063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

Redigerad av
HEIMER WIKSTRÖM

 

 

Forngravarna i Odensala

 

I början av 1920-talet lät länsantikvarien Eric Festin med ledning av äldre lantmäterikartor samt lämningar på marken upprätta en skiss över det sammanhängande gravfältet på stadsägorna nr 649 + 650 + 652 (två lägenheter under Odensala nr 3), nr 622 + 623 (1/6 mantal Odensala nr 7) samt nr 620+621 (46/3000 mantal Odensala nr 8). Dessa områden införlivades med Östersund vid inkorporeringen f. o. m. 1918 av byarna Västra och östra Odensala samt Grävsåsen av Brunflo socken. Fastigheterna tillhöra från norr till söder räknat:

stadsägan nr 649 + 650 + 652, Bröderna Erik, Ernst och Karl Nilsson

den s. k. Genbergsgården, efter statsrådet och biskopen, en av de aderton i Svenska Akademien Paulus Genberg, som var född på denna gård, varom en av Föreningen Gamla Östersund där uppsatt minnessten förtäljer.

stadsägan nr 622 + 623 Östersunds stad.
stadsägan nr 620 + 621, Per Mahlberg.

före inkorporeringen ålderdomshem för Brunflo socken, därefter till 1926 stadens barnhem.

Förekomsten av gravhögarna synes på senare tid ha varit föga känd. De fördes emellertid på tal vid Föreningen Gamla Östersunds årsmöte 1952, när dåvarande amanuensen vid härvarande länsmu­seum, fil. lic. Allan Nilsson lämnade en redogörelse för en av ho­nom verkställd undersökning av den äldre bebyggelsen i Östersund. Detta gav Föreningen en impuls att undersöka, huruvida och på vad sätt Föreningen kunde bistå med vården av dessa värdefulla fornlämningar. En karta över gravfältet har nu på föranstaltande av Föreningen och med välvilligt anslag av drätselkammaren upp­rättats i juni i år av ingenjören vid stadsingenjörskontoret Sven Dah­lin i samråd med amanuensen Nilsson. Kartan avbildas här nedan. Det framgår av den, att gravhögarna äro belägna, fyra högar och eventuellt rester efter en hög på bröderna Nilssons fastighet, fyra högar och eventuellt rester efter två högar på stadens område samt

 

 

en hög på Mahlbergs fastighet. Gravfältet, som har en storlek av ungefärligen 150X300 meter, ligger på odlingsmarken mellan nu­varande gårdstomterna och järnvägen. Den största gravhögen, be­lägen a bröderna Nilssons fastighet, har en diameter av inemot 20 meter och en höjd av 2,5 meter.

Genom Jämtlands Flygflottiljs benägna försorg har på Förening­ens hemställan och med vederbörligt tillstånd tagits här avbildade flygfoto av gravfältet.

Enligt fornminneslagen äro gravhögar av detta slag fornlämningar, som stå under tillsyn av riksantikvarien. Det är förbjudet att utgräva, rubba, överhölja eller eljest genom plantering eller bebyg­gelse eller på annat sätt förändra eller skada eller borttaga fast fornlämning. De åtgärder, som krävas för att hålla ett gravfält av denna beskaffenhet i ett vårdat och värdigt skick, böra vidtagas i samråd med riksantikvarieämbetet, och Föreningen har därför nu upptagit förbindelse med ämbetet. Såväl Föreningen Gamla Öster­sund som drätselkammaren och de enskilda fastighetsägarna äro intresserade av att bistå med vården av området. Vid den slutliga behandlingen av generalplaneförslaget för staden torde behovet av en friläggning av erforderligt område kring forngravarna komma att beaktas.

Odensala är gammal bygd, vilket framgår redan av namnet. Stenåldersfynd ha tidigare gjorts inom byn. De nu ifrågavarande gravhögarna antagas härröra från sen järnålder, vikingatid, möjli­gen omkring år 1000 e. K. Synnerligen önskvärt är givetvis, att en utgrävning och undersökning av gravarna snarast kommer till stånd.

 

Godtemplar huset — Teatern

Några glimtar från denna märkliga byggnads tillkomst för 70 år sedan,
sammanställda av Carl Melin.

 

Det var en trosviss och målmedveten handlingskraft med rötterna i idealitetens mylla, som i folkrörelsernas första år försåg vårt land med samlingslokaler. De utformades visserligen efter dåtidens smak och pretentioner, de fick i många fall en omisskännlig prägel av byggherrarnas kapitalbrist, men de var ytterst välkomna i det lo­kalfattiga förenings-Sverige, som höll på att växa fram. Dessa lo­kaler motsvarar numera i de flesta fall inte moderna fordringar, och det var litet si och så med de ekonomiska möjligheter, som skul­le ha tillåtit restaureringar och moderniseringar. Men vi ska akta oss för att begabba eller skratta åt dessa lite torftiga byggnader. Lejonparten av de över 1.200 ordenshus som Sveriges godtemplare uppförde har fungerat som enda kulturhärd i de samhällen de står.

Godtemplarhuset i Östersund, numera Östersunds teater, är en av dessa 80-talsbyggnader på gott och mindre gott — om man så vill. Men beträffande denna kan man näppeligen tala om en oan­senlig och torftig byggnad. Det var framsynta människor som iklätt sig pionjärmantlarna. Byggnaden tillkom som någonting självklart och nödvändigt i början av 80-talet. Folkrörelserna, en­kannerligen nykterhetsrörelsen, kom liksom åkande hit med den nya Norrländska tvärbanan.

Vid 80-talets början var det illa ställt med samlingslokaler för profana ändamål. Det fanns visserligen rätt många frireligiösa lo­kaler, men dessa stod i allmänhet inte öppna för annat än religiös förkunnelse, i varje fall inte för en mera regelbunden mötesverksamhet. Nykterhetsrörelsen, närmare bestämt Godtemplarorden, kom med en hänförelse i sina led, som svårligen kan beskrivas. Den lockade och förvirrade, den begabbades eller ingav respekt och be­undran. Från alla läger anslöt man sig, och rörelsen blev rejält grundmurad redan från starten. På ungefär ett halft år 1882—83 bildades enbart i Östersund sex loger med sammanlagt flera hundra medlemmar. Östersund låg främst i hela riket, och i en tidnings­notis den 12 januari 1883 uppges det att var sjätte östersundare var godtemplare. Staden hade vid denna tidpunkt cirka 3.000 invåna­re. Men var skulle man hålla till. Man hyrde in sig på olika sätt i

 

 

de primitiva lokaler som fanns, eller också hölls mötena i privata hem. En tid hade logerna emellertid sina möten i Gamla läroverket. Som ett exempel på lokalsvårigheten kan nämnas att den första logen i Jämtland, nr 211 Fjällrosen, förbereddes och beslutades den 11 augusti 1882 i en skomakaremästare E. Ericssons verkstad i hör­net av Storgatan och Södra Skolgränd (d. v. s. där Sundsvallsbanken nu ligger) samt instiftades dagen efter i huset Prästgatan 18, den s. k. Tiasgården. Ett par hälsingehantverkare, slaktaren E. W. Hassel och målaren Olof Rosén, var pionjärer.

Det var, som sagt, ständig trängsel, men på begeistringen och of­ferviljan var det inget fel. Redan första arbetsåret började man rea­lisera ett förslag om att bygga ett eget hus. Några av de mest hän­förda medlemmarna lyckades också våren 1883 skrapa ihop så mycket pengar, att man kunde sätta igång uppförandet av vad som numera benämnes Östersunds teater. Den kan betecknas som en stor byggnad än i dag, och mäter man med 80-talets alnsticka och då­tida svenska landsortspretentioner, så blir det fråga om en byggnad av ganska imponerande dimensioner. Man bör också se detta märk­liga bygge mot bakgrunden av storsjömetropolens blygsamma struk­tur vid den tiden. Bebyggelsen var ganska primitiv och vatten- och avloppsfrågan låg endast under diskussion. Det fanns ansenliga mängder nötkreatur och svin i staden, och det blev mest gatorna och de mellan bostadshusen befintliga s. k. kålhagarna som apterades till betesmarker. Diagonalt över Nytorget och vidare över de lignellska vretarna (nuvarande teatertomten) gick en fästig. Denna »trafikled» erinrar förresten en av de ledande krafterna i stadens loger om i en reservation, när det gällde besluta om att för ordens­husbygget av apotekare Lignell inköpa vretlotterna 181—183 i hörnet av Repslagaregatan och Södra Nygränd (nuvarande Rådhusgatan och Thoméegränd). I ett temperamentsfullt brev av den 8 mars 1883 framhåller han att man hellre borde köpa en tomt ef­ter Storgatan, som ju var mera centralt belägen i jämförelse med, som han uttrycker sig, »det afsides liggande Nytorget, som de för­sta åren Brunflovägen blir afsperrad måste blifva så godt som öde, innan nya gator hinner anordnas, hvilken åtgärd först torde kom­ma att dryftas inför Stadsfullmägtige och drätselkammaren i lång­liga tider innan verket gripes an». Så pass man kan utläsa av gul­nade papper och högst fragmentariska protokoll tycks beslutet om ett ordenshusbygge ha fattats någon gång i februari 1883, då tyd­ligen en byggnadskommitté blev tillsatt. Enigheten om var bygg­naden skulle stå var av allt att döma ganska klen. Striden stod i huvudsak mellan en tomt vid Storgatan och den lignellska vreten. Man kan inte undgå att dra vissa paralleller med dagens ofta åter­kommande diskussioner om vad som skall kallas stadens centrum.

