möjligen ytter­ligare detaljer om detsamma och dess historia så småningom fram­komma.

»Valla fångehus» torde efter fånghuset på Hov ha övertagit upp­giften att vara landsfängelse, sannolikt ett utvidgat och förbättrat sådant. Det har ju uppgivits ligga vid Vallsundet och troligen på en plats c:a 350 meter norr om färjestaden, på Mickelsgårds ägor. Där finns fortfarande lämningar efter en mycket stabil stengrund, 9X12 meter. Under 1800-talet och fram till år 1939 fanns å denna grund uppförd en ladugård av rätt egendomligt utseende. Nuvarande äga­ren till denna del av Mickelsgård, Axel Brandon, framhåller särskilt några runda gluggar, som funnos i byggnadens nedre del.

Då staden Östersund anlades och fängelset förlädes dit år 1800, blev själva fängelsebyggnaden riven och flyttad till Vagled. Den tjänstgjorde där som mangårdsbyggnad till våren 1945, då den blev definitivt nedlagd för att ersättas av och delvis ingå i en ny sådan. Den kvarvarande grundens storlek stämmer väl överens med den på Mickelsgård.

Gårdens nuvarande ägare, Lars Svärd, berättar att »gammalstu­gan», alltså ursprungliga fängelsebyggnaden, hade å en av skorste­narna årtalet 1805. Vidare berättar han att vid byggnadens rivning påträffades i väggbandet på vindens östra sida en stock, där två fångar »med sirliga bokstäver» skurit in några rader. Ägaren var omtänksam nog att såga av denna del av stocken, ungefär en meters längd. Den förvaras nu bland fornsamlingarna i gamla biblioteket på Stocke. Under rivning och flyttning har stocken blivit obetydligt skadad och inskrifterna därför något defekta, men de kunna i all sin gripande korthet återges sålunda:

[Bomärke? Datum] … JAG JOHAN…………………………. [ÖNSKAR] AT VARA DEN SISTA SOM LIDER FÖR HOR. 1751.

 

 

 

[JAG] H. E. S. ÖNSKAR ATT MIN GUD VILLE BEVARA [MINA] BARN FRÅN DETTA PINNORUMMET

 

 

 

Årtalet 1751 i denna inristning från »Valla fångehus», jämfört med årtalet 1755, då Gabriel Esping beskrev fånghuset på Hov, vi­sar att det samtidigt fanns två sådana fängelser här. Så torde kan­ske ha varit fallet även under andra kortvariga perioder.

Om utvecklingen sedan landsfängelset övergått till att vara stadshäkte berättas i en efterföljande uppsats.

 

 

Landshäktet i Östersund

Några anteckningar om fångvård från förra hälften av 1800-talet
Av komminister Carl Sjöman

 

Ovanför portalen till Fångvårdsanstalten i Östersund läses år­talet 1861. Betydligt längre tillbaka i tiden sträcker sig emellertid fångvårdens historia i Jämtland. Ett landsfängelse för Jämtland hade sedan 1600-talet varit förlagt till Valla på Frösön. Detta fängelse flyttades år 1800 till Östersund på föranstaltande av apo­tekaren Samuel Perman. I borgerskapets protokoll och handlingar återfinnes en skriftväxling om denna sak mellan Landshöfdinge Embetet och Perman av följande lydelse:

Herr Apotekar Perman.
Herr Landshöfdingen önskar weta, när och på hvilka willkor Arres­ten flyttades till staden och huru stadsjord då kom att anslås för Arresten. Haf godheten lämna härom nödiga uplysningar.
Winter.

Apotekare Perman svarar å denna skrivelse på följande sätt:
Händelsen med Arrestens hitflyttande var denna, att vid Wallsundet wore husen så förfallne, att ny Arrest skulle upbyggas, och som Herr Landshöfdingen Lindencrona var i staden, då detta blef bekant för mig, nyttjade jag tillfälle eftersom i alla städer där Rådstufva finnes, äfven Arrest fanns och framställde min önskan, att Länshäktet kunde förflyt­tas hit, hvilket project Herr Landshöfdingen gillade af det skäl jag upgaf, att waktmästaren kunde under tiden nyttja denna tomtens åt­följande jord jämte den vid Wallsundet som af ålder war tillslagen, och säkerheten för rymning av arrestanterne icke så lätt kunde ske härstädes.

Dessa båda skrivelser ha utväxlats i maj 1831 men klargör frå­gan om länshäktets förflyttning från Frösön till Östersund trenne årtionden tidigare. Arrestlokalen (= länsfängelset) fick sin plats på tomt nr 7 och var uppförd i två våningar, vilket framgår av protokoll från en brandsyn den 6 november 1806, där det om »Fång­huset» talas om »norra och södra fångrummen på nedre bottn, jämte norra (rummet) i öfre våningen». Så särdeles välbyggt torde detta hus ej ha varit, ty vid brandsyn den 8 juni 1807 klagar vakt­mästaren Olof Oldberg på »att vid eldning syntes rök framkomma emellan väggen och murn».

Det av apotekare Perman åberopade skälet att rymningar icke så lätt skulle kunna ske i Östersund som på Frösön höll icke streck. Den 9 september 1809 rymde en rannsakningsfånge, men det var blott början. Drygt ett år senare eller den 17 december 1810 passa­de ej mindre än sju fångar på att rymma och anmärkningsvärt är, att av dessa voro ej mindre än fyra kvinnor. Natten till den 30 maj 1811 begav sig ytterligare fem fångar iväg, därav tre kvinnor. Kännbara straff utmättes åt dem, som hade uppsikten över häktet, men i ett par fall nedsatte Hovrätten straffen, vilka dock lydde på resp. 8 och 12 dagars fängelse vid vatten och bröd samt avsättning.

Detta första länsfängelse i Östersund drabbades emellertid av en förödande eldsvåda den 1 april 1826, varvid byggnaden helt lades i aska. Vid detta tillfälle förvarades i fängelset endast två arrestanter, vilka räddades i sista stund. Fångvaktmästare var då Olof Bräckberg, vilken synes ha varit en i staden betrodd man, eftersom hans namn förekommer tillsammans med apotekare Per­mans i protokoll från denna tid. Bräckberg dömdes för visad vårdslöshet med elden att böta 32 sk. bko, samt förklarades ersättningsskyldig för förlorade inventarier. Bräckberg kunde emellertid ej av egna medel gälda böterna eller komma ut med skadeståndet, varför han vänder sig till en del socknar i länet med bön om hjälp, vilket framgår av följande:

Protokoll hållit uti Liths Sockenstuga den 29 maji 1828.

f. Fångvaktmästaren Olof Bräckbergs ansökning om eftergift af det honom ådömda arbete till ersättning för det förbrända arresthus bifölls af sockenmännen enhälligt. De 100 rdr bko som i följd af berörda an­sökning skulle inflyta ansågo Sockenmännen lämpligt böra gå i afräkning vid Landjemnadsliquidationen.

Näs och Hackås sockenmän behandlade samma ärende den 28 juni 1828 och beslöt att bifalla Bräckbergs ansökning »med lika vilkor och på samma sätt som uti Liths och Föllinge Socknar».

Respekten för lag och ordning synes ej ha varit så särdeles god i Östersund under de första årtiondena av 1800-talet, vilket fram­går av tvenne brev från landshövding von Törne 1818 till apoteka­re Perman. Breven äro dagtecknade den 17 augusti 1818, alltså samma år som von Törne tillträdde landshövdingeämbetet i Jämt­land. I breven lägges Perman på hjärtat att »med yttersta stränghet beivra allt vad som rubbar ordning och sedlighet och att ej lämna den minsta förbrytelse utan näpst». Till de stora marknader, som vid denna tid höllos i Östersund, samlades en hel del icke önskvärda element, vilket även framgår av von Törnes brev, där han ordar om, »att okänt, vanryktat, löst och oförpassat folk ej får tillfälle att sig här uppehålla». Den största av dessa marknader var Gregorimarknaden, som hölls under tiden den 19—24 mars.

En bevarad fångrulla från 1846 upptager ett stort antal personer, som inmanats i häktet. Något grövre brott synes dock ingen av de intagna ha gjort sig skyldig till. Ungefär en fjärdedel av fångarna voro kvinnor, vilket är anmärkningsvärt. Den 29 september 1846 intogs icke mindre än 11 personer i häktet, därav en man vid namn N. E. Gran från Norge jämte hans fyra minderåriga barn och tre kvinnor. Sällskapet synes ha kommit ordentligt i luven på varandra, innan deras känslor hann svalna innanför fängelseväggarna. År 1847 avtjänade en man 28 dagars fängelse vid vatten och bröd för faders och svärfaders ofredande samt fick dessutom göra uppenbar kyrkoplikt och därtill göra fadern och svärfadern offentlig avbön.

Själavården vid fängelset torde även under de första åren i Ös­tersund ha handhafts av stadspredikanten, en syssla som under åren 1793—1811 innehades av adjunkten i Brunflo, Erik Nordenberg, vilken var den förste innehavaren av stadspredikanttjänsten. Något regelbundet själavårdsarbete torde dock icke ha förekommit förrän 1820, då Östersund fick egen prästman, som tillika blev predikant vid länshäktet. Denna sista tjänst förskaffade honom dubbel tjänsteårsberäkning. Anders Ocklind, född den 1 januari 1790 i Mörsil, blev den förste innehavaren av tjänsten ifråga. Även Ocklinds efter­trädare, Göran Palmqvist, omnämnes som predikant vid länsfängelset. Såväl Ocklind som Palmqvist slutade sina dagar i Östersund, den förre den 16 april 1843 och den senare den 27 september 1852.

Ett sekel har gått sedan den sista av de händelser timat, som i denna uppsats dragés fram ur fädrens gömslen. Då och nu inom fångvård och fängelsevärld kan ej jämföras. Även en fånge har ett värde såsom människa, vilket starkt framträtt på lagstiftningens område under senare årtionden. Men detta se vi kanske allra kla­rast mot den bakgrund, som gulnade handlingar i rättsväsendets historia vittnar om.
(Ur Forum Theologicum 1949 efter benäget medgivande av författaren.)

 

 

Afrodite på Rådhusplan

Av Iwan Wikström

 

Ett nytt offentligt konstverk fick Östersund den 21 juni 1952, dagen före kungaparets första officiella besök här i staden. Då av­täcktes nämligen Olof Ahlbergs brunnsskulptur Afrodite. Konstver­kets uppförande utgör ett led i utformningen av Rådhusplan. En re­dogörelse för denna frågas behandling torde vara av intresse för Föreningen Gamla Östersunds medlemmar.

Iordningställandet av Rådhusplan var föremål för behandling av stadsfullmäktige åren 1933 och 1934. På initiativ av Sällskapet för Jämtländsk Konstkultur hade arkitekten Robert Berghagen i samråd med skulptören Olof Ahlberg upprättat olika förslag till Rådhus­plans konstnärliga utsmyckning, innebärande i huvudsak uppföran­det av en fontän på själva planen, anläggandet av breda refuger på östra och västra sidorna av planen samt beläggning med lämpligt färgad smågatsten å planen. Vidare skulle skolplanen öster om gamla läroverket avschaktas och jämnas på sådant sätt, att en jämn lutning ned mot skolan erhölls; å denna lutande plan skulle med kalkplansten i lämplig färg inläggas den äldsta, av lantmätaren Johan Törn­sten upprättade stadsplanen. Mot Rådhusgatans västra gångbana skulle läggas en låg mur av kalksten. De nu nämnda åtgärderna syf­tade bl. a. till att ge större rymd åt Rådhusplan. Stadsfullmäktige beslöto också 1934 att låta vidtaga de föreslagna åtgärderna, under förutsättning likväl att på frivillig väg kunde anskaffas medel för den planerade fontänen. Hos Akademien för de fria konsterna be­gärde stadsfullmäktige anslag till fontänen ur Hjalmar Wicanders fond. Fondens styrelse, som godkände ett av Olof Ahlberg upprättat förslag till brunnsanläggning, kunde emellertid bevilja allenast en mindre del av kostnaderna därför. Stadsfullmäktiges ordförande, förre häradsskrivaren E. E. Liven, meddelade därför Akademien, att stadsfullmäktige icke torde se sig i stånd att bidraga till fontänens förverkligande. I detta läge och då det framstått såsom mindre önsk­värt att placera en utrymmeskrävande brunnsanläggning mitt på Rådhusplan, beslöto stadsfullmäktige 1934 att godkänna det ur­sprungliga förslaget till Rådhusplans ordnande med undantag av refugerna på västra sidan om planen samt brunnen mitt på planen. Av anläggningen ha sedermera endast utförts stensättningen av Rådhus­plan, refugerna med planteringar öster om densamma samt klinkerbeläggning av gångbanorna på östra sidan.

Vid Livens frånfälle 1945 visade det sig, att han testamenterat större delen av sin förmögenhet till Östersunds stad. Avkastningen skulle användas för något stadens ändamål, som magistraten, vilken fick fondens förvaltning om hand, skulle bestämma. Liven var en av stiftarna av Föreningen Gamla Östersund, i vars uppgifter även in­går ett verka för stadens prydande med konstverk, samt Föreningens första ordförande. Då därtill kom, att han såsom stadsfullmäktiges ordförande sysslat med tanken på uppförandet av ett konstverk på Rådhusplan, torde magistraten ha funnit det angeläget att till hed­rande av donators minne fullfölja den tankegången. Stadsfullmäk­tige anslöt sig också härtill samt uppdrog år 1949 åt representanter för drätselkammaren och byggnadsnämnden att samråda med ma­gistraten i ärendet. Bland fyra av herr Ahlberg upprättade förslag förordade tillkallade sakkunniga, konstkritikern Gustaf Näsström och arkitekten Robert Berghagen, den därefter av magistraten och ovannämnda representanter antagna brunnsskulpturen Afrodite. Med anledning av konstverkets ifrågasatta, ändrade placering upp­drog drätselkammaren åt arkitekten Berghagen att uppgöra en revi­derad plan för Rådhusplans ordnande, vilken även sedermera följ­des i avseende å brunnsanläggningens uppförande. Stadsarkitekten Henric Nordlund fick samtidigt i uppdrag att utarbeta förslag till iordningställandet av Rådhusplans östra sida intill Rådhuset.

Gjutningen av skulpturen har utförts av konstgjutaren Erik Pet­tersson i Stockholm, och stenarbetena ha levererats av Våneviks och Vånga stenhuggerier.

I en redogörelse för den högtidlighet, varvid Afrodite avtäcktes, uttalade en av stadens tidningar bl. a.: »Att Afrodite är ett verk av Ahlberg behöver ingen sväva i tvivelsmål om. Hon är utförd i hans strama, klassiskt influerade stil, kanske aningen robustare än hans andra kvinnofigurer, men också mjukare. Den med patinerad för­gyllning överdragna bronsen stod utomordentligt vackert mot björ­karnas grönska och den mörkröda granitbrunnen.» Häri kan man in­stämma. Staden har fått ett konstverk, som lyser upp, förskönar och berikar Rådhusplan.

Vid avtäckningen överlämnade magistraten konstverket i stads­fullmäktiges vård under uttalande av förhoppningen, att den pryd­nad detsamma kommer att utgöra för Rådhusplan, också skall stimu­lera till planens slutliga iordningställande, ju förr dess hellre.

 

 

Östersunds stadskällare från år 1901

Notiser av Orvar J. A. Thuresson.

Som i föregående årsskrift omnämndes övertogs Lindbloms källa­re i Östersund av änkefru Märta Andersson den 1 oktober 1901 och vid tillträdet tillkännagav hon att det ursprungliga firmanamnet, »Stadskällaren», återtagits. Priset var 74.000 kronor. Senast man återfinner stadskällarbeteckningen är i annonser i ortspressen åren
1876 och 1878. I ena fallet med­delas att »Salta biten» serverades varje onsdag och lördag mellan klockan 10 och 1 på dagen och i det andra omnämnes förlust av ett par lappskor, som ev. upphittare ombedes inlämna på Stadskällaren i Östersund. Fru Andersson, vars ena syster var gift med orgelbyg­gare Eriksson här i staden, drev rörelsen till år 1905, då hon för­sålde densamma till Erik A. Ahlström, född den 13/4 1869 och numera boende i Borgsjö socken. Han innehade restaurangen i ett år och på grund av 1905 års ut­ställning i Östersund var rörelsen tidvis synnerligen livlig. Då tronade på smörgåsbordet den s. k. »brännvinsmadonnan» — en praktfull brännvinsbehållare med fyra kranar, varifrån rann olika slag av då begärlig akvavit. Enbart smörgåsbord med småvarmt och snapsar samt öl betingade ett pris av 1 krona. Ahlström fann emellertid att många tog för sig för mycket, varför han anskaffade karaffiner, som rymde 1 ½ sup, vilket till en början vållade honom obehag. Abonnemangpriset för tre mål mat samt snapsar och pilsner belöpte sig till 2 kr. pr dag och en »njutbar» halva punsch kostade serverad 1:25.

 

En förstklassigt kokerska betinga­de 100 kr. i månaden. År 1906 sålde han rörelsen för 80.000 kr. till O. B. Lindblom, en son till förre innehavaren av Stadskällaren L. O. Lindblom.

Han var född i Skog i Hälsingland. Under sin skolgång härstädes var han sin faders biträde i skötseln av restaurangen. På hans tid skedde stora omvälvningar i restaurangens rörelse beroende på första världskriget och den nya rusdryckslagstiftningen, som under hans tid trädde i kraft. De första varslen var sockerransoneringskor­ten, som kom punschen, den då vanliga drycken, att sina och nästan upphöra, och sedan togo restriktionerna vid. Det var slut på den gamla tidens fria seder, och centiliterräknande och mattvång började. Hans maka, fru Bernhardina Lindblom, som bar ansvaret för köket, berättar att den första restriktionsrätten var äppelmos, som hon själv tillverkade. En lustig tilldragelse var också sommartidens införande mellan 15 maj—30 september 1916. Förstnämnda datum drogs kloc­kan fram en timme och därmed följde att serveringen upphörde lika lång tid före. I september drogs den tillbaka 1 timme med motsva­rande förlängning av serveringstiden. Kaféserveringen upphörde och gästerna fingo vid matborden inta sina spritcentilitrar. Ransonering­arna och dyrtiden satte rörelsen på hårda prov. År 1920 överlät Lindblom rörelsen på portier C. O. Lindergren.

Bredvid sin gärning som källarmästare ägnade sig Lindblom även åt grosshandel och var verkställande direktör för Importbolaget samt tillhörde i många år styrelsen för Sv. Handelsbanken härstädes. Vidare var han stadsfullmäktig. Lindblom var en kraftfull och driftig man, som i sin ungdom varit en framstående och bemärkt idrotts­man. Obestridligen var han en affärsbegåvning. Han hade även stort intresse för jordbruk. Inom stadens ordensliv tog han verksam del.

 

 

Efter sin stadskällarmästartid inköpte han hotell Standard och drev detta en längre tid. Han avled år 1946.

C.A. Lindergren, född den 19/6 1880 i Rimbo, Stockholms län, hade en längre tid tjänstgjort som portier på hotell Standard härstädes, innan han den 1 april 1920 tillträdde Stadskällaren. Är 1929 gjorde kontrollstyrelsen en del enligt pressen obefogade anmärkning­ar om serveringen i den s. k. »korvkammaren» på övre botten, vil­ket föranledde att ransonerna sänktes där från 15 till 10 cl, och frå­gan dryftades om att helt förvandla korvkammaren till matsal samt anställandet av en respektingivande ordningsman.

År 1930 övertogs emellertid hela rörelsen av Östersunds Utskänkningsaktiebolag, som liksom bolag i ett flertal andra städer fann be­hov av att själva driva rörelsen. Bolaget fick av Lindergren arren­dera fastigheten och företog omfattande restaurering av lokalerna. Man tog på nedre botten bort »ölschappen», biljard m. m. och gjor­de en enda serveringslokal. Entrén till serveringen på övre botten förlädes till gränden och matsalen utvidgades enligt ritningar av arkitekt Anders Ekman, Östersund. Lindergren och hans familj an­ställdes i företaget. År 1939 övertog Stockholmsdistriktets Allmä­na Restaurangaktiebolag rörelsen, och Lindergren pensionerades se­dan den i december 1942 påbörjade ombyggningen verkställts. 1:sta klass matsal, som försågs med bl. a. musikestrad m. m. (se bild) fick nu sin entré åter tillbaka till Prästgatan medan folkrestaurangen fick sin från Residensgränd. Lindergren, som under sin källarmästartid erhöll betyget att ha på ett föredömligt och mönstergillt sätt skött sin ofta svåra och ömtåliga uppgift, avled den 7 september 1948. Han var mycket verksam inom stadens ordensliv.

Efter Lindergren tillträdde källarmästare Gunnar Wilöf befatt­ningen år 1943. Han hade i fem år varit hovmästare på hotell Standard efter att förut ha lärt yrket bl. a. på Riche, Grand Hotel Royal och Hasselbacken i Stockholm, på Svenska Amerikalinjens båtar samt i Amerika. Den 1 juli 1947 utsågs han till verkställande direktör för hotell Knaust i Sundsvall. Han förestod även en tid restaurang Hov i Östersund och gjorde sig mycket omtyckt härstädes.

När Wilöf den 15 september 1947 avgick efterträddes han av källarmästare Per Lage Eklund, som varit chef för restaurang Al- hambra i Stockholm. Han hade genomgått hotellfackskolan i Luzern samt därefter varit servitör och kock samt hovmästare bl. a. på Grand Hotell och Savoy i Göteborg. Under hans tid inträffade den stora eldsvådan den 7 maj 1948 kl. 9 f. m., som helt ödeläde Stadskällaren och därmed lades grunden till det nuvarande storar­tade företaget, som med pomp och ståt invigdes i december 1950. Eklund, som också vann stor popularitet efterträddes i april 1951 av källarmästare Valentin Andersson, som förut varit källarmästare å Runan i Sundsvall.

Den nuvarande Stadskällaren, vars totalkostnad torde uppgått till c:a 2,4 miljoner kronor, betecknades av en stockholmstidning som »ett mönster för alla restauranger».

 

Runstenen vid Östersundsbron år 1829

 

Hösten 1951 uppstod i lokalpressen en livlig och långvarig debatt om runstenen, delvis inspirerad av en uppsats i G. Ö:s årsskrift. Den rörde sig mest om läget för Östman Gudfastssons bro och om hans roll som Pontifex maximus, den högste brobyggaren.

Under debatten framkommo en del värdefulla äldre uppgifter om dessa ting, och vi kunna här bidraga med en såvitt känt icke förut återgiven bild från år 1829 av runstenen.

Gotlänningen och kommissionslantmätaren Lars Cedergren kom som 27-åring till Jämtland år 1822 och blev här ingift i släkten
Meijerberg. Han var varmt intresserad av fornforskning, och genom ad­junkten Nils Ekdahl (känd från sina forskningsresor i Jämtland som »Kalvskinnsprästen») kom han i beröring med riksantikvarien och riksarkivarien i en person Johan Gustaf Liljegren, chef för Vitter­hets-, Historie- och Antikvitetsakademien. Till honom sände Ceder­gren ett stort antal mycket vackra teckningar av Gotlands ruiner och fornlämningar, av Trondhjems domkyrka, samt bilden här ovan av runstenen.

Han belönades med akademiens antikvariska prismedalj och val­des 1831 till dess korresponderande ledamot. Till Liljegren skrev han bl. a. följande brev:

Högtädle Herr Professor, Secreterare i Kongl. Witterhets, Histo­rie och Antiqvitets Akademien!

För den af Herr Professorn mig tillsända skrifvelse, äfven som för den deruti inneslutne Medaille får jag så till kongl. Akademien som Herr Professoren hembära min tacksägelse. —

Särskilt får jag för Herr Professoren öppet förklara den vördnad jag länge hyst för en Man genom hvars kraftiga bemödanden ett älskadt Fäderneslands heliga Minnen blifvit bärgade undan förstörelse så väl af Tiden som Människan, samt tillika betyga den Högaktning hvarmed jag har äran teckna mig

Högädle Herr Professorens och Secreterarens ödmjukaste tjenare

Östersund den 4 Juli 1829.
Lars Cedergren.

A p u d:
Innesluten teckning af en Runsten vid Sundsbron i Jemtland fär jag här hos äran öfversända; den var vid min ankomst till Länet kullstjelp t och af bruten, men har genom tillhjelp af mina vänner äter blifvit upprest på samma rum der den förr ut varit pla­cerad.

Cedergren.

Bilden och brevet äro av intresse dels därigenom att man kan kon­statera den fortgående förstöringen vid sprickan i stenens högra del och dels genom uppgiften om dess period av vanvård under 1800- talets första årtionden. År 1792 stod den nämligen ännu upprätt.

Skadan på stenen har gått ut över orden HAN LIT (KRISTNA). Hos Peringskiöld 1687 är stenen endast spräckt men ingen stenskär­va borta, hos Johan Törnsten 1792 (i Fornvårdaren 1929) är texten

HA — LIT, hos Cedergren 1829 här ovan HA———————-IT och på stenen i dess nuvarande skick HA————- T.