Nåja, det blev nu i alla fall så att man köpte den lignellska vre­ten och började bygga. Visst gick det kanske litet på en höft, och det var litet si och så med planeringar och ritningar. Man byggde helt sonika vart efter som man lyckades skrapa ihop medel. Med ett otal växlar och allehanda papper, men också tack vare en fullkom­ligt häpnadsväckande offervilja och oegennytta hos både stadens och länets godtemplare i övrigt kunde man fullfölja verket. Genom diverse anbudsgivning, som skedde vid auktioner på Nytorget, sat­te man bort en del arbeten, men det mesta skedde med egna frivilli­ga krafter. Grundgrävningen t. ex. tycks medlemmarna själva ha utfört under våren och försommaren. Vid en auktion den 30 juni inropades allt grundmurningsarbete av stenarbetaren J. Moberg för 80 öre kubikaln. Allt träarbete tog en viss hr A. Andersson hand om för 5.365 kr., medan all utvändig diktning eller drivning gick till hr J. M. Johansson för ett halvt öre sträckfoten eller samman­lagt 325 kr. I ett protokoll den 19 augusti meddelas att »timmer­flottan från Neckten ankommit och beslöts att bjelkarna skulle tummas vid stranden. Vidare uppdrogs åt hrr Andersson och Blom­gren att ombestyra uppkörningen av virket från sjon». Ännu så sent som den 1 oktober höll man på och diskuterade om hur fönsterkar­marna skulle se ut och vad de skulle få kosta. I december hade man kommit så långt att man beslutade inköpa en kokspis för 75 kr. I maj 1884 hittar man papper, som antyder att det håller på att bli bråttom. Det är fråga om invändig målning och denna måste vara färdig till den 1 juni, ty vid midsommartiden skulle man vara redo att ta emot Storlogemötet. De jämtländska ombuden vid 1883 års storlogemöte hade lovat välkomna kongressen i ett nytt ordenshus året därpå, och det skulle bli ett hus som inte gick av för hackor. Byggnaden, som förstås blev stadens största, var cirka 50 meter lång och 30 meter bred samt 9—10 meter hög. Det fanns sannolikt fog för att den kom att betecknas som »Sveriges största trähus in­nehållande världens största godtemplarsal».

 

 

Huset blev visserligen inte helt färdigt till storlogemötet vid mid­sommartiden — det gjordes kompletterande arbeten långt sedan man flyttat in — men det var ändå fråga om ett företag av stora mått, genomfört med små medel, men stor entusiasm.

Sedan dess har huset flera gånger varit föremål för om- och till­byggnader. Det ställdes ju en hel del nya krav på byggnaden sedan den, efter det Widénska teaterhuset vid Gränsgatan 1887 ödelagts av eld, också övertog rollen som Östersunds teater. Från början var husets scentekniska arrangemang ganska primitiva. Lokalerna var iordningställda för att tillgodose det med styrka framvällande in­tresset för nykterhetssaken. Däremot företedde själva salongen i den första utformningen en mäkta imponerande anblick. Vid storlogemötet 1884 hade man plockat in inte mindre än 3.000 personer, men tillslutningen var så stor att många ändå fick stanna utanför, heter det i en dåtida uppgift. Förklaringen till att man kunde ta emot så mycket människor på den tiden var dels den att golvet då inte som nu var sluttande, dels hade man enkla, långa träbänkar, och dels slutligen att salongen under de första årtiondena höll sig med två läktare. Den övre, som man f. ö. kan skönja uppe på vinden, måste sedermera slopas, då den ansågs innebära vissa risker vid ev. eldfara. Den stod sedan i många år avskärmad med gammal, landskapsbemålad kulissväv, men längre fram eliminerades den helt genom att taket sänktes.

Under de första åren räckte scenen och dess utrustning gott och väl till för sitt ändamål. Det var logernas egna medlemmar, som i troskyldiga tendentiösa tablåer eller glada »bondbröllop» uppbygg­de eller roade övriga ordenssyskon. På en sirligt målad banderoll ovanför scenöppningen stod devisen »Gudsfruktan, nykterhet och sedlighet vare vårt mål». Ett lustigt minne från byggnadens första tid står ännu kvar uppe på teatervinden. Det är ett par förgyllda jätteskulpturer i patetiskt symboliska attityder. Bilderna hade tidi­gare sin plats på var sida om scenöppningen, och enligt en uppgift hade de på dåvarande fängelsedirektörens begäran utförts av en intern på kronohäktet och sedan skänkts av direktören till GT- salongens utsmyckning.

Tiden gick och byggnaden blev vid sidan om sin egentliga upp­gift alltmer en mötesplats för Thalias professionella tjänstehjon. Vid sidan om de största hotellen i en stad av Östersunds storlek torde knappast någon byggnad i så hög grad som ett teaterhus bli före­mål för celebra besök. Här har sådana sångkonstens storheter som Mathilda Jungstedt, Arvid ödman, John Forssell, Marian Ander­son och Jussi Björling gasterat. Här har sådana scenstjärnor som Ivan Hedquist, Anders de Wahl, Gösta Ekman, Wiktor Sjöström, Ernst Rolf och Lars Hansson axlat olika ödesgestalters gycklarkåpor. Här har Karl Gerhard Johnsson spelat drängen i Värmlänning­arna och Gustaf Lövås Erik i samma »sorglustiga spel». Här har tusenden av färglada fonder hissats upp och halats ner i de 40-tal lingångarna med över 3.000 meter rep. Den praktfulla ridån är liksom en hel del av teaterns dekoratlonsförråd verk av den svensk- finske dekorationsmålaren C. E. Ohrling (1902). Ja, scenluften är laddad av teaterminnen och muntra operettmelodier. Det döljer sig en anekdot bakom snart sagt varje dekorationsdetalj eller varje fö­remål i rekvisitamagasinet. Och i dessa minnen saknas sannerligen inte inslag av lokal karaktär. Framträdanden av amatörkapell och sångkörer, av amatörteatergrupper, av lokala revysällskap, som er­inrar om sådana namn som Hjalmar Lind, Calle Swärd, Emil Fjell- ström och Adolf Jahr, om signaturerna Effe och Hudo m. fl. Men här har också hållits otaliga jul- och vårmarknader med glada pro­gram. Här kördes omkring sekelskiftet den första film, som visats för östersundarna. Här har Hjalmar Branting talat och Sven He­din. Här har predikats politik och religion av de mest skilda kulö­rer, här har hållits kongresser, konferenser och kurser, här har boxats och brottats och mycket, mycket annat.

Det finns nära 300 teaterlokaler i den svenska landsorten, och Östersunds teater är en av de tio största. Scenytan är 13X11 meter och scenöppningen 8 meter. Prosceniet är rörligt i både höjd- och sidled. Den belysningstekniska utrustningen skäms inte heller för sig. Salongen rymmer f. n. cirka 500 personer mot 662 före ombygg­naden 1947 och insättandet av stoppade fåtöljer istället för de så begabbade trästolarna. Utom själva teatersalongen, scenen och öv­riga utrymmen för teaterverksamheten finns det i byggnaden en logelokal i andra våningen med för- och biblioteksrum, kök etc. samt ytterligare en ordenslokal i samma våning (Sällskapet GV) samt en mindre lokal i nedre våningen (sal 4). I samma plan på an­dra sidan om teaterfoajén ligger en kafélokal om fyra rum och kök. Byggnaden innehåller dessutom ett flertal bostadslägenheter.

Det har vid flera tillfällen varit tal om nybyggnad, men både ekonomiska och pietetiska faktorer har liksom spjärnat emot, och sedan Östersunds stad år 1945 inköpte byggnaden av godtemplarna, som sedan har byggt ett nytt hus vid Gränsgatan—Kyrkgatan, har en hel del restaureringar företagits, som förmodligen för lång­liga tider begravt varje fundering på nybygge. Den 30 oktober 1947 återinvigdes teatern med en festföreställning av Lehars Röda rosor. I samband därmed utbyttes den gamla svarta skylten med orden »Werldsgoodtemplars Ordenshus» i guld mot orden TEA­TER i neonljus. Onekligen ett epokskifte för en byggnad som spe­lat en huvudroll i storsjöstadens mångfacetterade skådespel.