Kanske finnes fortfarande i marken någonstans vid brofästet be­gravd en stenskärva med en eller två runor på.

Då man vet vilka bistra öden runstenen fått genomgå måste man glädjas åt att den fortfarande är bevarad, och det innebär också en maning att väl vårda detta Jämtlands märkligaste fornminne.

H. W—m.

 

Från Pelle Molins Östersundstid

 

Minnet av den strålande vitale gymnasisten men misslyckade, studenten Pelle Molin, Ådalsdiktaren, lever ännu kvar i Östersund, där han tillbringade en del av sin skoltid. Den förra året utgivna levnadsteckningen »I Pelle Molins spår» av Per Nilsson-Tannér, gjorde hans minne aktuellt, och en gammal dam i staden plockade ur sina gömmor fram två porträtt av honom. Det ena, veterligen det enda från hans östersundstid, och med god tidstypisk stil, återgives här intill för första gången.

Kamraten till höger är Janne Burholm, i ett av Pelle Molins brev, med skildring från deras gemensamma firande av vår och Valborgsmässa i Östersund år 1884, betecknad som »Heimdalls enväldige redaktör». (Heimdall var gymnasieförbundets tidning.)

Han föddes år 1865 i Sundsvall, var en ovanligt mångkunnig och uppslagsrik tidningsman, och tjänstgjorde bl. a. i Sundsvalls Tidning och Östersunds-Posten, där han med tiden blev redak­tionssekreterare. Hans förbindelse med Pelle Molin gjorde att dennes resebrev från Nordland kommo att sändas just till Östersund. Den ungdomsväninna till de båda kumpanerna, som lämnat en del av dessa uppgifter, skildrar Janne Burholm som »en rar och trevlig yngling med ljuslockigt hår och en mycket stadig och gedigen karaktär». Burholm avled 1902 i tuberkulos och har fått sin sista viloplats i Hammerdal.

Pelle Molin har i en icke fullbordad novell, »Mot norr — och dö­den», som han, tydligen mycket gripen av ämnet, skrev i tre olika utkast, skildrat en lungsiktig mans reaktion inför dödsdomen. Hu­vudpersonen i berättelsen kan säkerligen vara just hans kamrat Janne Burholm, och denna tanke får ytterligare stöd genom att han där bl. a. skriver: ». . . min ungdomsvän,————- min vackra, starka vän ».

H. W.

 

Om “ångvissling å ångbåt”

 

Hamnfogden och Magistraten år 1883:
Utdrag av protokoll, hållet hos magistraten i Östersund den 27 sep­tember 1883.
§132.
S. D. Hamnfogden Oscar Liljefelt hade till Magistraten inlemnat en så lydande skrifvelse:

»Till Östersunds Magistrat.
Härmed wågar undertecknad framställa, huruvida icke den nu brukliga Signaleringen af Ångbåtarna kunde förbjudas vid och uti Stadens hamn, samt i stället använda större klockor att ringa med för signalering vid ankomst och afgångstiderna; Hästar blifva ofta skrämda i sken då signalpiporna börja sitt i allo förfärliga »tjutan­de» och icke nog dermed, utan små barn som passagerare hafva med sig blifva ofta så rädda att fara kunde vara för att dessa små deraf finge menliga följder för framtiden; Och antagligen är det mindre roligt för en stor del af passagerare, så väl Herrar som Fruntimmer, om di komma att stå i närheten när det svåra tjutet i hast störtar fram; Många torde invända att klockorna icke komma att höras så långt som den nu brukliga signaleringen, detta nog sant, men den som vill passa på tiden, behöfver icke höra ljud, som kan spränga örhinnorna på folk, den deremot som icke vet passa på kommer alltid för sent, påminnelsen om tiden må vara hurudan som helst. Skulle den nu framställda anhållan beviljas, torde vara skäl att, från och med den dag då den nu brukliga signaleringen på Ångbå­tarna förbjudes, ålägga den som häremot bryter, ett lämpligt vite.

Trenne af Ångbåts Befälhavarna äro i allo med om den nu före­slagna förändringen.

Östersund den 11 augusti 1883.
Oscar Liljefelt.
Hamnfogde.»

Sedan t. f. Stadsfiskalen Joh. Hultén anmodats att öfver Hamn­fogdens framställning sig yttra, så ingaf nu Hultén detta skriftliga utlåtande:

»Till Wälloflige Magistraten i Östersund.
Affordrad yttrande rörande af Hamnfogden Oscar Liljefelt framstäld begäran derom, att den nu sedvanliga signalering å i hamn liggande ångbåtar skulle upphöra, får jag härmed anföra, att det skulle vara önskligt om ångbåtarnas nu brukliga signalering, då de ligga i hamn, utbyttes och ersattes med, hvad på andra platser brukligt är, nemligen ringklockor. Med denna på andra platser, der ångbåtar finnas brukliga signalering skulle helt vist många eller största delen av stadens innevånare, synnerligast de, hvilka hafva körslor vid hamnen, blifva synnerligen belåtna, enär såsom hamn­fogden uppgivit, hästar ofta skyggar och äro svåra att hålla i styr vid de förfärliga tjutningar, som komma från båtarnas signalpipor, helst vid båtarnas avgång från staden, då de nära nog timtals före afgången börja med sina många och långa blåsningar.

Passagerare, då de en gång blifvit vana att passa tiden, utan att först vänta på sådan signalering, som hörs staden runt, komma nog att passa den bestämda tiden, eller åtminstone då tiden vore i an­nalkande draga sig så i närheten af hamnen, att de kunde höra ringklockorna, hvilka brukar höras ganska långt; hvadan antagas kan, att ej flera passagerare då än som nu är fallet försumma de för ångbåtarna bestämda tider, hvilka alltid kungöras i stadens tid­ningar och med särskilda vid hamnen anbringande anslag.

Med tillstyrkande af Liljefelts skriftliga anhållan, hvilken härhos bifogas, får jag härmed vördsamt föreslå dels att ett visst be­stämt vitesbelopp måtte bestämmas för den eller de som tredska att ställa sig föreskriften till efterrättelse, och dels att förändringen måtte taga sin början från och med nästkommande års seglationstids början.

Östersund i Stadsfiskalskontoret den 22 september 1883.
Johan Hultén.»

Efter föredragning af dessa handlingar beslöts att hos Stads­fullmäktige göra framställning om att hos Konungens Befallningshavande i länet söka fastställelse å ett ordningsstadgande af föl­jande lydelse:

»Inom Östersunds stads hamnområde må ångvissling å ångbåtar ej användas i annat fall än då signalering på sådant sätt finnes i lag uttryckligen föreskrifven, vid böter af 2 till och med 20 kro­nor. »

På Magistratens vägnar:
I. von Stapelmohr.

Konungens Befallningshavande år 1884:

Länsstyrelsen år 1952:

Genom särskilda resolutioner har länsstyrelsen fastställt vissa ordningsföreskrifter för Östersunds stad, avseende dels upptagande av s. k. brandvakar å Storsjön, dels ångvissling å ångbåt, dels ock

gnistersläckare å ångbåtar och ångslupar, vilkas maskinerier drivas genom eldning med ved.

I en den 11 juni 1952 till länsstyrelsen inkommen skrivelse har magistraten i Östersund hemställt, att länsstyrelsen ville upphäva ovannämnda tre ordningsstadganden såsom antikverade.

Länsstyrelsen har tagit ärendet i övervägande och finner skäl bi­falla framställningen.

 

En uppfinnare i Östersund

 

Carl Bernhard Sebastian Cavallin, uppfinnaren av den varmluftsmaskin, vilken han själv beskrivit här nedan, föddes i Östersund den 8 juli 1846. Föräldrarna voro landskontoristen, sedermera häradsskrivaren Carl Cavallin och hans hustru Catharina Dorotea Festin.

 

 

Studentexamen avlade Cavallin i Östersund 1873 och bedrev därefter universitetsstudier, huvudsakligen i matematik, för vilket ämne han visade sig äga en mer än vanlig begåvning. Efter slutade studier återvände han till hemstaden och förtjänade en tid sitt uppehälle  som privatlärare. Att de akademiska studierna icke fullföljdes till den i detta fall naturliga avslutningen — filosofie doktorsgraden — torde huvudsakligen ha berott på den sjukdom, varmed Cavallin var behäftad och vars verkningar med åren blevo alltmera besvärande. Sålunda kunde han icke gå över en öppen plats, t. ex. Stortorget, vilket hade till följd att han blev en enstöring och stängde sig inne på sin kammare i den gamla Cavallinska gården vid Storgatan.

I det samtida Östersund betraktades han på grund av sina egen­heter som ett original. Men i ensamheten löste han sina problem och experimenterade med olika uppfinningar.

Med snillets rätt utbytte han tankar med och framlade resultaten av sitt arbete för de främste bland dåtidens matematici, svenska och utländska, i en omfattande korrespondens, som tyvärr gått förlo­rad. Bland dem, med vilka han brevväxlade märktes John Ericsson, vilken som bekant också uppfann en varmluftsmaskin.

Cavallins uppfinningar ledde väl icke till några praktiskt an­vändbara maskiner, men som ett kuriosum kan nämnas, att han kon­struerade ett »elektricitetsverk», som försåg hans studiekammare med ljus, långt innan elektrisk belysning var påtänkt i staden.

I likhet med sina syskon var Cavallin mycket musikalisk. Han har lämnat efter sig ett flertal böcker med minutiöst noggrann och prydlig notskrift.

Cavallin avled den 22 november 1926.

D. C. S

Beskrifning på en af undertecknad upfunnen warmluftmaskin.

Denna upfinning afser att, på ett synnerligen enkelt och såwidt jag wet hit­intills okänt sätt, genom uppwärmning af torr eller fuktig atmosferisk luft åstadkomma drifkraft efter samma princip som ligger till grund för de förut i Swerge patenterade enkelt werkande warmluftmaskinerna.

Likasom dessa, intager, sammanpressar, upwärmer och utkastar den nya ma­skinen för hwarje slag en ny portion luft; men icke genom rätlinigt rörliga kolfwar i en cylinder utan i stället genom twänne i ett sektorformigt omhölje eller foder arbetande klafflika pistoner af rektangulär eller annan form, vridbara om­kring en gemensam axellinie.

Genom sistnämnde egendomliga anordning winnes en mera direkt och af för­medlande delar oberoende vexelwerkan emellan maskinens kraftuppwäckande, emottagande och reglerande delar än som av något annat system synes kunna upnås; Stor lätthet att för serskilda ändamål på mångfaldigt olika sätt samman­ställa maskindelarne eller ock flera på en drifaxel samwerkande maskiner, hwarjämte äfwen i sistnämnda fall, ovillkorligt behof ej förefinnes af mer än en enda gemensam eldstad — enär hettytornas form tillåter att likformigt på flera ma­skiner fördela eldens werkan.

Framstående fördelar i afseende å billig anläggnings- och driftkostnad, lätt- handterlighet, ringa friktioner, mångsidig anwändbarhet, minskadt behof af ut­rymme torde af allt detta blifwa en följd.

Med kännedom om de äldre konstruktionerne är det lätt att af bifogade

teckning utan omständligare beskrifning upfatta ifrågawarande maskin och dess

werkningssätt:

a) är den verkande pistonen, försedd med kalluft- eller insläppningsventilen V, och lufttätt rörlig i fodret O. Werkar medelst koppelstången f på vefwen g och driftaxeln, hwilken sistnämnda åter, genom tappen eller rullen h, ver­kande i det genombrutna spåret på den omkring ett fast centrum rörliga häfstången i och koppelstången k — eller ock, i många fall bättre, genom ett å den till höger serskildt tecknade remskifwans 1 insida anbragt spår m, hwar- uti en å förenämnda koppelstång k, i sådant fall med styrarm försedda, öfre ända sittande tapp eller rulle ingriper — bildar och medelst armen n på en genom matarepistonen gående axel öfwerför den för nämnde piston erforder­liga rörelsen.

b) matare pistonen, har 3:ne bottnar: den främsta fristående från fodret O utom närmare pistonens rörelsecentrum, hvarigenom den kalla luften tvingas att fö­re dess gång genom nedan nämnde öfwerföringsventil bestryka och afsvala fodrets inre yta; den medlersta, utgörande pistonens stomme och en gl. tjenl. packning tätande skiljewägg mellan fodrets kalla och warma afdelningar in­nehåller öfverföringsventilen v1; den innersta, bildande med den nyssnämnda ett slutet rum eller kanal, som, fortsättande sig genom pistonaxelns hålighet och kanalen i fodrets O baksida, lemnar genomgång till hettaren åt den kalla luften när denna, vid matarepistonens utåtgående slag, genom ventilen v1 till uppwärmning öfwerföres.

c) varmlufts eller utsläppningsventilen, som, då matarepistonen med öfwerföringsventilen stängd, vid ingående slaget indrager ny kalluft, af lämplig rörelse­ledning från drifaxeln öppnas, för att i skorstenen eller askrummet utsläppa den förbrukade warmluften.

d) hettaren, som lämpligen torde göras af trenne spiralformigt böjda och med mellanlägg i kanterna hopnaglade jernplåtar, står genom sin sålunda bildade form och återgående luftgång i förbindelse vid p, oafbrutet, med warmluftsafdelningen af fodret O dels, genom p1 endast wid matarepistonens utåtgåen­de slag, med dess kalluftafdelning mellan båda pistonerna; emottagande derwid kall luft från sistnämnde och aflemnande upwärmd till förstnämnde sida.

e)  eldstaden, hvilken, såsom af teckningen lätt inses, kan betjena flera åtminstone twänne efter pistonaxlarnes rigtning bredwid hwarandra ställda maskiner.

Östersund den 2 November 1868.

C. Ca vallin.

(Ritningen till den av Cavallin patentsökta varmluftsmaskinen har ej kunnat återfinnas bland hans efterlämnade papper eller hos Kungl. Patent- och Registre­ringsverket.)

 

Ur Östersunds stadsarkiv

 

Pag. 181. 1803.

Januarii den 8. Sammankomst då följande förehades Nembl.

1:mo Marknadts stånd vack för nätterna. Resolverades at Mastar Nässberg och Mastar Johan Holmberg åtog sig at giöra nattvackt.

2:dro Marcknadts Wack som tager sin Början den 10 hujus. Den 10. Handelsman Thoren — Mastar Örberg — 2 Man Den 11. Apotekare Perman — Mastar Holmberg — 2 D:o Den 12. Snickaren Eric Mällberg — Sergeant Nyberg — 2 D:o

Upläst och ärkiänt intygar
Olof Edström. Joh. Nesseur. Johan Holmberg. Nils Svedberg. Petter Holmberg.

Pag. 182. 1803.

Febr. d. 19. Var sammankomst enligit förut tillkjänna gifvande då följande ämnen förehaddes. nemlig.

1 :mo Ansökning om Landmätare förättning till delning på alla Lot­torna för Ing. Stagnel. Resolv. Enligit påskrift på Inlagan.

2:do Fulmäcktig vid Realisatjon d 23 Februar 1803 uti Brunflo. Resolverades Mster Bergström skulle fulgiöra detta.

3:to Fulmäcktig vid Taxeringen d. 4 Martii i Rödön. Resolverades. Färgaren Nordlund skulle presentera sig.

4: to Visar Handelsm. Edström redovisning uplästes hans Räkning som likvähl icke var sumerad så vida han trodde något fela ännu i sin anotatjon å Debet.

5:to Öfverses Marknads Taxan för d. 8 Januar 1803. Befants influtna Rdr 17 — 44 sk.

6. Kopparslag Svedberg anhölt om ytterlig. Låhn af Cassan at sum­man inberäknad kunde blifva Rdr 16 — 32 emot intekn. och Ränt. Resolverar at detta genom Ordförand verkställes.

7. Utsattes dag till liqviderande af Lotterna för 1802 somt Jord­styckena och Kohna samt Redovisning hos Edström samt kyrkoverden.

8. Anstalter (?) at ansökningar till LandHöfd. om Gästgifveriinrättning i Östers, samt rättighet till medelns nyttjande för Riksdagsm., Landtmätare, kommitter, etc.

Pag. 183.     9. Ombyte af Öster mot Drag. Ahl.

10. Anmodas H:r Cantzell Zilling at vara vår (?) fullmäckt. Å andra sidan stående puncter äro uplästa intyga.
Eric Nordlund. Johan Nesseur. Sam Perman. Jonas Näsberg. Nils Siö- lund. Johan Edberg. Joh. Holmberg. Nils Nordlund. Pehr Örberg. Nils Svedberg. Petter Holmberg, Joh. Thelberg. Lars Näsman.

1803.

d. 13 Martii 1803.

Samankomst till upsättande af Stadsvackt till infallande marknad d. 18 Martii.

18. Hand. Hallgren — Jernkram. Söderberg Postm. Meijerberg. Hökarn Martin, d. 19. Major Tideman Löjtm. Montgomeri Capit. Amneus Uhrmak. Nordlund, d. 20. Löjtn. Krabbe. Skrädd. Sjölun d. 21. Hand. Edborg. Hattm. Eric Mellberg d. 22. Mäster Moberg. Inga Lars d. 23 Perman Pehr Matsson.
Marknads Taxan blifver nu lika som förr men med indragning om rörelsen minskadts.
I morgon skjer början med ståndupsättning då alla gamla stånd må (?) efter möijelighet bibehollas. Till biträde vid upbörden blifver Mster Holmberg, Mster Moberg. Jernkrämar Söderberg, anhölt genom Mster Thelberg at få hugga 2 tolfter timer till fähus emot afgift.
upläst et justerad d. 13 Martii 1803 intygar

Samuel Perman.    Olof Edström.

Pag. 184. 1803.

d. 2 April 1803 var enhellig samankomst då följande förehade.

1 :mo LandsHöfd. Lindecrona Comunication i Borgerskapets ansökning at få Landtmätar till Jämkande af Lotterna.

2:o Gördelmak. Järborg beswär öfver för hög ståndafgift.

3:to Kaffek. Wikmanson och Agoranders besvär at erlägga stånd af­gift, då de betungas med så dryg hus hyra.

4:to tillkjennagafs at Såldat. Jon Öster fådt afsked från stads He- manet då vi framdeles böra anskaffa ny karl.

5. tillsäges at stånden böra genast nedtagas.

6: t Perman anmälte emot billig afgift hugga något timmer.

7. Efterhöres Ståndpeningarna för framflutna marcknad.

Pag. 195. d. 17 Maij 1803

Enhällig samankomst då följande puncter förehades till afgiörande nemligen

1 :mo Handelsm. Edström visar redo för 1801—02—03—

2:do Kyrkvärden Nordlund upter redovisning för kyrkans med.

3:tio Väljes ny kyrkovärd. Resolveras at Mster Nesseur skulle antagas emot vanlig descri- tjon.

4:to Alla Broar och gator efterses till reparatjon. Resolveras, at måndagarna och Lördagarna kl. sist kl. 1 efter mid. emot vanlig betalning.

5:t efterses Ringhagarna. Resolveras at nästa Lördag granskas sama och lagas.

6. Svinkingning bör genast företagas.

7. Vägstycket repareras i Räfsund. H:r Länsm. Olof Oldberg åtog sig reparatjon för stadens Räk­ning emot betalning.

8:o Gästgifverie inrättning i Östersund: Resolveras at vila till straxt före Lands Herrens ankomst, emedlertid anmälte sig Glasmäst. Bergström som Gästgifvare.

9.Getningen för Kohna, försökes at få Sandbergs Hustru el. lysa på i kyrkan KristHemilsferdsd.

10. Ihogkomes Soldat vacancen at snart återbesättas.

Pag. 198. 1803.

Samankomst då H:r Doctorn och Prosten Zetterberg öfversäg kyrcko- Räkningarna från dass början 1791. Då tillika blef följande öfverenskomit nemlig:

1 :mo För Barndop och kyrckotagning betalas till kyrckan 4 sk.

2: do Bröllop d:o 16 sk.

3. Collecter till kyrckan varje Predicodag, men vid Marknadstiden och Högtidsdagar pålyses samma förut offenteligen med upmuntran till rundeligare gåfva.

4. Vid bröllop och Barnsöhl samlas af gästerna efter behag, till Lazarettet dässutom.

5. Uplästes Kyrck Räkningen och godkjändes.

6. Ingafs Inventarium pä all Kyrckans tillhörigheter.

7. Alla otidiga sängelag betalas af qvinna och man vardera 32 sk. och för krona om dän nyttjas bröllopsdagen 32 sk.

8. Vid Dödsfall erlägges till Pastor efter öfverenskomelse Om Barn och Kyrcktagning.

Upläst och vidkjänt intyga.
Fordras af Befallnings. Lidsten medel till gatornas iståndsättande.

Samuel Perman. Olof Edström. Nils Nordlund. J. Nesseur. Nils Sjölund. Anders Bergström, Pehr Wallberg. Johan Thelberg. Jonas Näsberg. Anders Hindersson.

Pag. 198. 1803.

Samankomst då H:r Doctorn och Prosten Zetterberg öfversåg kyrcko- Räkningarna från däss början 1791. Då tillika blef följande öfverenskomit nemlig:                                   1

1:mo För Barndop och kyrckotagning betalas till kyrckan 4 sk.

2:do Bröllop d:o 16 sk.

3. Collecter till kyrckan varje Predicodag, men vid Marknadstiden och Högtidsdagar pålyses samma förut offenteligen med upmuntran till rundeligare gåfva.

4. Vid bröllop och Barnsöhl samlas af gästerna efter behag, till Lazarettet dässutom.

5. Uplästes Kyrck Räkningen och godkjändes.

6. Ingafs Inventarium på all Kyrckans tillhörigheter.

7. Alla otidiga sängelag betalas af qvinna och man vardera 32 sk. och för krona om dän nyttjas bröllopsdagen 32 sk.

8. Vid Dödsfall erlägges till Pastor efter öfverenskomelse Om Barn och Kyrcktagning.

Upläst intygas: Östersund d. 19 Maij 1803.
Sam. Perman. Ol. C. Meijerberg. Olof Edström. Nils Nordlund. Eric Nordlund. Johan Nässör. Johan Melberg.

Sedermera förekom Hofslagare Gesellen Hans Pettersson från Fahlun och anhölt at blifva antagen till smed.
Resolverades at Pettersson skulle qvarstanna till LandsHern ankom­mer för at visa sin skickelighet och öfvriga lefnads sätt, då han vid nästa samankomst kan förses med protocols utdrag och rättighet at söka. upläst intygar

Sam. Perman

Pag. 207. 1803.

d. 26 Juni över enhällig samankomst då följande puncter förehaddes nemligen.

1 :mo Gästgifveri inrättning i Östersund Biföls; Vid Landstinget at 2/3 delar skulle fråntagas Stocke bå­de med pängar och Höö.

2. Landsvägs stycket regleras för Östersund närmer(?) staden. NB afslogs.

3. Göres förfrågan om de Rdr 73. 16 s. som Lagm. Wasell upburit för Ricksdagen, kunde få tagas af Ståndpengarna. Obs. Detta afslogs af H:r LandsHöfvdingen då Hrr Lagman Wasell lofvat samma återbetala.

4. Klagas på Befall. Lidsten för efterlåtenhet at lämna oss Auctjons medlen till Gatornas uptagande. Observeras at vi borde genast skaffa Cautjon och därefter äga rättighet fordra vår fyllnad.

5. Ordningsman tillsättande för altid. NB Kunde icke beviljas under frihets Åhren utan må vi välja och begära stadsfästelse hos Lands Höfdingen.

6. Frihets Ahrens förlängande. Obs. at Lands Höfvdingen tilstyrkt 10 Åhr.

7. Ansökning at få stånd medlen betala Landtmäter Obs. Landshöfvd. lofvade i Bcf. Lidstens Hand. Edströms och Permans ofvervaro at af nämda medel betala så de förra som sednare.

Pag. 208. 7. Efterfrågas Marcknads Taxan för Östersund. Obs. at samma för alla städer snart vore at förvänta.

8. Efterses om tillgängelig väg till Tortans Myran. Obs: Åfelt Mat(?) har lofvadt samma reglera.

9. Öfvertalas fru Törnstedt el. fru Lindholm om kosthållning för Landtmätaren när han kommer. Observeras. Lofvade fru Lindholm åtaga sig för 24 sk.

10. Om Soldaten kunde bortbytas på Nybygget. NB dätta afslogs.

Pag. 209. Torgets räfsande samt ståndens afflyttning. Resolv. at kl. 8 samlas på torget. Efterse om tillgängelig väg är öppen till Tortans Myran el. kan nu klagas för H:r Lagm. Wasell. Sammandrogos Marknad ständpängarna för all Åhr för at visa redo öfver förvaltningen. Samandrages Gatarbete för alla Åhren för at visa redo ytterligare för Bef. Lidsten uti LandsHöfd. ofvervaro. Öfvertalas någon at emotaga löjtn. Calwagen vid Landtm. förätningar.
Resolveras at vidtala Glasm. Bergström Fru Törnstedt el. fru Lindholm. Anholler Hand:n Edberg om Kåhlhage och Lott. Resolveras at få Kåhlhagen N 60. Lotten N 5 5.