 

Äldre ordningsstadganden för Östersund

 

I det följande återgivas några ordningsstadganden för Östersund från 1830—1860-talen, fastställda av Konungens Befallningshavande eller Magistraten. De kunna vid ett flyktigt påseende synas ha blott kuriositetsintresse. Vid närmare skärskådande kan man dock finna ett och annat, som ger upplysning om hur livet vid mitten av 1800- talet tedde sig i den lilla staden, och om strävanden att ge det ännu alltjämt ganska lantliga samhället en mera stadsbetonad prägel, ord­ning och hyvs.

Ang:de kreaturs betande och lössläppande.
Resolution å Nyholms memorial.

I anledning häraf finner Konungens Befallningshafvande skäligt stadga, att den eller de af stadens invånare, som på gator och torg lössläppa svinkreatur, skola böta för hvarje 32 sk. banco, samt för hvarje lössläppt häst eller nötkreatur, får eller get 16 sk. äfvensom, att stadens invånare, som utan föregången anmälan å stadens ge­mensamma Beteslägenheter olofligen och bevisligen utsläpper hästar och nötkreatur, får eller getter, skall för hvarje af de förra böta 3 Rdr 16 sk. och för de sednare 1 Rdr, allt Banco, kommande de böter, som i följd af desse stadganden kunna ådömas, att till 2/3 tillfalla angifvaren och återstoden stadens FattigCassa.

Östersund i LandsCancelliet den 13 Maj 1837.

M. von Törne     / V. Söderberg.

Vite för badning.

Kungörelse.
Som åtskilliga personer företagit sig att bada, dels vid Östersunds stads stränder, dels ock invid den så kallade Östersunds Bron; Alltså
och då sådant strider mot sedlighet och god ordning, vill Konungens Befallningshafvande härmed stadga ett vite af 1 Rdr 32 sk. banco, hvartill den, som företager sig att bada vid nämnde ställen, gör sig förfallen, börande denna kungörelse minst en gång hvarje år från Predikostolen i Östersunds kyrka uppläsas.

Östersund i LandsCancelliet den 18 Augusti 1845.

A. P. Sandström     / C. G. Weinberg.

 

Stadgande rörande anställandet af Dansar.
Kungörelse.

Som, enligt hvad Municipalstyrelsen i Östersund härstädes anmält, åtskillige personer i staden företagit sig att om Söndagar och andra högtidsdagar anställa dansar och andra folksamlingar emot betal­ning, hvarvid ofta oordningar, såsom slagsmål, spel och oloflig brän- vins minutering förekomma; Alltså vill Konungens Befallningshaf­vande härmed stadga ett vite av 6 Rdr 32 sk banco, hvartill den eller de, som, utan att förut begära och erhålla Ordningsmannens här i staden skriftliga tillåtelse, anställa dansar och andra allmänna folk­samlingar emot betalning af de personer som sådane tillställningar bevista, göra sig utan ansvar efter lag förfallne; Och må, då sådan tillåtelse erhålles, ingen, som eljest icke är till bränvinsminutering berättigad eller dertill erhållit Konungens Befallningshafvandes serskilda tillstånd, utminutera bränvin och andra starka drycker, vid påföljd att varda derföre till laga ansvar fälld, egande den, som med Ordningsmannens yttrande öfver begärdt tillstånd, till hållande af dans, är missnöjd, att Konungens Befallningshafvande sin ansökning fullfölja, hvilket till vederbörandes efterrättelse kungöres.

A. P. Sandström     C. G. Weinberg

 

Besåningen av stadens tomter.
Kungörelse.

Jemlikt det för Östersunds Stad den 23 Oktober 1786 utfärdade fundationsbref, eger stadens innevånare icke annorlunda att använda den till staden förlänta jord, der den blefve bebyggd, än till äng, betesmark samt plantager; Och som Stadens innevånare det oaktadt företagit sig, att begagna sina krydd- och kålgårdar för produktion af säd; allså och med afseende å det mindre prydliga med åkrar inom staden vill jag härmed hafva erinrat stadens innevånare, att hädanefter icke begagna sina, inom stadens staket belägna krydd- och kålgårdar för besående med säd, vid påföljd af laga ansvar. Östersunds i LandsCancelliet den 13 September 1845.

A. P. Sandström     / C. G. Weinberg

 

Ang:de utförande af sopor m. m. å sjöstranden.
Kungörelse.

Som åtskillige af stadens innevånare utfört och utan tillstånd å stranden vid Storsjön inom stadens Staquette upplagt grus och sopor, hvilket, då Stadens polis icke kunnat lemna någon närmare tillsyn deråt, vållat ett högst vanprydligt utseende, så och på det ändamål må vinnas, som varit afsedt med tillåtelsen att få begagna stranden till plats derför, nemligen att stranden med tiden må blifva planerad, får LandshöfdingeEmbetet uppå derom af Municipal styrelsen gjord hemställan, härmed stadga ett vite af tre Rdr 16 sk banco, till lika fördelning emellan angifvarna och stadens fattige, dertill hvar och en gör sig förfallen, som utan skriftlig anmälan hos Stadens Ordningsman samt dennes tillstånd, å stranden upplägger grus, fyllnadsämnen, sopor m. m. dylikt; Åliggande det den, som sådant utför att detsamma på anvisad plats jemväl utbreda, vid påföljd att arbetet på hans bekostnad varder verkstäldt.

Östersund i LandsCancelliet den 14 Maj 1847.
På LandshöfdingeEmbetets vägnar:

J. Thomée Carl H. Ekberg

 

Ang:de Krut

Protocoll, hållet å LandsCancelliet i Östersund den 26:te Februari 1848. Närvarande undertecknad Landssekreterare samt t. f. Landskamreraren Ekberg.
§ 18.
S. D. Stadens Handlande voro till kl. 12 i dag uppkallade för att öfvervara utseendet af den person, som inom staden borde antagas till försäljningsman af krut; och voro i sådant afseende nu tillstädes Handlanderna Nils Wikström, Oscar Winnberg och C. Hofverberg, samt E. C. Perman, denna sistnämnde genom sin bodbejent. Landshöfdinge Embetet beslöt, att endast en person med krutförsäljning finge sig befatta, och öfverlämnade åt de Handlande att sjelfve utse den person, som dertill vore lämpligast, då de anhöllo, att genom lottning få frågan afgjord, i hvilket afseende de tillika öfverenskommo, att den, som finge försäljningsrättigheten sig tillerkänd, till Handelsföreningens Cassa borde årligen, så länge han af rättigheten sig begagnade, erlägga 2 Rdr banco.

Vid den lottning, som härefter med nämnde vilkor företogs, till­föll lotten Handlanden Perman och skulle plats för krutets förvaran­de af Konungens Befallningshafvande bestämmas; I sammanhang hvarmed Landshöfdinge Embetet fann skäligt stadga, det skulle då transport af Krut genom staden skall föras, anmälan derom göras hos Muriicipal Styrelsen, för vidtagande af sådane mått och steg, hvarigenom fara kan förekommas.

In fidem:
J. Thomée.

Förbud mot kälkåkning.
Allmän Kungörelse.

 

Som klagomål deröfver inkommit, att kälkåkning begagnas utföre stadens torg och gator, har Konungens Befallningshafvande ansett sig böra deremot utfärda förbud, och får härmed stadga ett vite af En Rdr 32 sk. banco, hvartill hvar och en, utom ersättning, i hän­delse skada inträffar, gör sig förfallen, som begagnar sig af kälk­åkning utför torg och gator inom staden.

Östersund i LandsCancelliet den 7 Februari 1849.
Jac. Axel Dahlström     / J. Thomée.

 

Om gatusyner.

Till Municipal-Styrelsen i Östersund.

På det stadens gator må försättas i så godt skick, som utan stensättning låter sig göra, har Konungens Befallningshafvande ansett nådigt förordna

1:a) att gatusyn årligen och jemväl för innevarande år nu genast skall hållas, samt för kommande år så tidigt, sedan mark bar är, att gatuförbättringen kan verkställas samtidigt med det kälen går ur jorden;

2:a) att af husegare utses två personer, hvilka jemte en Municipalstyrelsens ledamot och vederbörande Qvartersman med biträde af Stadsfiskalen utgöra Synecommitté; och

3:e) att Comittérade må ega bestämma de åtgärder, som serskildt af hvarje tomtegare skola vidtagas med grusning, dikning och pla­nering för gatans sättande i behörigt skick, med åliggande för tomtegaren, att inom viss lämplig tid hafva fullgjort hvad som blifvit anbefaldt, vid äventyr, om sådant underlåtes, att hafva gjort sig för­fallen till ett härmed stadgadt vite af En Rdr 32 sk. banco, samt att arbetets utförande mot lega till annan öfverlåtes.

Östersund i Landscancelliet den 18 Maj 1849.
Jac. Axel Dahlström       / J. Thomée.

 

Hwarest hudar och nöthår skall sköljas.
Allmän kungörelse

Som åtskilliga af stadens invånare anmält klagomål deröfver, att vattnet i Storsjön, närmast utanför stadens tomter begagnats för sköljning af hudar och hår, hvarigenom vattnet blir mindre tjenligt för bruk vid kokning; så och jemte det de, som hafva behof att få slik sköljning verkställd anvisas plats på norra sidan om bron, förbjudes hvar och en vid ett härmed stadgadt vite af tre Rdr 16 sk. banco, att på annat ställe vid stranden utför stadens tomter begagna Storsjön för sköljning af nöthår och hudar.

Östersund i LandsCancelliet den 17 Juni 1850.
Jac. Axel Dahlström     / J. Thomée.

 

Rengöring af stadens gator.
Allmän kungörelse

Jemte det Konungens Befallningshafvande stadgar ett vite af En Rdr 32 sk. banco, hvartill hvar och en egare af hus och tomt här i staden gör sig förfallen, som efter derom af vederbörande Qvartersman och Stadsbetjente gjord tillsägelse underlåter rengöra gata och upphugga diken eller efter sopning låter orenlighet i högar qvarligga till påföljande dag, vill Koungens Befallningshafvande desslikes upp­mana stadens invånare, att med noggrannhet tillse, det gatorne hållas rena, och anbefalla stadsbetjente samt qvartersmännen, att vaka öfver verkställigheten derutinnan.

Östersund i LandsCancelliet den 12 April 1851.
Jac. Axel Dahlström       / J. Thomée.

 

Om grustägt å Sjötorget.
Allmän kungörelse.

Som det är emot god ordning stridande, att ena halfparten af sjö­torget sänkes, innan den andra halfparten, hvarå början dermed gjorts, blir planerad och i sådant skick försatt, att det afsedda ända­målet, stadens förskönande, vinnes, har af förekommen anledning Landshöfdinge Embetet ansett sig härmed böra stadga ett vite av 10 Rdr B:co, dertill, utom skadeersättning, hvar och en gör sig förfal­len, som innan södra delen af torget blifvit i behörigt skick försatt, begagnar norra delen till grustägt.

Östersund i LandsCancelliet den 19 Juni 1851.
J. Thomée        Carl G. Ekberg.

 

Olaga gästning.

Som det försports, att gästning å en del af härvarande Närings­ställen stundom fortgått långt inpa nätterna, hvilket ej sällan haft till följd hvarjehanda andra oordningar och lagöfverträdelser, så har med erindran om hvad författningarne angående villkoren för bränvinsförsäljning i allmänhet och enskildt under sön- och andra helgdagar föreskrifva, Konungens Befallningshafvande härmed velat stadga, det böra de rum, som här i staden äro till begagnande för bränvinsförsäljning i minut upplåtne, hållas stängda från och med kl. 9 e. m. till Kl. 6 på morgonen vid vite af 3 Rdr. 15 sk. banco för den värd, som häremot bryter och 1 Rdr 32 sk. för en hvar gäst, som å sådant ställe under nämnde tider anträffas.

Jemte det vederbörande Stadsbetjente anbefalles hålla hand öfver ett noggrannt iakttagande häraf vill Konungens Befallningshafvande tillika dem strängeligen antyda, att ofelbart tillse, det spel och dobbel å källare, krogar och dylika ställen icke må ega rum, vid den påföljd, som finnes stadgadt uti Kongl. Förbudet den 2 Augusti 1792 samt Kongl. Maj:ts Nådiga varning af den 24 Maj 1810.

Börande denna kungörelse vid vite af 3 Rdr 16 sk. banco för värd finnas å väggen i hvarje af stadens krogrum anslagen.

Östersund å LandsCancelliet den 20 Februari 1854.
Jac. Axel Dahlström    / J. Thomée.

 

Hvarest kreatur skola uppställas under marknad.
Kungörelse

Då det s. k. Sjötorget, hvilket genom Konungens Befallningshafvandes den 7 Mars 1849 utfärdade Kungörelse, för befordrande af utrymme under marknaden här i staden och förekommande af wåda blifvit utsett till plats för alla häst- och fäkreatur, hvilka för försälj­ning under marknad till staden afföras, visat sig wara för detta än­damål under den kalla årstiden mindre tjenligt, har Magistraten till wederbörandes efterrättelse härmed velat stadga och förordna att berörde kreatur hädanefter skola i stället uppställas å den gränd, som löper från Näringsidkaren P. O. Jonssons gård till den ofvanför be­lägna Kyrkogatan, samt att en hwar som under marknaden för för­säljning upställer ifrågavarande kreatur å stadens Torg eller gator eller körer eller leder dem genom ståndgatorna, gör sig förfallen till det i ofvanåberopade Kungörelse stadgade vite 2 Rdr 50 öre Rmt; Åliggande det wederbörande Stadsbetjente, att i hwad på deras åt­gärd vidkommer vaka öfver efterlefnaden af denna kungörelse.

Magistraten.

 

Kreaturs lössläppande.

Utdrag af protokollet, hållet vid Magistra­ten i Östersund den 16:de Juni 1862.
S. D. Då Magistratens den 30 Juli 1860 utfärdade vitesförbud, emot kreaturs lössläppande eller betande å stadens gator, eller andra allmänna platser, gifvit anledning till den tolkning som skulle sådant vara under någon tid af dygnet lofgifvet, finner Mag. nödigt förord­na att hornboskap, häst, get, får och svinkreatur ej må finnas lösa å gata eller annan allmän plats i staden vid andra tillfällen än då de, under oafbruten tillsyn af wallhjon eller vårdare, föras till eller från bete, eller för vattning eller annat angeläget ändamål framdrifvas, eller på saluplats till försäljning utställas; och ware i händelse krea­turen af ofvannämnda slag, ett eller flera, vid andra tillfällen än nu sagdt är, finnas lösa å gata eller allmän plats, eller genom under­låten vård kommit in på annans gård i staden, egaren till samma kreatur eller den, som eljest skulle om kreaturet hafva vård, förfal­len till de i Magistratens ofvannämnde Kungörelse stadgade böter 3 Rdr rmt, hvarjemte en hvar i staden boende person eger att sådant kreatur intaga.

På Magistratens wägnar:
J. J. Rosén.

 

Ang. answar för innehafvande af marknadsstånd å gårdar.

Utdrag af Protokollet, hållet vid Magistra­ten i Östersund den 10 Mars 1862. § 37

S. D. Som åtskillige af stadens innevånare oaktat allmän plats för marknadsståndandens förwarande mellan marknaderne blifvit af stadens gemensamma mark afsatt företagit sig att uppställa dylika stånd på sina gårdar och tomter; alltså och emedan sådant icke alle­nast är vanprydligt, utan äfven stridande emot god ordning samt dessutom kan medföra fara för eld, finner Magistraten skäligt här­igenom förordna, att marknadsstånden hädanefter emellan markna­derne i staden, ovillkorligen böra förvaras å stadens gemensamma för sådant ändamål afsatta mark, ock ware den som häremot bryter, ej allenast förfallen till ett vite af 10 Rdr Rmt till twäskiftes emel­lan angifvarna och stadens fattige, utan äfven skyldig att ersätta kostnaden för ståndets forslande till berörd mark, derest icke sådan åtgärd genast, efter erhållen tillsägelse af polisbetjeningen werkställes. Skolande detta vitesförbud, öfwer hwars efterlefnad Stadsfiskalen åligger hålla allvarsam hand, en gång hvarje år från Predikstolen i stadens Kyrka upläsas samt dessutom införas uti länets Tidning.

Som ofvan.
På Magistratens wägnar:

 

Ang. hundskatt och dess användande

Utdrag af Protocollet, hållet vid Magistra­ten i Östersund den 10 Nov. 1862.

§./ 2 170. S. D. I enlighet med derom utfärdad och offentliggjord kungörelse hade stadens samtliga röstberättigade innevånare bli f vi t kallade till allmänt sammanträde inför Magistraten denna dag kl. 12 på dagen, ej mindre för att , tillföljd af utaf Stadskassören Per
Eng­lund hos Magistraten gjord framställning om nödvändigheten att vidtaga någon kontroll, till förekommande af underslef i fråga om erläggande af skatt för hundar, höras och besluta, än äfven för att yttra sig om hundskattens användande för kommunens behof; Och då nu af sådan anledning detta ärende föredrogs, förklarade stadens särdeles talrikt tillstädeskomne innevånare, att qvartersmännen skulle hvar och en i sitt qvarter vaka öfver författningens efterlefnad, utan att någre vidare kontroller för närvarande ansågos nödige, i sammanhang hvarmed beslöts, att skatten skulle användas till sta­dens förskönande, medelst trädplanteringar å offentliga platser.