Pag. 210. Tillkjännagafs om Ladornas inlösande som tillfallit vid delningen i Ranåsen nemlig. Till Nils Olof i Tanne

1 st. Rånäs Lägdladan 40 sk.
1 d:o d:o 16 sk.
1 d:o Helvitetsmyran 12 sk.
Nils Olofsson i Halfvardsgerde 1 st. Ranås Lägdladan 16 sk.

.NB Pehr Paulsson har vår Lada i Torråsen och var värderad till 12 sk. men vill icke beholla henne. Anmälte Jnga Johan sig hugad at söka Burskap i Östers, som Timerman. Resolveras enhälligt at han borde antagas.

Anmälte Åkaren Eric Hansson sig hugad at sälja sin Tomt, Lott och Kåhlhage sedan han nu kjöpt sin faders Hemman. Anmälte sig Hattmak. Geseln Eric Mellberg hugad at söka sig som Hattmakare i Östersund. Resolverades till antagande dock med eget medgifvan at åtnöijas med dän Jord han innehar.

Pag. 211. Dätta saman komst protocoll uplästes och erkj ändes intygar
Samuel Perman. Olof Edström. Eric Moberg. Jacob Hallgren. Erick Mälberg. Johan Thelberg. Erik Norlun.

Pag. 212. 1803.
Julii d. 18. var samankomst då följande företogs.

1 :mo Landshöfvd. Lindecrona påminte at Husen i staden måtte snart Rödfärgas.

2:do Borgen ställes för marknadsständpängarna Såvähl som för Auctjon medlen.

3:tjo. Revition från staden Borgan (?). Resolvera at meddela Postm. Meijerberg.

4;to Genom pålysning i Allmänna tidningar lämnas följande Handtverker frihet at hos LandsHöfvd. Embetet söka sig Burbref nemlig.
1 Kakelungsmakare, 1 Murmästare, 1 Snickare, 1 Klensmed.

5:to. Om Ved kastarna vid storsved. Resolveras at noga efterhöra ägarna.

6:to TimmerHuggning för 3:ne Åhren samandragas till betalning.

7. Anmälte Mster Wallberg at få hugga 2 1/2  tolft smått timmer.

Upläst intygas. Samuel Perman. Olof Edström.

Pag. 213. Joh. Thelberg. Nils Nordlund. Eric Nordlund. J. Nässör. Nils Siölund. Jonas Nesberg. Jöns Engwall. Pehr Wallberg. Nils Svedberg.

1803.
Aug. d. 29. Var enhällig samankomst då följande puncter förehades till öfverlägning.

1 :mo. Erick Mellbergs ansökning at antagas som Borgare. Resolv. Efter upsatt formulair.

2:do Jnga Johans ansökning at antagas till timmerman. Resolveras enligit formulairet.

3:tio. Gördelsmak. Jusbergs Resolutjon om afkortning uti ståndtaxan enligt LandsHöf. ordres af d. 14 Junii 1803 som tillägger honom återfå 16 sk. samt Rdr 1 för Rättegångskostnad. NB at först tillskrifva H:r L. S. Cawallin (?)*) at dessa medel tagas af ståndpängarna för at icke reta LandsHöfvdingen at utropa och för oroliga hufvuden at visa sin oförsonlighet.
*) Fel för Gavelius (landssekreterare Per G.)?

4:to Väljes ny ordförande. Resolverades at nästa måndag d. 5 Septber enhälligt samanträda till väljande häraf.

Pag. 214. 5. Fru Pastorskan Lindholm anhölt at fä bygga kjällare ned vid siöstranden i sandbacken. Resolver. at hon skulle äga denna rättighet.

6. Ståndvakt.

7. Anhölt Landsman Olof Oldberg och Uhrmakar Nordlund at få hugga 5 tolfter vardera timer emot vedergällning. Resolveras at de skulle äga dertil samma rät som andra.

Upläst och vidkjänd Östers, d 29 Aug. 1803.
Samuel Perman. Olof Edström. Olof Oldberg. Johan Thelberg. Nils Nordlund. Johan Nässör. Petter Holmberg. Eric Nordlund. Nils Sjölund.

Pag. 215. 1803. Septbr d. 5. var samankomst Enligit förra ggen beslut till företagande och afgiörande nedanståend puncter nemligen.

1:mo Wäljes ny ordförande och fullmäcktig vars giöromåhl skall vara at handhafva alla stadens Handlingar, upbörd, upsigt till förekomande af Oordning; jämte at vid domstolen föredrag de måhl som finnas fordra dätta stränga förfarande äfven alla öfvriga tillfällen då stadens Heder, förmähn(?) sådant fordrar.

Pag. 216. 2. Stadsprästen Löhn efter öfverenskomelse upbäres jämväl för Prosten Zetterberg, Soldatbeklädning, Ordförande Löhn, Timer Huggning, Arrende Lotter, Egna Lotter för flera Åhr och detta ( ? ) , Geterskornes Classificatjon samt Hushyra, och räntan för lånta Contanter. Resolv. at samanträda samfelt d. 29 Sept. till betalande af ofvanstående articklar.

3:tio Infordras af Nämd. Olof Olofsson i Knytta Städseln som Soldat Öster upburit och åtagit sig lämna til marknaden Rdr 10.

4: to Marknad väckt till d 9 Septbr. Resolv.at 1 ;mo Major Tideman, Mast. Moberg
2:do Perman, Lars Ekendahl.

5. Granskas vår öfverenskomelse angående Timmerhugning, Löftäckt med mera samt underskrifvas af de nykomne.

6. Efter frågas H:r Lagm. Wasell varest man bör sök slut om frihets Åhren, samt öfriga Riksdagspuncter.

Pag. 217. 7. H:r Postmast. Meijerberg har åtagit sig at som Revisor genomse alla våra andlingar, upbörd med mer.

8. H:r Capit Amneus betall genast de Sex tolfter Timmer han huggit med Rdr 2.

9. Anmälte sig vic Ländsm. Oldberg at få bortföra någon myrjord å Torget mit för Hallgren emot lika mycket grus. Resolveras at sama skulle tillåtas.

10. Utmätnings betalande för Ljusbergs Resolutjon Rdr 1—16 för marknads afgifter. Resolveras at af stånd pängarna taga till betalande häraf Rdr 1—16 så vida Östersunds Innevån. icke hafva någon förmohn däraf utan bör ansvara för varje skilling hos LandsHöf. Emb:t.

11. Införes alla nödvändiga Handtvärkare uti orterna at genast söka sig burskap nemligen

12. Stämmes fru Törnstén för vad hannes man upburit för hushyra af sin syster och svåger från 1788 till 1793. med mera. På lika sätt för fru Törnstedt stämmes för staden. Alla enskillda bör stämma för sin fordringar hos båda äfvan stående. Vid sama tillfälle bör Carta beskrifningen noga framtes för domstolen huru vida icke då varande borgarne(?) bort betala sama efter Törnstens egen upgift.

Pag. 218. 13. Ärhindras om Camar Collegi Resultjon på Törnstenska sterbhusets ansökning at fä ersättning för giord arbete vid Lotterna. Resolveras at denne samma utaf oss alla gen . . . ( ? ) delad på egna och kjöpte tomter skall utgå. Circa 16 sk.

14. Cautjonernas upsättande för Marknadsinkomsten (?) samt Auctjons Medlen. Resolveras at cautjon skall ställas af oss alla för Auctjons summan Rdr 158 — 1 — 10 till 2:ne Bofasta män utom staden.

15. Stads Cassan invänteras och Reversserna med panterna införas i skjerskilt bok med ränta betalande för framflutna tiden. Res. uplästes sedan uptekning blifvit förrättadt — då Reversserna allena gik till Rdr 97. 20 — 4. utom de Rdr 73. 16. Lgam. ärhollit och återstoden för Lidsten. Rdr 39. 7 s. 9.

16. Förklaringarna för Johan Nilsson och Eric Mellberg framlägges till underskrift.

17. Alle stadens undfägna Handlingar, jämte Kongl. och Colleg. Kungiörelser med mera böra inprotocollerna.

18. Sedan Lojt. Calvagen lofvat nalkas (?) oss i Höst till utförande

Pag. 219. LandsHöf. Remiss at fördela Lotterna så torde angelägit wara at välja vissa fullmäcktiga som ä stadens gemensamma vägnar kunde honom biträda, uti måhl han äskar uplysning el. hielp då var och en efter tour Sedan får ansvara för sitt dagsvärke efter tillkjännagif vande. Resolveras, at vic. Länsm. Oldberg; Garfv: Nässcur. Uhrmak. Nordlund, Hand Söderberg skola efter första samankomstens beslut sedan biträda Landtmätaren.

19. Ladornas betalande i Rånäsen för stadens Räkning. Resolveras at inlösas af stadsCassa Medlen, men bibeholles på stället(?).

20. Gästgifveriets inrättande pulseras at efter löfte med ny åhret taga sin början. NB Ländsm. Oldberg åtog sig resa in hos Lagm. Wasell och efterfråga sama.

21. Vägen till Tortansmyran öfverenskommes efter det project Odensala åboer g. Länsm. Oldberg föreslagit. Resolv. at ytterligare höra däm och i fall icke acord träffas, stämas till tinget.

22. Soldat vacancen bör oförtöfvadt till sättas cl. och med gunstig tillåtelse få volentär.

23. Landsväg stycket betalas af Stads Cassan Rdr 1 till Oldberg.

24. Efterhöres vad Resolutjon Wikmanson och Agoranderskan fädt och skicka biA*ckten(?) från Wästerähs.

Pag. 220. 2 5. Odensala Åboer kan tillsägas at stängning vid skillnads märket imillan oss och däm bör värkställas. Emedlertid kunna Östers. Jnnevånar vara beredde till utsat dag framdeles därom sin skylldighet upfylla för varje egen el. kjöpt Tomt.

26. Målning på kyrcktornet bör fortsättas samt Taket och Rummen öfverses till reparatjon. Resolveras Mster Nässeur åtog at värkställa detta med första vardag.

27. Nya Ståndspersoner böra upgifva vad gårdstomter de innehar för dehltagande 1 stängning i skifteshagen samt betalande Prost Tionde åt stads Presten m. m.

28. Befallningsm. Lidsten bör tillsägas at visa redo för de Åhren han uptagit medlen å arrendelotterna, samt äfven egna afdelat flera Åhr.

29. Efterhöres Sandbergs tomt vilken som bergat samma, upgafs at Msell Floor slaggit samma.

30. H:r Postm. Mberg anmelte få hugga 5 Tolfter Timer D:o Söderberg D:o 3 D:o Mster Bergström D:o 3 D;o Doct. Zetterberg D:o

31. Löses et utdrag af Härads Rättens protocol vid Cartornas stadfästand i Rånäsen och Odensala för vår Räkning.

Pag. 221.  32. Olof Lidstens Comunicatjon från LandsHöfd. at antagas som Timerman. Resolverades at afslå honom, af orsak at Pehr Matsson är innehafvare af sin Tomt, Johan Nilsson redan antagen i Olof Öboms ställe, dänne sökande tillika ofta rörd till van(?)sinne af öfverflödigt supande.

upläst och afhört intygas
Olof Edström. Samuel Perman. Ol. C. Meijerberg. J. Nässör. Nils Sjölund. Johan Thelberg. Eric Nordlund.

1803. Saman komst efter sked kungörelse då följande förehaddes nemligen.

1 :mo Munsterskrif. Joh. Bibergs ansökning at vinna burskap som Kjellermästare, och Hälla spisning. Resolveras. At blifva antagen med vilkor at så vida det är hans afsikt at inflytta och ansvara för den Rörelse på vilken han grundar sin ansökning, efter han som munsterskrifvare är antagen vid Regementet.

2:d upläst LandsHöfd. Lindecronas Resolutjon för Eric Mellberg at vara Hattmakare och Joh. Ekendahl at vara Timmerman.

3; tio Efter upgift skall Handelsman Söderberg nekat betala för egna Lotterna, varaf Prosten m. m. skall hafva sitt Tionde korn m. m. Resolveras at genast låta stämma honom till tinget.

4:to upgafs at Fru Borg låtit Hälsin(?) Hindrik hugga 3 Tolfter timmer. Fru Borg har dässutom huggit för lidna vår som och bör upgifvas till betalning med föreställning at eij otillåteligit vidare hugga.

Upläst och godkjänt
Sam Perman Olof Edström Eric Moberg Anders Bergström Eric Nordlund, J. Nässör.