Som ofvan.
På Magistratens wägnar:
J. J. Rosén.

 

Nykterhetsvärdshus.

Utdrag af Protokollet, hållet vid Magistra­ten i Östersund den 17 November 1862.
§ 172 .12
S. D. Då idkande af s. k. Nykterhets wärdshus vanligen begagnas som en täckmantel för lönnkrögeri och icke sällan föranleder till mer eller mindre betänkliga oordningar och förbrytelser, har Magistraten, såsom handhafvande af hvad till allmän ordning och sedlighet inom staden hörer, funnit skäligt att, i afseende å denna näringsgren, stadga och förordna, att tills vidare antalet af nykterhetsvärdshus i staden inskränkes till ett, att för idkande af ifrågavarande rörelse skall erfordras enahanda egenskaper, som för idkande af bränvinsutskänkning äro stadgade samt att för desse näringsidkare, i afseende å skylt äfvensom ifråga om gästers emottagande gäller allt hwad som om utskänkningsställen för bränvin finnes föreskrifvet, hwarförutan det åligger Qvartersmannen i de qvarter, der wärdshuset finnes att hafva tillsyn deröfver, att rörelsen icke missbrukas.

Som ofvan.
På Magistratens wägnar:
J. J. Rosén.

 

Om s. k. Trianglars förseende med trissor.

Utdrag af protokoll, hållet vid Magistraten i Östersund den 17:de Augusti 1863. §104

S. D. Sedan erfarenheten visat huruledes de fordon, som för forsling af timmer och bjelkar inom staden begagnas, eller såkallade trianglar förorsaka skada å stadens gator, har Magistraten i anledning af Stadsfullmäktiges derom gjorda framställning, funnit nödigt förordna, att dessa fordon hädanefter, så ofta de begagnas, skola wara försedda med ett hjul eller en trissa i spetsen af triangeln; och ware en hwar, som vid begagnandet af Ifrågavarande fordon underlåter att iakttaga denna föreskrift, förfallen till böter af Tio (10) riksdaler riksmynt, som sålunda fördelas att 2/3 delar tillfalla åklagaren och 1/3 del stadskassan; dock bör detta vitesförbud, för att vinna gällande kraft, en gång hwarje år från predikstolen i stadens kyrka å Söndag uppläsas, samt dessutom uti Länets Tidning intagas.

Är och dag som ofvan.
På Magistratens wägnar:
J. J. Rosén.

 

Answar för hästars utelemnande å allmän gata utan tillsyn.

Utdrag af protokollet, hållet vid Magistraten i Östersund den 21 December 1863. § 186.

S. D. I anledning af Stadsfiskalen P. Bergströms skriftliga anmälan, ehurusom stadsbesökande, till hinder för allmänna trafiken lemnade sina hästar och dragare midt å öppen gata eller annan allmän plats, antingen helt och hållet lösa, eller och fastbundna med tömmarna vid närstående plank, hwarigenom mera eller mindre svåra olyckor troddes kunna upkomma, fann Magistraten skäligt stadga och förordna; att häst eller dragare icke må å gata eller annan allmän plats lemnas obunden, utan erforderlig tillsyn, eller ställas så att trafiken deraf hindras, ej heller må dragare fodras eller frånspänd lemnas vid åkdonet ä annan allmän plats, än der polismyndighet sådant tillåter; och vare den som häremot bryter förfallen till ett vite af Fem Rdr rmt., utom skadeersättning, der sådan sker, skolande likväl detta vitesförbud för att ega gällande kraft, årligen uppläsas från Predikstolen i stadens Kyrka, införas i länets Tidning, samt dessutom anslås å vissa lämpliga ställen inom staden.

På Magistratens wägnar:
J. J. Rosén

 

Förbud mot avstjälpning av sopor m. m. vid Storsjöstranden.
Kungörelse.

I anledning af anförde Klagomål, huru som snö eller is, som bort- föres från gata eller annan allmän plats, eller från gård och tomt, affall af byggnadsmaterialier, sten eller grus, döda djur, sopor, affall från fabriker och handtverkstäder jemte annan orenhet, plä­gat aflossas å stranden af Storsjön inom den egentliga stadsplanen, iwarigenom icke allenast hamnen uppgrundas, utan äfven vattnet förorenas och stranden blifver i högsta måtto vanprydlig, finner Magistraten nödigt förordna, att afskräden af förenämnde slag hä­danefter icke få uppläggas inom hamnområdet, utan böra desamma, vid det ansvar, som i 16 och 17 §§ af gällande ordningsstadga för Rikets Städer, finnes stadgadt, uppläggas, antingen norr om staden, på vestra sidan af den till Ås socken ledande landsvägen å den öfverloppsmark, som tillhör staden nedanför vretlotten N:o 7, eller ock på södra sidan om staden, nedanföre Mamsell Permans derstädes befintliga vretlott under N:o 37, hvilket härigenom till wederbörandes kännedom och efterrättelse kungöres. Östersund den 25:te April 1870.

Magistraten.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

Forts, från föregående år av Borgerskapets protokoll 1795—1825.

Pag. 295. 1805 d: 5:te Januarii da allman sammankomst var utsatt förehades

1 😮 Afsade sig Wacktm: Oldberg ordförande beställningen hwarföre Borgerskapet pä tänker någon i dess ställe.

2:o struket)

3:o Upwistes Räkning öfwer inkomster och utg:ter för förflutna Året som står at granska af Borgerskapet som det åstundar.

4:o Till Wackt vid nästa Marknad skola följande efter faststäld Tour answa
d: 8;de Januarii Mastar Moberg, Lagman Wasell, Hattmakar Mällberg och Källarmästar Biberg,
d 9:de Fäldt Camr: Lenaes, Doct, Zetterberg Apotekar Perman och Kapt: Amnxus:
d 10:de Postm: Meijerberg, Och Apt; Perman

5 😮 Till Stånd Wackt antogs Garwarne Näsberg och Backlund.

Upläst och vidkändt
Olof Oldberg. Sam Permon. J. Nässör.

1805. d: 22 Januarii vid sammankomsten förehades.

1:o De medel af ståndpengar som blifwit samlade sista Marknad utgör en summa af 14. Rdr 28 sk. som antecknas.

2:o Böra de som redan äro Classificerade med första betala och nykomna Classificeras och äfwen betala.

Pag. 296. 3:o Cautionerna för ståndpengar och Auctionsmedlen skola insändas til Vederbörligt ställe.

4:o Pulecras(!) på om Gästgifweriet.

5:o All timmer huggning bör betalas hwar til Sammandrag bör författas til betalning.

6:o Åter på mint om intimation i Afwisorne beträffande förr eskade handtwärkare.

7:o Med tales H:r Doct: Zetterberg och afslutes vist om hwad han för Tionde smöret årl. vill hafwa.

8:o D;o om skuts för stads predicanten.

9:o Herr Lagm: Wasell erindres om 73 Rdr 16 sk. NB: Räkning fordras.

10:o Alla som äro skyldige böra genast betala Räntan och til näst ting stämmas at anten betala eller lämna intekning.

11:o H:r Befallningsman Lidsten påminnes at deponera återstoden af Auctionsmedlen samt redowisa upburne medel för Arrende Lotter.
Samuel Perman. Olof Oldberg. Olof Edström. Eric Moberg. Daniel Torén. Sigart Fahlström.

Pag. 297. Wid allmänna Sammankomsten d: 16 Febr. 1805 föredrogs

1:o Till nästa sammankomst utfästa sig de nyl. Classificerade at betal hwad de böra.

2:o Såvida Fru Lindholm redan ingät med förfrågan til Höga Landsh: Embetet har Borgerskapet velat låta bero til vidare med Gästgif.

3 😮 Nästa Sammankomst skal timmerhuggning betalas.

4:o Uplästes det med Herr Doct: Zetterberg träffade Contract af d: 11 :te denne månad och god kändes. Och woro närvarande nögde at Tionde Smöret bör reparteras på hwarje tomt.

5 😮 Kakelungsmakare, Murmästare, Snickare och Smed äro skrefne om til Stockholm genom Postm: Mejerberg a t dess nödvändighet för Stadens behof måtte införas i Afwisorne.

6:0 Till nästa sammankomst pålyses Räntans betalning för lånte peng.

7:0 Beviljades Hattmakare Geseln Anders Tunström at söka Burskap samt Lott, Tomt och Kålhage.

8:0 Anmältes Hinrick Fryckbom at fa söka sig til timmerman. Resol: at det få med åtnöjande af fadrens tomt etc:

9:0 Bör H:r Apt: Perman och Handelsm Edström Anmodas at aflämna Specific. Räkning för hwart år öfwer alla influtne och utgifne medel som äfwen bör innehålla af slut, för hwarje år; hwarefter Cautionerna bör Af sändas.

10:o Till fullmägtig vid Taxeringen anmodades Wacktm. Oldberg

Upläst och vidkänd
Olof Oldberg. J. Sam. Biberg. J. Nässör. Eric Nordlund. Johan Ekendahl. Joh. Thelberg. Petter Öberg. Eric Mellberg.

Pag. 298. Vid Sammankomsten d: 14 Martii 1805. förehades

1 😮 Betaltes af H:r Apotekar Perman, Tryckår Rosenlunds skuld Hufvudstohl 13 Rdr Rgmt samt 5 år och 7 månaders Ränta 4 Rdr samma mynt.

2:o Betaltes äfven för kopparshr Stadling 10 Rdr Rg:mt samt 2 Rdr 36 sk:r i Ränta.

3:o Olof Ödboms Enka betalt Sex Rdr 37 sk. 4 rst. Rg:mt hufvudstohl och En Rdr 32 sk:r Utlånta alla 3 posterna i Apt. Permans tid.

4:o Till Stånd Väckt, vid nästa marknad åtogo sig Näsberg och Backlund at derföre svara.

5 Marknads Väckt
d: 18 Söderberg 2 man Garfv. Therber 1 man, Ham: Torén 1 man total 4 man.
d. 19 Näsberg, Wallberg, Bergström för Kierst. Drätz Ocklund 1 total 4 man.
d. 20 Handelsm: Torén, D:o Hallgren, Skom. Näsman, Garfv: Backlund 1 total 4 man.
d. 21 Fru Törnstedt, Stina Nyberg 1 man total 2 man.
d. 22 Doct. Zetterberg 2 man
Att desse för d: 21 och 22 ej hållit väckt vid sista Marknad intygas. Olof Oldberg

Upläst och vidkändt.
Olof Oldberg. E. Söderberg Olof Edström. Johan Thelberg Eric Moberg.

Pag. 263. 1805. Vid Sammankomsten d: 26 Martii 1805.

1 😮 Anmältes för Borgerskapet at vid nyssöfverstånden Marknad äro i Ståndpengar samlade 46 Rdr 16 sk:r.

2:o Aflämnade Wacktm: Oldberg en til Stadskyrkan gifven Summa af okänd person I Rdr.

3:o Då anmälan Skedde om främmande handlares anbud at för 1 Rdr Årligen få hafva Stånden Stående på Torget öfver Sommaren då det enhälligt afslogs.

4:o beslöts at Stånden Skola til nästa veckas slut borttagas och ej på Torget nedläggas utan inaccorderas på någon tomt.

5:o Beslöts at Gödningen pä Torget bör genast i afton försäljas genom Auction.

6:o Begärte Glasmästar Bergström at uti Göviken få hugga 5 tolfter smärre timmer som beviljades.

7:o Apothekar Perman bet: 24 sk. för timmer.

Upläst och vidkänd.
Samuel Perman. Olof Oldberg. J. Nässör. Olof Edström.

1805 d: 7 Maii hölts Allmän sammankomst då följande före hades.

1:o Som Ordförande i Wacktmästar Oldbergs ställe valdes Urmakarn Eric Nordlund at med samma Lön och Vilkor som den förre vara Ordförande.

2:o Ordföranden besörjer om Matsäck för Soldaten til nästa möte.

3:o Aflämnade Wackm. Oldberg 1 Rdr 12 sk. 6 r. som influtit för Auctionerad Torg gödning.

Pag. 264. 4:o Ordfö:randen föranstaltar om geterskors anskaffande til före stående sommar.

5:o Ordföranden ger Odensala boerne termin til en ny Flohages Upsättande melan staden och Odensala.

6:0 Bewakes Gerdesgårds delningens fastställande vid nästa Härads Ting.

7:o Framlämnades Nya Cartan från Löjtnant Carl vägen med beskrifning och Räkning på 17 Rdr 12 sk;r.

8:0 Utsattes viss dag til gamla Numrens asättande vid nya Lotternc då Borgerskapt böra vara enhälligt tilstädes och beslöts detta arbete at ske nästa lördag klockan 7 om morgonen.

9:o Svinen böra kingas genast.

10:o At Ring hagen kring Staden sättes i Ständ och bibehålles de aren som vid Landtmätardelningen blef faststäld 6 år med det förha inberäknas.

11:o de öfriga Gärdesgårdarne repareras straxt efter våranden.

12:o enär rewision försiggått öfwer gamla räkningarne bör genast Specifik Räkning af gå til H: Herr: Landsh: öfver ej mindre Auctionsmedlen än stånd pengarne då Landtmätare Arfwodi och Cartan Uptages.

13:o Bör en hwar med första söka Utslänga sine innehafvande tvärgator aldra sist inom fem år.

Pag. 265. 14:o Wägen til Tortansmyran bör i vår iståndsättas Annars Anföres klagomål.

15:o Hålles en noga vård at ej främmande hästar och kreatur får betas på skogen eller inom stadens område.

16:o Arrende lotterne böra nästa lördag bortlämnas.

I7:o För snygghet böra trän af Hägg Asp och Rönne frän Postm; Grinden Norr ut inom gärdesgårdarne.

18:o Påminnes om Gästgifveriets hitflyttande som bör ske med första hos Högvälborne H:r Landsh:

19:o Alla författningar böra förvaras i Sässionsrummet.

20:o Kunde til förväg utses någon tract til beteshage för gästgifvarcn.

21:o Beslöts at enhwar må äga rättighet at i böckerne efterse hwad som blifvit. vidtagit å sammankomsterne utan motsägelse.

22 😮 Pä minnes at alla som fått sine lotter på utmarken det de måtte med all flit uparbeta sine lotter emedan Alla komma at anses lika om 3, 4 å 5 är.

23:o Beslöts at svar å Skomakare Gesälen Tunströms ansökan skal upsättas til nästa lördag honom til favör.

Upläst och vidkändt.
Ol. C. Meijerberg. Olof Oldberg. Samuel Perman. Olof Edström. Eric Moberg. Eric Nordlund. J. Sam. Biberg. Joh: Thelberg. Anders Bergström.

Pag. 267. Protokoll D. 11 Maji 1805.
Förekom Herr Forsberg, med företeende af sitt pass och bevis, jemte anmälan at få sätta sig ned här i Staden, hvilket af Borgerskapet samfelt beviljas.

2:do Beslöts at ny Auction skulle anställas a alla arrende lotter å fem års tid nästkommande Lördag kl. 4 eft;r Middagen

3:to Tillkännagafs at Herr Handelsman Edström betalt till Cassan Åttatio Riksdaler

4:to Anmälte Källarmästar Biberg sig ännu vara i mistning af tomt och anhöllt nu om tomttn:o 45 & 46 — kålhage Lott N:o 58 emot ersättande af 20 Rdr til Cherstin Dretz för uppodlingen.

5:to Upviste Constapeln Hallsten sitt köpebr . . .*) med Hökaren Jonas Martin af d: 23 Martii 180 . . .*)

Upläst och vidkändt
J. Nessör

6:to Nästa mandag skall strandbryggan fullbordas vid skiftesgärdesgarden emellan Odensala som i morg . . ,*) skall tillkännagifvas jemte vägen til Tortansmyran

Upläst och vidkändt
Ol. C. Meijerberg. Olof Oldberg Sam Perman Olof Edström Jacob Hallgr…*) Eric Nordlund A. Bergström E. Söderberg

Pag. 268. Protocoll d: 18 Maji 1805.

1:mo Beslöts at ett dike uptages öfver Olof Ödboms lott at afstänga ett vattulopp, nästa Lördag.

2:do Begäres vid nästa Ting at blifva befriad ifrån erläggande af Brandstod til Brunnflo tingslag äfven som at blifva fri ifrån
Lönande at spögubben, klockaren och tingsprofossen.

3:tio Wacktmästar Oldberg påminnes om at uttsöka de ännu innestående afgifter för Timmerhuggning Classificationsp:gr m: m:

4:to Annslås 2:ne Böcker papper samt 2;ne stolar på sessjonsrummet.

5:to Utsattes Dag till stängning och efterseende af ring och skifteshagarne; beslöts at verkställa detta fjorton dagar i dag til för
middagen och gatuarbete efter middagen.

6:to Åtta dagar nästa måndag börjas med getningen för koor efter tour.

7:o Åtvarnas vidare at hvar och en påminner sig de förr treffade öfverenskommelser om kastvedhuggning, som ej får ske af någon til Timmer eller Gärdsel nyttig skog icke eller af Björk:

8:vo Hvar och en som har getter hemma mä hålla förswarliga wallhjon, samt ansvara för all skade som händer den dag touren påkommer
at geta.

9:o Anställdes Auction å Arrendelotterne för fem års tid.
*) Defekt i yttre margen.