Pag. 236. 1803.
December d 12 Var enhällig samankomst till öfverlägning af varjehanda ämnen, då de närvarande stadnade i följande beslut.

1 :mo Skogs Liniernas upränsande enligit Lag emillan västra Odensala och Östersunds stads Jnnevånare. Resolveras enligit upsat formulair och at lämnas till Lagm. Wasel i Juhlhelgen.

2:do Om Gästgifvcriets inrättning i Östersund. Därom rycktet förmäler Resolutjon utfallit. Alla på stället voro ännu i okunnighet om detta måhlet.

3:t Om Marknadens utställande till d. 3 Januar alla Åhr. Detta måhlet har vidare aldrig blifvit föredragen.

4:to Frågas om Restantjen för Färg. Nordlund till Kyrckan blifvit honerad.

5:t Om icke nu i förväg bör anskaffas ständ Taxa från Sundsvall som kan tjäna till Rättelse för oss till d. 9 Jan. Resolveras at Hand. Edström skulle förskaffa den.

6 Krögare och Kortspelarne böra noga efterses och dem som icke vela åtlyda förmaningen utan skonsmåhl Lagsökas.

7 Nästa samankomst då resterande puncter skola utföras är beslutit at skje d 30 December dätta Åhr.

8:t Mönsterskrifv. Biberg framgafv sitt Burbref som antagen Kjällarmästare i Östersund at Kungjöras.

9. Till Snöplog kjörning varför klubban är inlämnad. Resolv. at Hand. Edström, Garfv. Nässeur.

upläst och vidkjänd
Ol. C. Meijerberg. Joh. Sam. Biberg. Erik Nordlund. Samuel Perman. Olof Edström. Daniel Tören. P. Holmberg.

Pag. 243. 1803.

Dec. d 30 Samankomst efter föra gångens beslut då följande puncter förehaddes nemligen

1:mo Mantalsskrifningen.

2:do Redovisar Hand. Edström för Åhren 1801. 1802 — och 1803. Upläst och befants Härå Edströms skuld Efter Räkningen stor Rdr 116 — 6 sk. 1 rst. — Vad som ännu befants osumerad i Boken så för Jordstycken Egna Lotter som Ärende Lotter och ståndpängar skulle till nästa samankomst varda expedierade.

3:tio Marknads vakt för d 9 Januari 1904 blefv.
d. 9 Msell Floor, Mster Ocklund.
d 10 Doct. Zetterberg, Hattm. Fahlström
d 11 Öboms Enka Anders Hinriksson

Ständvackt anmältes Hattmak. Öhrberg.

4:to Till stads Casseur åtog sig Mäster Nessör med halfva lön med Ordförande; nemlig. 8 sk. för Tomten på Åhret så vida Ordföranden eij medhinner alt utföra.

5:to Marknads stånd afgiften är beslutit lika med förledit Åhr.

6: to Bör efterfrågas hos hvilken vi böra fä under rät/telse om förlängning på Frihets Åhren.

Pag. 244. 7. Länsman Nord bör gifvas tillkjänna LandsHöfd. Lindecronas Resolutjon om ärhollandet af alla dass Resutjoner et Kungiörelser et exemplar.

8. Nästa Måndag blir åter saman komst till funderande om en Ordförande för framtiden el. 1804. upläst intygar
Sam. Perman J. Sam. Biberg Ol. C. Meijerberg. Olof Edström J. Nässör. Erik Nordlund. Daniel Tören Johan Thelberg Sigart T. Ahlström Anders Bergström. Nils Svedberg

Pag. 248. 1804.
Allmän Sammankomst d. 2 Jan. 1804.

1:mo Anmodades och valdes enhälligt H:r Wagtmästaren Olof Oldberg, at på et år åtaga sig at vara Borgerskapets Ordförande och i egenskap deraf bestrida allt hvad samma syssla åtfölja kan hvilket han siå åtog emot 8 sk:r ä hvarje tomt Nummer; hvilka Cassörn kommer äfven at upbära samt sine 8 sk:r.

2:do Beslöts at 2:ne Böcker bör anskaffas den ena för Ordförandens den andra för Cassörens anteckningar och räkningar; af hwilka Räkenskaps Boken bör wara inbunden och med pärmar försedd.

3:o Som ingen wärkställighet fölgdt af 2 puncten vid S. K. d. 18 Julii detta år så yrkades slut der uti medelst Borgens anskaffande for Torg p:r och Auctionsmedel.

4:o Uplästes GlasM: Bergströms Memorial at få rättighet til hökare handel hwilket biföls och päteknades samt på Borgerskapets wägnar underskrefs.

5:o L:H: Emb; Communication på Lars Ekendahls ansökning at blifwa som skräd: antagen Borgerskapet yttrade sig sedan Apotecaren Perman anmält det Lars Ekend: förr sökt och i anseende til mindre stadgat humör fått afslag tils någon för bättring skjer men som sådant saknas, kan Ekendahl icke få bifall at som Borgare antagas särdeles som

Pag. 249. han icke eller är gesäll hälst Borgerskapet förrefattat det beslut at icke antaga någon handtwärkare som åtminstone ej är gesäll. Hwar öfwer Förklaring bör afgå.

6:o Stånden regleras efter förra årens wanlighet.

7:o Alla Främmande som ankomma til marknaden skola aflemna sine Pass til Ordföranden som dem behåller til dess afresa skjer, och derföre answarar.

Upläst och widkändt
Olof Oldberg. Olof Edström. Samuel Perman. Joh. Thelberg.

Allmän Sammankomst d 7. februarii 1804. Förehaddes följande puncter.

1:o Förehades och uplästes ordförande och Cassörns fulmagter som ärkändes och underskrefs.

2:o Caution för Auctionsmedlen af H:r audjutant Winberg och Eric Göransson uplästes och godkändes jemte Contro Caution uplästes och undersk. . .

3 😮 Författades och underskrefs Caution för stånd pengarna.

4:o Inlemnades Handelsman Edströms pantsedel af d 20 Jan: detta år för dess skuld til Stad Cassan och löftes at med första förvandla lösa egendomen i pengar.

5:o Inlemnades Äfven Förteckning pä Influtna Ständpengar sistl: marknad 13 Rdr sam af Färg Sröm i Hernösan upburne 32 sk:r för år 1803.

Pag. 250. 6:o Hand. Hallgren äger efter anmälan at Hugga Fem tolfter timmer.

7:o Engvall Dito til Fähus

8:o Anmärktes det Hand: Söderberg skal utom Borgerskapets underrättelse antagit bolag med Boréus: Upl: Kongl. Maj:ts Nådiga förordning af d. 28 Junii 1798. NB 15 C: H:B:

9:o Beslöts at Wactm: Oldberg et Näseur bewistar Taxeringen.

10. Borgerskapet beslöt at af kyrkans pg: betales til Brunflo kyrka som Testm: pengar för afl; Färg Nordlund 24 sk:r. H:o Upl. Backlunds Ansökning om Burskap, dä det upsätta formulairet godkändes.

12:o Anmältes at en Informator borde för Stadsens Barn Antagas och som Handelsman Edström medgaf at dess Son Ol; Nic: Edström skulle tils vidare åtaga sig detta besvär, voro samtelige dermed nögde.

13:o Följande blefvo Classifierade Källarna: Biberg 1 Class: Cassör Näseur 2 Class: Hatm. Örberg 3 Class: Hattm: Mällberg 3 Class: Skrädd: Wallberg 3 Class: Joh Ekendahl :de Class:

14:o Beslöts at Accord skrifteligen bör uprättas emellan Odensala byemän och Stadsboerne om Snöplog kiörning dä Stadsboerna äre

nögde at svara plogningen til Wåren och sedan varda befriade i 3:ne År.

15:o Förrättades Benkdelningen.

Upläst och vidkändt.
Olof Oldberg. Olof Edström. Petter Öberg. Johan Nässör. Jonas Näsberg. Joh. Thelberg. Eric Nordlund. Nils Svedberg.

Pag. 257. Wid sammankomsten d. 15 Martii 1804. Förehades.

1 😮 Gafs Borgerskapet Allmänt til känna efter Herr Lagman Wasells förordnande vid sidsta bevillnings Taxering at om någon vill från Staden af flytta bör han hos Högvälb: H:r Landshöfdingen upsäga burskap och insända burbrefv.

2:o Om någon okänd kommer til Staden under marknaden vare sig handlande eller annars Åligger den som lånar honom hus at en sådan för Ordföranden anmäla vid förelagdt vite af En Rdr för den som sådan skyldighet försummar.

3:o Uplästes Kongl. Collegiernes Bref af d. 17 Jan. 1804 till Hög Wälborne H:r Landshöfdingen om afslag för Borgerskapet at niuta Förlängning å Frihetsåren.

4:o Marknads Wackt för
d. 19 Martii Telberg, fru Åström Näsberg och Joh; Ekendahl
d. 20 D:o Fäldt Cammerer Lenasus, Wallberg, Fryckbom och Ahl.
d. 21 D:o Fru Lindholm och Bergström
d. 22 D:o Hökar Martin och H:m Torén
d. 23 D:o Doctor Zetterberg et Engwall;
5 😮 Ständvackt. Casseur Näseur. et Engvall

Upläst och ärkänd utsupra.
Olof Edström. Olof Oldberg. J. S. Biberg. Erik Moberg. Johan Thelberg. J. Nässör. Jöns Engwall.

Pag. 261. Följande föredrogs vid sammankomsten d. 14 April 1804.

1 😮 Anmärkes at utom de vid förra Marknaden i Jan. Månad influtne 13 Rdr 32 sk:r nu vid sistlcdnc Martii Månads Marknad Influtit i Stånd pengar 27 Rdr 20 sk. således för detta är 41 Rdr 4 sk:r Rg:m hvaraf til lån anmälte Serg. Ocklund om 15 Rdr och Garv. Näsberg 10 Rdr hvar uppä Borgerskapet stadnade i det beslut. Med Cassörns samtycke at han til d. 1. Maii skal ställa vederhäftig Borgen för de medel han ärligen kommer at upbära och deröf Räkning föra samt ansvara. Ränta dera från d. 1 Maii då årets Intresse skal läggas til Capitalet dock skal 20 Rdr inneligga i Cassan til nödige utgifter.

2:o Kom stadens Invånare sä öfverens at ingen ifrån Eriksmässodagen till Mikaelisdagen får hafva någon get hemma detta är; Vid öfverenskommit och utsatt vite Två Rdr Specie derunder äfven killingar inbegripna.

3:o Geterska skal til d: 1. Maii efterhöras.

4:o Näsor har åtagit sig at skaffa 1 skörta som brister i kronkistan, samt matsäck til Soldaten på Mötet samt skjuts dit och åter etc.

5 😮 försåldes Gödningen för 1 Rdr 27 skr til Fru Lindholm.

6:o Timmerhuggningen på särskildt Lista.

7:o Då viss dag framdeles kommer at utsättas skal Borgerskapet allmänt vara färdige at reparera Gärdesgårdarne omkring staden.

8:o Alla som hafva Svin skola dem ringa och sådant vid ansvar vidmackthålla från d. 1. Maii til Mikaelis.

9:o Afsändes Nästa Post Cautionerne til H. H. L.

10:do Fru Lindholm åtagit sig hålla Landtm:

11:o De som lånt pengar på sine hus sola til Näsor afgifva skriftligt Inteknings beviljande til d. 1. Maii så framt utsökning genast deraf skal undwikas.

12. Intimation i afwisorne på nödige handtvärkare skal genast påyrkas.

13:o Engvall bet: sin reverss af d. 1. April 1801 med 10 Rdr och 1 Rdr 24 sk. i Ränta för 3 år.

14;o Wägens utsyning til Tortansmyran på drifves med första som skje kan.

15:o Då stambok kommer vill Stadsboerne Göra sammanskott til Sundsvall.

16;o På tilfrågan svarades af Fru Lindholm at Innan utredt blifvit hvad lön hon kan få vill hon ej skjutsa hvarföre Borgerskapet beslöt at derom gå med förfrågan til Högwälb: H:r Landsh:

17. Beslöto Borgerskap at accord skal träffas med nägon som stänger deras andel i skiftes gärdesgården emellan sjön och Tortansmyran då 2 sk. famn bestås.

18:o På tilfrågan swarade Borgerskapet at de ej vilja deltaga i gärdesgården omkring Minnesgärde.

19:o Med snöplogs öfverens kommesen skal med aldra första afslutas.

20:o Samtelige voro nögde at i brjan af sommaren gemensamt sammanlägga ved af nedlågor och at af stubben Sparsamt bör tagas.