Riktigheten häraf intyga
E: Nordlund Anders Bergström J. Nessör Olof Edström Anders Ocklund Johan Thelberg.

Pag. 301. 1805. Maji 26; var enhällig Sammankomst då följande förehades.

1 :mo Uplästes Skräddaren Lars Ekendahls ansökning at som Skräddare i Östersund blifva antagen hvilket samfellt bewiljades.

2:do Uplästes Artilleristen Matthias Öfeldts ansökning at blifva som krögare antagen, hvilket efter en hvars behag får vidare förklaras samt blifvande formulär af innehåll at krögare hvarken behöfves eller begäres för öfrigt hemställes till Landshöfdinge Embetets pröfning.

3:tio Beslöts at för Gatarbete för full karl bör bestås ifrån kl. 12 på dagen till afton 8 sk. Banko, samt för häst och karl för samma tid 18 sk. Banko.

4:to Erhindrades at de som inropat Arrendelotter och derpå upsätta Lador eller stänga Gärdesgärdar böra derföre, efter metismanna ordom af efterträdaren erhålla betalning.

Upläst och vidkändt
Eric Nordlund. J. Nässör. Erik Moberg Petter Örberg P: Holmberg. E. Söderberg. Johan Thelberg Anders Hindersson Sigart Fahlström Anders Hallsten Jonas Nesberg.

Pag. 307. Protocoll vid Sammankomst d: 1 Sept. 1805.

1:mo Uplästes Räkning öfver Soldatens kosthålldning under Sisthållne Regements möte: til betalning.

2:do Företedde Skräddaren Lars Ekendahl sitt Burbref med anhållan om tildelande af tomt; och erhöll tomten 61. & 62. Lotten 61. Kålhage.
Likaledes Beviljades Färgaren O. Wattström tomten 57 & 5 8. Lotten 57: Kålhage.

3:tio Utsattes Marknadsvakt til instundande Höstmarknad

D: 10:de Sept. Postmästar Meijerberg 1,  Waktmästar Oldberg 1 =  2 man

D: 11:te Johan Ekendahl 1, Skomakar Engvall 1 = 2 man

4:to Upviste Krögaren Mattias Öfäldt sitt Burbref. Köpt Tomten 3 1/2 Lotten 50 kålhagen 5 af Herr Edström.

Upläst och erkändt
E E: Nordlund. J. Nässör. Carl Edvall. Lars Ekendahl. Nils Backlund Anders Hallsten

Pag. 312. Protokoll vid Sammankomst D. 20 Sept: 1805.

1:mo Upvistes ett Bänkindelningsproject, som af alla närvarande Samtycktes.

2:do Som det blifvit bekant at flere utom Staden vistande personer, företagit Sig at ä Stadens Skog hugga kastved samt den sedermera innom Staden försåldt. Beslöts til förekommande af sådane tillgrep det denna ved bör genom offentlig auction till den högstbjudande i dag efter middagen emot contant betalning försäljas och medlen tilfalla kyrkan til förestående reparatjon; samt de som huggit Lagligcn tilltalas och de upburne p:gr återställa:

3:tio Som den SistLna Sommaren hallne Lottdelning nu wid instundande Laga höstting kommer at stadfästas och då Lagman Wasell, som är Delägare i Staden, och Således jäfaktig, må vice Häradshöfdingen Behm om denna förrättning, anmodas, samt kostnaden af Cassan betalas.

4:to Som en stor sten pä torget, wid marknadsståndens upsättande varit til hinders beslöts at denna borde borttagas och åtog Waktmästaren Oldberg sig, det göra emot erhållande af 24 sk.

5:to Betingas någon at denna höst hugga och framföra wärke til en stenbrygga wid skiftesgärdesgården, emellan Staden och Odensala.

6: to På Ahlbergs fordran för 12 kannor korns utgift för Staden, beslöts at som Ahlberg alldrig blifvit anmodad om denna utgift, och ingen Stadsinnevanare njutit något til godo af Brunnflo fattigmedel, må denna fordran försvinna: äfven som Brunnflo Sockenstugumans ordran af 1 kanna korn årl. kommer at försvinna.

7:mo Såsom fullmägtig vid instundande Hösteting åtog sig ordföraren Nordlund at bevaka Stadens rätt emot Särskild betalning.

Pag. 313. 8:vo Beslöts at tilslå ordföraren 1 Bok finare papper til nödig behof.

9:o Till rättelse för Borgerskapet uplästes några vissa paragrafer, af den nyss utkomne Kongl. Tjenstehjons Stadgan.

10:o Affärdades Borgerskapets yttrande öfver Waktmästaren Oldberg! ansökning om rättighet at idka näring och beslöts at nu såväl som wid Öfälts ansökning ställa detta til Höga Lnadshöfdinge Embetets bepröfvande.

11:t Anhöll färgaren Wattström at å Stadens Skog få hugga 3 tolfter timmer emot betalning, som beviljades.

12:te Begärde färgaren Wattström at fä gräfva en källare i sandbacken som beviljades.

Upläst och erkändt
Eric Nordlund J: Nessör Erik Moberg Johan Thelberg O., Wattström. P. Holmberg Jonas Nesberg Nils Svedberg Eric Söderberg Petter Örberg.

1805. d. 29 Sept:br var Sammankomst, då följande förehades nemlig.

1 :mo Uplästes en affattad förklaring pä Waktmäst. Oldbergs ansökning och beslöts med allment bifall.

Pag. 314. 2:o Tillkjenna gaf H:r Majorn Amneus at Soldaten för staden, nu wille åtnjuta inqvarteringar härstädes. Beslöts at Uhrm. Nordlund skulle föranstalta dätta.

3:tjo Projec terade H:r Majoren Amneus äfwen at stadens Innevånare borde öfverenskoma om BrandRedskap såsom sprutor i alla hus samt Ordentelig Brandsyn Årligen.

4:to Anmälte Apoth. Perman sig hogad at hugga en el. 2:e Tolfter Timer — äfven Anders Hinriksson at hugga 1/2 Tolft Timer. Bifölls allment.

5:to H:r Majorn Amneus tillkjännagaf att han ägde 10 Famnar ved hvilka Borgerskapet utan hans vetenskap bortsåld förlidna samankomst, och som han icke vetat förr af en nu upläsen förening öfver detta ämne af d. 15 Julii 1799 så erböd han Rdr 1 till StadsCassan. Bifölls allmänt att denna auctjon skulle återkallas och den erbjudna Rdr 1 tagas.

Pag. 315. Upläst och vidkjändt. Östers, d. 29 Sept:br 1805 — intyga
Sam. Perman. Anders Hindrickson. J. Nessör. Erik Nordlund, Andenders(!) Bergström Erik Moberg Anders Hallsten

 

Kommunala ärenden

Den 1/7 1952—30/6 1953.
Sammanställningen upprättad av drätseldirektören Harry Rydquist,
stadsfullmäktiges sekreterare.

 

Östersunds stadsfullmäktige ha under tiden 1/7 1952—30/6 1953 fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1952 aug. 18 att tillsätta en kommitté pä tre personer med uppdrag i samråd med länets representanter företräda Östersunds stad och 1 skriftliga framställningar eller vid personliga uppvaktningar hos vederbörande myndigheter framhålla stadens intresse av att den föreslagna indragningen av härvarande distriktskansli ej kommer till stånd;

1952 nov. 11 att godkänna drätselkammarens köp av tomten nr 2 i kvarteret Häradsskrivaren för ett pris av 80.000 kronor, samt godkänna drätselkammarens preliminärt avtalade köp av samtliga tomter i kvarteret Daggkåpan, Enen, Murgrönan, Gökskon, Brunkullan, Smörblomman och Snöklockan för ett pris av 352.000 kronor samt drätselkammarens preliminärt avtalade köp av tomten nr 1 i kvarteret Auditören för ett pris av 110.000 kronor; dec. 16 att antaga det av lönenämnden framlagda förslaget till pensionsreglemente för arbetstagare hos Östersunds stad;

1953 febr. 17 att såsom ett Östersunds stads bidrag till Hollandshjälpen anslå ett belopp av 4.500 kronor att utgå ur det till stadsfullmäktiges förfogande för oförutsedda utgifter i innevarande års utgifts och inkomststat stående anslaget;

1953 mars 17 att göra en aktion för sådan förbättring av kommunikationerna emellan Trondheim och Östersund att transitotrafiken emellan Trondheim och Östersund efter utbyggnaden av Trondheims hamn i full utsträckning kan uppehållas samt att utse delegater för underhandling med Trondheims stad och engrossistföreningens kommitté angående sättet för aktionens utförande och upprättande av förslag härutinnan;

1953 april 21 att godkänna drätselkammarens förvärv av dels tomten nr 1 i kvarteret Häradsskrivaren för 190.000 kronor, dels tomten nr i i kvarteret Häradsskrivaren för 40.000 kronor, dels tomten nr 1 kvarteret Repslagaren för 80.000 kronor, dels tomten nr 2 i kvarteret Ljungen för 29.000 kronor dels ock stadsägan nr 957 för 3 5.000 kronor;
att i princip godkänna att ca 20.000 kvm av stadsägan nr 1230 upplåtes för industriändamål samt att bemyndiga drätselkammaren att försälja ifrågavarande område.