Utsupra.
Olof Edström. Olof Oldberg. J. Nässör. Eric Nordlund. Joh. Thelberg. Sigart Fahlström. A. Ocklund. Jonas Nesberg.

Pag. 287. 1804.

d. 1 Maii. Allmän Sammankomst

1:o Inlämnade Nässör sin Cautions sedell för omhänder hafvandc medel.

2:o Beslöts at af enskilta medlen skal betalas til H:r Capitain Amneus 13 Års Afr: penningar efter räkning 1 Rdr 33 sk:r.

3:o Betalte Capitajn Ämna: us för Al/2 tolft timmer å 12 sk:r 1 Rdr 6 sk:r

4:o Skal nästa Söndag kungöras at 2 Geterskor äskas i Staden, i Åhs, Brunflo et Frösön.

5 ;o Anders Hindss. åtagit sig stänga emellan Odensala och Stadsskogen 200 f:r Joh: Ekendahl 150 f:r de öfriga stänges af Näsberg och And; Hindricsson.

6:o Som Hr. Apot. Perman anmälte det Herr Leutnant Carlvagen åtagit sig at skelf kosthålla sig och sin medhjelpare vid förrättningen för En Rdr dagen så åtnöjdes innevånarena därmed.

7:o Tillsades Svedberg, Ol. Odboms Enka och son Olof Olofsson, och Holmberg at vid nästa Härads Ting d. 6 Junii 1804 sig inställa och intekning för sine skulder bevilja.

8:o Kommer Ordföranden at utan särskildt betalning hålla ved, vid före fallande tilfällen och sammankomster.

9:o Oldberg återfår 1 Rdr 16 sk:r af allmänna medlen eller ståndpengarna för de utlagda Rdr 1 — 16 till Jusberg.

10:o Oldberg kommer at besörja om Landsvägens försvarl:a lagning så snart det påfordras.

11:o Beslöto Borgskapet at 4 års innestående kronouti:r och Br:rrande skal efter fördelning genast betalas då det Repareras lika på hvarje Gård.

12:o Skal Br: pannan sättas i säkerhet som Näsman och Brunberg förleden gårdag spet kort om hos Hellgren och desse vid nästa Ting lagforas.

Upl. och vidkändt.
Olof Oldbergh. Jonas Nesberg. And. Ocklund. Samuel Perman. P. Holmberg. Joh. Thelberg. Olof Edström. Anders Bergström, Eric Nordlund.

Pag. 289. 1804.
Junii d. 5. var enhällig samankomst, då följande puncter förehaddes nemligen.

1:mo Betalas Kronoutlagor och Bränvins ärende 1800 till och med 1804.

2. Öfverenskommes om Grunderna till Landtmätare förättning. Resolveras at hafva ny samankomst nys för Landtmätaren kommer el. strax efter slutad möte till Regleringen häraf.

3:tjo Getning för Kohn. Resolveras at geta efter tour och ordning eft. uprättad Lista.

4: to Huru nu förhollas skall med Sandbergs tomt Resolveras at Sandberg skulle och Lustig jämte (?) Joh: Lindblad fä tomten N 99—100.

5:to Gettorna bör mot utsatt vite Rdr 2 aldrig utgå utan valljon. Res. at ifrån Ericksmässodagen till mikaelidag icke utgå och at få detta stadfästad hos Härads Rätten söka stadfästelsen vid ting.

6. Backlund upviste sitt Burbref af d. 10 Aprill 1804 Resolv. at undfå Tomt: N 59 et 60 Kåhlh. N 50 Lott N . . .

Pag. 290. 7 Solldatmattsäcken för Eklund till nu pågående möte Mster Nesseur tillkjänna gaf at matsäcken var färdig och de öfvriga delarna äfven.

8. Om Odensala åboer lämnat fri väg till Tortans Myran. Besvarades med neij.

9. Ärbjudes Odensala Åboer at nu lika som förr få byta sig våra utägor.

10. Tilldeltes H:r Lagm. Wasell Lott N 72 ät den tomt Edström sålt till fru Berg.

11. Gatlagning uti Östersund. Resolveras at nästa Lördag giöra vad som er.

12. Angåände skiftes hagen imillan oss och Odensala Resolverades at stänga genast.

15. Anmälte Färg. Geseln Wattström sig hugad sedan han tillhandlat sig färgeriet härstädes at fä söka Burskap. Resolverades Utdelning af Arrende Lotten

14. Afsade sig Edström Wargmyran 32 sk. arr:

15. Afsade sig Näsor Lotten 71 i Göviken 25 sk. arrende

Pag. 291. 16. Wedhuggning af kastved får skje vid sjön pä östra sidan om Stan och ner om Landhögd Svedet NB utan at välja på nedfallen skog.

Pag. 292. Samman komst d; 14 Julii 1804.

1 😮 Kommer Ny tour med getning at vidtagas.

2:o Begärte Anders Hindricsson at emot Arrende 32 sk. nyttja Wargmyran detta år. bevil:

3:o Bergström får Lotten 71 i Göviken för 25 sk:r i Arrende.

4:o Beslöts at alla skola hafva sina hästar stockade, så vida laga ansvar derföre vill undvikas.

5:o Gata Arbete kommer at skje nästa Månad samfält då äfven sjömåln kommer at stängas för skiftesgärdesgården emellan Odensala och Staden.

6:o Skal Nya gärdesgården betalas nästa Tisdags förr middag äfven knäcktmatsäcken.

7:o Beslöts at trummen mitt för Hattmakar Mällbergs Byggning skal förläggas och ej vidare vidmagthällas.

Upläst och vidkändt.
Olof Oldberg. Tören J. S. Biberg. Johan Thelberg. Hallgren J. Nässör. Eric Nordlund. Jonas Nesberg. An. Bergström.

Pag. 293. Sammankomst allmän d: 6 Sept: 1804.

1 😮 Nva Landsvägen söndermätes och reduseres på hvarje tomt sedan skal lottkastning skje d: 16 om aftonen hvar efter hvar och en börjar arbeta på sitt stycke så at vägen är färdig och kan synas d: 22 derpå. då han ock bör vara sandförd.

2:o Uplästes förklaringen öfver kallboernas ansökning om gräntse Tullens flyttande ifr. Beljom til Mahlnäset.

3 😮 Bewiljades å Wattströms Memorial at få söka Burskap.

4:o Til Marknads Wackt förordnades.
d. 10 Sept: Wacktm: Oldberg Apot; Perman Handelsm. Hallgren och And: Hindersson
d. 11 Sept: Handelsman Edström Doct. Zetterberg Cass. Nässör Wagnm. Holmberg.

5:o Beslöts at ingen hvarken på källare eller krog får bruka oväsende eller niuta förplägning efter kl:n 10 om qvällarna så väl under påstående marknad som annars, skier det, vare värden derföre ansvarig.

6:0 Som Dragonerne Harström och Miellman samt gamla Harman Huggit kastved olofl: på stads Skogen så beslöts at de til Tinget bör instemmas och derföre Lagl: tiltalas i mediertid bör Syn dera skje.

7:o Handelsman Hallgren 7. tolfter timmer Huggit af bättre och Sämre hvarföre han betalt 2 Rdr til Nässör.

8:0 Hatmakar Mällberg 6 tolfter Dito som ej är betalt.

9:o Dagswärkkarlen Hindr Fryckbom anmälte at han vill Hugga 2 bet derföre 24 tolfter timmer som beviljades, sk. til Näsör

10:o Johan Ekendahl 1 1/2 tolft Dito.

11;o Beslöts at jemte Oldberg skal Handelsm Hallgren, Bergström, Tehlberg, Nässör och Johan Ekendahl utstaka vägen till Tortansmyran d: 15 September.

Pag. 294. I2:o Skola två tolfter bräder anskaffas hwarmed taket å kyrko byggningen denne höst bör lagas på gemensam kostnad. Dertil nödig spik bör anskaffas.

13. Anmälte sig Johan Ekendahl om Tomt då det blef honom beviljat Tomten N:o 63 . . . Kålhagen N:o 62 och Lotten Numro 34.

Upläst och vidkiänd.
Olof Oldberg. J. Nässör. Jacob Hallgren. Er: Nordlund. And; Hindriksson. Eric A . . . Joh. Ekendahl.

Beslutit d: 16 September 1804.

1 😮 Att Nya Wägen öster om Staden skal med samfäldt arbete uprödjas d: 22 Sept. Kl. 3 e. m. hvarefter ny dag skal utsättas til vägens iståndsättande.

Olof Oldberg. Ol. C. Meijerberg. J. Nässör. Jacob Hallgren. Samuel Perman. Jöns Engvall. P. Holmberg. Erik Nordlund.

 

Kommunala ärenden

Den 1/7 1951—30/6 1952.
Sammanställningen upprättad av drätseldirektör Harry Rydquist,
Stadsfullmäktiges sekreterare.

Östersunds Stadsfullmäktige Ka under tiden 1/7 19 5 1—30/6 19 5 2 fattat föl­jande beslut av mera allmänt intresse:

1951 sept. 18 att anslå medel till inköp av tomten nr 1 i kvarteret Psalmboken (f. d. Mia Nilssons fastighet) och tomten nr 2 i kvarteret Auktionisten (f. d. Gulles fastighet),
1951 okt. 30 att fastställa utdebiteringen för den borgerliga kommunens behov under år 1952 till 11 kr. 75 öre för varje skattekrona och skatteöre (för den kyrkliga kommunens behov har utdebiteringen fast­ställts till 8 5 öre och för landstingets behov 4 kr. 40 öre, varför den sammanlagda utdebiteringen till stad och landsting uppgår till 17 kr.),
1951 dec. 18 att anslå medel till arkitekttävling om Gustaf III:s torgs utform­ning och uppförandet av en ny busstation m. m
1952 mars 18 att anslå medel till förhyrande av lokaler i kvarteret Björktras­ten för filialbiblioteket, att bemyndiga styrelsen för Östersunds Praktiska Realskola att från läsåret 1952/53 intaga elever till den beslutade tekniska lin­jen vid skolan,
1952 april 22 att uppföra en ny folkskolebyggnad i anslutning till den be­fintliga skolbyggnaden i stadsdelen Odenslund till en beräknad kostnad av 2.000.000 kr.,
1952 maj 20 att bifalla drätselkammarens förslag angående viss omorganisa­tion inom kansliet och kontoret, att anslå medel till vissa arrangemang i samband med D. D. M. M. Konungens och Drottningens besök i staden den 22 juni 1952, att med brandstationens tillbyggnad skall tills vidare bero samt att för 800.000 kronor förvärva fastigheten Häradshövdingen nr 5 (Hotell Standard) jämte inventarier.

 

 

Kyrkliga ärenden

 

1/7 1951—30/6 1952.
(Meddelat genom kyrkoadjunkt Einar Öberg, kyrkofullmäktiges sekr.)

1951 okt 9. Beslut att mottaga donation å 10.000 kr. till »Inre utsmyckning av Östersunds nya kyrka» enl. bestämmelserna i framlidna fröken Mia Nilssons testamente.
Beslut att mottaga fröken Märta Bertilssons donation å kronor 2.000 att bilda en fond, vars avkastning skall användas till kyr­kans inre prydande med blommor med villkor, att blommorna se­dan överlämnas till någon sjuk församlingsbo.

  1. juni 18. Beslut att restaurera Gamla kyrkan i enlighet med ett av ingenjör Arvid D. Persson uppgjort restaureringsförslag.

 

Årsberättelse 1950-1951

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva följande berättelse över verksamhetsåret den 23/10 1950—23« 10 1951.

Under året har styrelsen haft glädjen notera ett antal gåvor. Sålunda har skänkts av

Fru Valborg Malmberg, Rådhusgatan 93: 1 foto av Östersunds Idrottsförening 1897 i Gamla läroverkets gymnastiksal.

f. d. Stationsskrivaren Carl Kjellberg: 1 ex. »Vem är det?» — jämtgubbar och rim. 1917.

Fru Karin Winnberg: ett foto av ett folkdanslag år 1887.

Fru Hulda Berg: 3 foton och diverse foton från ÖP.

f. Musikfanjunkaren A. P. Ekström: foto av Kungl. Jämtlands fältjägare corps’ musikkår 1886.

E. A. Alm, 5889 Willingdom Place, Vancouver B. C., Canada: ett av konstnären Richard Ekman utfört porträtt i olja av framlidne skådespelaren Emil Fjell- ström.

Majoren Jonas Hedberg, Kristinehamn: särtryck ur Jämten 1950: släkten Lignell från Finland.

Landskamrer Elof Huss: tavla i ram med porträtt av landsstatens tjänstemän i Jämtlands län 1892.

Tilda Lundvalls sterbhus genom Anders Lundvall: en oljetavla i ram från Lugnvik med gamla Åsvägen målad av Ollander 1884.

Faktor H. Wigen: ett ouppskuret ex. av »Östersund 1786—1886. Ett minnesblad», utgivet av Johan Lindström (Saxon).

Ing. 1. O. Holmer, Äppelviken: ett stycke (3 dm) av räcket till gamla Frösöbron.

Av konstnären Victor Lindahl har styrelsen inköpt en tavla föreställande gam­la gårdshuset på gården Köpmangatan 32 (kv. Bryggaren n:r 4) samt uthusen vid Brunnsgränd å tomterna n:ris 1 och 2 kv. Monopolet ävensom grändhuset å tomt n:r 3 kv. Auditören (»stadens äldsta byggnad»).

Föreningens intendent Albin Johansson har ordnat föreningens porträttsamling c:a 700 nummer samt försett dessa med namn och data allt på ett synnerligen förnämligt satt, för vilket arbete styrelsen till herr Johansson framför ett varmt tack.

Föreningen Heimbygda har i samråd med Föreningen Gamla Östersund under sommaren 19 51 genom amanuensen Allan Nilsson inventerat den äldre bebyg­gelsen i staden, varvid upprättats beskrivningar och tagits fotografier av över åttiotalet byggnader, varjämte detaljer av dörrar, fönster och beslag avritats. För­eningen har utfäst sig att intill ett belopp av högst 200 kronor deltaga i kostna­den for en del material till undersökningen.

Till Kamratföreningen Norrlandsartillerister har såsom bidrag till uppförandet av gamla kommendantbostaden från Frösö skans överlämnats ett belopp av 200 kronor.

På Samuel Permans grav har i dag i sedvanlig ordning nedlagts en krans.

Föreningens årsskrift redigerad av Heimer Wikström utdelas vid årsmötet.

Av föreningens medlemmar har under året avlidit: kapten G. A. Svensson, lokförare Axel Linder, fabrikör S. L. Otterström, direktör Nils Ljungqvist, distriktslantmätare G. Svensson, f. d. musikfanjunkare A. G. Gustafsson och direk­tör Henning Hedberg.

14 nya medlemmar ha invalts sedan förra årsmötet.

Medlemmarnas antal utgör nu 297.

Styrelsen har under året utgjorts av ordförande borgmästare Iwan Wikström, v. ordförande f. överlantmätare F. C. R. Langéen, sekreterare advokat D. Cappelen-Smith, skattmästare direktör Anders Lundvall, intendent kassör Albin Johans­son, bankdirektör Oscar Smith och direktör Fredrik Borggren.

I tur att avgå ur styrelsen äro herrar Langéen och Lundvall.

Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaper i.övrigt hänvi­sas till revisionsberättelsen.

Östersund den 23 oktober 1951.

IWAN WIKSTRÖM      / D. CAPPELEN-SMITH

 

Årsmöte och samkväm 1951

Föreningen höll sitt årsmöte på stadens 165-årsdag och som vanligt i stads­fullmäktigesalen i rådhuset. I styrelsen nyvaldes chefredaktör Edvin Magnusson efter bankdirektör Oscar Smith. Den sistnämnde, som ett 20-tal år skött skatt­mästaresysslan inom Gamla Östersund, utsågs till hedersledamot av föreningen. Efter de egentliga mötesförhandlingarna kåserade författaren Per Nilsson-Tannér om »Glimtar från dagens Amerika», varvid han särskilt uppehöll sig vid svensk­bygderna och presenterade därvid en hel del Östersundare och andra jämtar, som haft lyckan med sig därborta.

Medlemmarna samlades därefter på Hotell Standard till det sedvanliga samkvämet. Under supén hälsades deltagarna välkomna av borgmästare Wikström, som också lämnade en orientering om föreningens kommande arbetsuppgifter. Överstelöjtnant Rolf Kjellin berättade minnen från sin skoltid i Östersund, och i anslutning härtill gav också direktör Hugo Bergqvist några glimtar från »sina kvarter». Häradsskrivare Nils Sundqvist med borgmästare Wikström vid pianot underhöll med sång, och så berättades det givetvis många historier från barndo­mens stadsliv.

 

Föreningens funktionärer 1951-1952

Ordförande:
v. Ordförande:
Sekreterare:
Skattmästare:
Intendent:
Borgmästare Iwan Wikström
Överlantmätare F. C. R. Langén
Advokat D. Cappelen-Smith
Direktör Anders Lundwall
Kassör Albin Johansson
Direktör Fredrik Borggren
Chefredaktör Edvin Magnusson
Styrelsesuppleanter: Rådman Åke Jansler
Disponent Einar Winström
Major Ragnar Graeve
Revisorer: Bankkamrer Wald. Myrin
Bankkamrer G. Andersson
Revisorssuppleanter: Bankkassör Y. Örnberg
Överstelöjtnant Rolf Kjellin
Redaktör: Heimer Wikström

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 oktober 1950—23 oktober 1951, fä härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

23/10 1950. Tillgodohavande…………………………………………………………. Kr. 4.267: 59

Inkomster:
286 medlemsavgifter för är 1950 och 2 st. för år 1951……………………. 1.440: —
1 st. engångsavgift………………………………………………………………………. 100: —
Räntor………………………………………………………………………………………… 100:91
Försålda årsskrifter………………………………………………………………………… 12: —
Försålda ex. av »Då järnvägen kom till Östersund» m. m……………………317: 45 Kr. 1.970: 36

Utgifter:

Annonser, tryck m. m……………………………………………………………………..355:03
Årsskriften m. m…………………………………………………………………………… 540: —
Årsmötet……………………………………………………………………………………… 371: 95
Porton och inkassoavgifter m. m…………………………………………………….. 381: 85
Samlingarna………………………………………………………………………………… 230: — Kr. 1.878: 83
Inkomster utöver utgifter…………………………………………………………….. Kr. 91: 53……Kr. 91: 53
Summa tillgångar………………………………………………………………………………   Kronor 4.359: 12

Tillgångarna äro placerade ä sparkasseräkningar i Jämtlands läns Sparbank och Aktiebolaget Jämtlands Folkbank samt å postgiro och i kontanter jämte kronor 1.500:— å i statsskuldboken inskrivna obligationer.
Anna och Gottfrid Romans Understödsfond.
23/10 1950. Tillgodohavande Kr. 17.139: 36

Inkomster:
Ränta………………………………….. Kr. 445: 58 Kr. 445: 58

Utgifter:
Två pensioner………………………….. Kr. 300: —
Inkomster utöver utgifter……………. Kr. 145: 58 Kr. 145: 58
Summa tillgångar……………………………. Kronor 17.284: 94

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank.

Okänd Givares Gåva.

23/10 1950. Tillgodohavande…………………………………. Kr. 554: 22

Inkomster:
Ränta………………………………………………… Kr. 14:21
Utgifter »……………………………………………….. —: — Kr. 14: 21
Summa tillgångar……………………………………… Kronor 568:43

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank.

AB Östersunds Ångbryggeris Fond

23/10 1950. Tillgodohavande…………………………………………… Kr. 10.582: 12

Inkomster:
Ränta……………………………………………………..Kr. 271: 64
Utgifter »……………………………………………………… —: — Kr. 271: 64
Summa tillgångar…………………………………………. Kronor 10.853: 76

Tillgångarna äro placerade ä sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank.

Då anledning till anmärkning icke förefinnes, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 22 oktober 1951.

W. MYRIN                     G. ANDERSSON

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1951

 

Kapten Christer Brant-Lundin
Advokat Sixten Brolén
Direktör Torsten Brolén
Löjtnant Erik Hagberg
Telefonreparatör R. Hammarstedt
Bokhandelsmedhjälpare Bror Heurling
Konsulent Tore Husberg
Civilingenjör Sven Ivarsson
f. d. Lokförare Erik Kjellberg
Redaktör Carl Melin
Handelsresande Nils Molander
Fabrikör Per Olsson
Musikfanjunkare A. Owén
Tandläkare K.-G. Sjöblom
Distriktssekreterare Lars Walldén
1 :e Hälsovårdsinspektör Olle Wikén

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

Direktör A. E. Hagblom 20/11 1951
Kamrer C. A. Svensson ?/8 1952
f.d. Järnvägsbokhållare Karl Kjellberg 10/1 1952
Musikfanjunkare Edvin Jonzon 15/81952
Avdelningschef Theodor Backman 11/5 1952

 

Antal medlemmar i föreningen

 

Antal medlemmar den 23/10 19 51 ……………………………………………………………………  297
Nya medlemmar den 23/10 1951 ………………………………………………………………………..  16
……………………………………………………………………………………………………………………….313

Avlidna under tiden 23/10 1951—15/10 1952 ……………………………………………………………………  5
Summa medlemmar den 23/10 1952 ……………………………………………………………………………  308

Därav 2 hedersledamöter, 5 ständiga medlemmar, 292 årsbetalande och 9 passiva.

 

STADGAR

antagna å konstituerande möte den 23 oktober 1923 med ändringar av § 2 den 23 oktober 1950 och § 3 den 25 oktober 1952.

§1. Föreningens uppgift är att sammanföra för Östersunds stads väl intres­serade personer, vilka vilja vårda och bevara stadens ur historisk, topografisk, konstnärlig eller kulturell synpunkt värdefulla minnen och egendomligheter, samt verka för att historiska och konstnärliga krav tillgodoses vid stadens omdaning och utveckling.

I detta syfte vill föreningen samla bidrag till Östersunds historia i vidsträck­taste mening samt i skrift och bild återgiva desamma, uppliva minnet av märk­ligare tilldragelser och personligheter, bidraga till stadens förskönande o. s. v.

§2. Till medlem av föreningen kan kallas varje välfrejdad man, som uppnått 30 års ålder, gillar föreningens syften och antingen är född inom Östersund eller under minst 2 5 år varit där bosatt och visat intresse för stadens eller föreningens bästa.

Medlem inväljes av styrelsen på förslag av någon föreningens ledamot.

Till hedersledamot kan den kallas, som på ett utomordentligt sätt främjat för­eningens syfte. Hedersledamot utses av föreningen på förslag av styrelsen.

§3. Medlemsavgift kan erläggas antingen med kr. 8:— årligen eller kr. 200: — en gång för alla.

Hedersledamot erlägger ingen avgift.

§4. Föreningen sammankommer till ordinarie sammanträde årligen å stadens grundläggningsdag den 23 oktober.

Till extra sammanträde kallas föreningen så ofta styrelsen därtill finner anled­ning eller om tio medlemmar skriftligen därom anhålla för avgörande av bestämt angivna ärenden.

Kallelse till sammanträde utfärdas av styrelsen genom annons i någon stadens tidning.

Vid ordinarie sammanträde skall till behandling förekomma: styrelse- och revisionsberättelse samt i samband härmed stående fråga om ansvars­frihet ;

val av föreningens ordförande;

val av 6 styrelseledamöter och 3 suppleanter;

val av 2 revisorer och 2 suppleanter.

Val verkställes, då omröstning begäres, med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten. Om för fattande av beslut omröstning är erfoderlig, skall den verk­ställas öppet. Vid lika röstetal gäller såsom föreningens beslut den mening, som ordföranden biträder.

§5. Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av för­eningens ordförande och 6 andra ledamöter med 3 suppleanter.

Styrelsen väljer inom sig vice ordförande, sekreterare, skattmästare och inom eller utom sig klubbmästare.

Av styrelsens ledamöter omväljas två ledamöter varje år för en tid av tre år, de två första åren efter lottning. Avgående ledamot eller suppleant kan omväljas.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse. Vid dess sammanträden föras protokoll och skola minst fem ledamöter vara närvarande för att fattade beslut skola vara giltiga.

§6. Föreningens räkenskaper, som skola föras för tiden 1 sept. t. o. m. 31 aug. påföljande år, skola vara avslutade och överlämnade till revisorerna senast den 30 september.

Revisorerna skola efter verkställd granskning till styrelsen överlämna räken­skaperna jämte sin berättelse senast den 15 oktober.

§7. Förslag till ändring av stadgarna skall behandlas på tvenne sammanträ­den, varav ett ordinarie, och anses icke antaget med mindre än vid båda samman­trädena likartade beslut blivit fattade.

Dylikt förslag skall för att komma under föreningens omprövning inlämnas skriftligt till styrelsen minst en månad före det sammanträde, vid vilket det öns­kas upptaget till behandling.

§8. Om föreningen upplöses skola föreningens tillgångar överlämnas till För­eningen Heimbygda eller till Stadsfullmäktige i Östersund att användas för ända­mål, som § 1 stadgar.