 

Kyrkliga ärenden

Hänt inom kyrkoförsamlingen 1/7 1953—30/6 1953.
Ur kyrkofullmäktiges och kyrkorådets protokoll utplockat av sekreteraren,
kyrkoadjunkten Einar P. Öberg.

 

1952 augusti Arbetet för nedbringande av det synnerligen besvärande ekot i Kyrkan avslutas. Stor förbättring åstadkommen. Krematorlet inviges av Biskop Hultgren den 17, en händelse av genomgripande betydelse för begravningsväsendet. Professor Hilding Linnqvist, altarfreskens skapare, anmodas ingiva förslag till förskönande av dopalkoven i kyrkan.

1952 september Insamlingen för Gamla kyrkans restaurering förberedes genom tryckning av en större upplaga gåvobrev enligt förslag av kyrkvärden Cederberg.

1952 oktober Den i församlingslivet så verksamma kyrkvärden fru Ebba Berggren flyttar till Kristinehamn och efterträdes i fullmäktige av hr Gunnar Otterfalk och i rådet av fru Martha Olsson, som också utses till kyrkvärd. Ny suppleant i rådet blir rektor Gerd Larsen.

1952 december Kyrkans eluppvärmningsaggregat tages i bruk och visar sig ha god effekt. Auktoriserad sakrevision införes. Till Ga m a kyrkans restaurering har redan från ca 300 givare nära 86.000 kronor influtit. (Att även denna kyrkobyggnad behövs ibland visar sig 1. söndagen i Advent då flera hundra sägs ha blivit utan plats i Nya kyrkan.)

1953 januari Informationsmöte å Hov för fullmäktige och råd, i församlingens tjänst anställda och frivilligt verksamma. Glimtar ges belysande församlingens liv och arbete.

1953 februari Varken fullmäktige eller råd sammanträda!

1953 mars Kungl. Byggnadsstyrelsen godkänner ritningar till ny ekonomibyggnad å Östra kyrkogården. Kolumbarierénoveringen lyckligen genomförd. Krematoriekommitterade erhålla begärt entledigande efter fjortonårigt, mödosamt och ytterst betydelsefullt arbete. Konstnären Thor Fagerkvist, Perstorp, anmodas efter rekommendation av Statens Konstråd att skissera ett förslag till utsmyck­ning av stora krematoriekapellets fondvägg.

Insamlingen till Gamla kyrkan stiger till 116.000 kronor.

  1. kyrkliga vintermötet äger rum med flera hundra deltagare. I avsaknad av egna lokaler måste sådana hyras till föredrag, samtal och samkväm.

Meddelas Kungl. Maj:ts beslut om införlivning av Lugnvik med Östersund fr. o. m. 1 januari 1954, ett beslut icke utan konse­kvenser för församlingsarbetet.

En kapten avlöser en annan i fullmäktige. Lennart Kjellman är den nye. Fredrik Borggren, mera kand som civilingenjör och elverkschef, avgår. Jämte kyrkvärden Cederberg har han varit med sedan fullmäktigeinstitutionen infördes.
Betydelsefullt för åtskilliga i församlingens tjänst anställda är antagandet av nytt pensionsreglemente.
Kungl. Byggnadsstyrelsen godkänner i stort förslaget till Gamla kyrkans restaurering. Arbetet kan börja.
Akustikförbättringsarbeten beslutas för kyrkans församlingssal.

Viktigt urtima kyrkomöte stundar, varför elektorer till utseende av lekmannaombud väljas.

 

Årsberättelse

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva berättelse för verksamhetsåret 23/10 1951—23/10 1952.

Även i år har styrelsen glädjen notera ett antal gåvor till föreningens samlingar. Sålunda har skänkts av

Riksbankvaktmästare M. Nilsson: Kopia å kalkérväv av »Karta öfver inegorna till Östersunds stad, sammandragen år 1846 och renoverad och delvis kompletterad år 188 5 af E. Runeberg».

Ante Mattssony Överbyn: Diverse tidningar från Östersund.

Direktör Hugo Bergquist: 1. st. lottbrev i Föreningen Jämteborg u. p. a. (1904) och 1 st. aktie i Östersunds Tegelindustri AB (1907).

Advokat Sixten Brolcn: 1 ex. av Gustaf Ljunggrens karta över Östersund med där­till lydande ägor, 18 57.

Ingenjör /. O. Holmer, Äppelviken: 1 bundet ex. av »Glimtar I från barnaåren 1866—1884» och »Glimtar 6 från Östersunds allm. läroverk 1870—1880-talen».

Östersunds-Posten genom redaktör Carl Melin: Ett stort antal pressfotos.

Distriktslajitmätare Magnus Holmbäckt Sveg: Gruppfoto av adjunkten Holmbäcks sångkvartett, 1880-talet.

S:t Johanneslogen Arcturus: Minnesskrift 1901—1951.

Borgmästare hvan Wikström: Handlingar rörande Östersunds radiostations invig­ning Trettondagen 1927.

Fru Elin Kardell-Petersen, Berkeley, Californien: En oljemålning av Gamla Läro­verket, utförd av järnvägsbokhållare Alexander Sundgren år 1900.

f. d. järnvägstjänstemannen Edv. Hägglöf, Varberg: 1 foto av torgdag på Stortorget på 1880(?)-talet och 1 foto av marknadsnöjen på Nytorget i början av 1900- talet.

Fröken Ragnhild Backman: Den sista unionsflaggan som halades på Östersunds station 1905; Matriklar över personal vid Sveriges Järnvägar 1902 och 1908; Diverse äldre tågtidtabeller avseende kungliga personers besök i Jämtland m. m.

Assistent Sixten Kind gren: Diverse fotos efter Alex. Winberg (»Skratt-Winberg»).

Föreningens lokaler ha undergått reparation och bildsamlingarna nyordnats, varjämte Carlslundstapeten renoverats.

Nionde bandet av föreningens porträttmatrikel föreligger nu.

Föreningens årsskrift, redigerad av Heimer Wikström, utdelas vid årsmötet.

På Samuel Permans grav har idag i sedvanlig ordning nedlagts en krans.

Av föreningens medlemmar ha under året avlidit: direktör A. E. Hagblom, f. järnvägsbokhållare Karl Kjellberg, kamrer C. A. Svensson, musikfanjunkare Edvin Jonzon, avdelningschef Theodor Backman.

15 nya medlemmar hava invalts sedan förra årsmötet. Medlemmarnas antal ut­gör nu 323.

Styrelsen har under aret utgjorts av: ordförande, borgmästare Iwan Wikström; vice ordförande, f. överlantmätare F. C. R. Langéen; sekreterare, advokat D. Cappelen-Smith; skattmästare, direktör Anders Lundvall; intendent, kassör Albin Jo­hansson, samt direktör Fredrik Borggren och chefredaktör Edvin Magnusson.

1 tur att avgå ur styrelsen äro herrar Johansson och Magnusson.

Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaperna i övrigt hän­visas till revisionsberättelsen.

Östersund den 23 oktober 1952.

IWAN WIKSTRÖM    / D. CAPPELEN-SMITH

 

Årsmöte och samkväm 1952

 

Vid föreningens årsmöte — som vanligt i stadsfullmäktigesalen — omvaldes de avgående styrelseledamöterna och revisorerna. Från sta­dens kyrkoråd förelåg en anhållan om bidrag till restaurering av stadens gamla kyrka och föreningen beslöt uppdraga åt styrelsen att fixera det belopp, som föreningen kunde anses mäktig tillskjuta. Vi­dare beslöts årsavgiftens höjande till 8 kronor per medlem och till 200 kronor för engångsinbetalning av årsavgifter.

»Kvällens gäst», amanuens Allan Nilsson vid länsmuseet, höll ett kåserande anförande om den äldre bebyggelsen i Östersund. Inte mindre än 103 gårdar hade inventerats, fotograferats och uppsatts i kartotek, där det således i fortsättningen finns möjligheter att hitta beskrivningar över stadens äldsta bebyggelse. Som avslutning på den intressanta och uppskattade snabbskissen över »gamla stan» målade amanuens Nilsson en slutvinjett kring stilbrytningarna i stadsbebyg­gelsen.

Vid den sedvanliga supén, som på grund av Hotell Standards re­novering hölls på Grand Hotell, hade borgmästare Iwan Wikström glädjen att välkomsthälsa ett 80-tal medlemmar. Förre lokföraren A. H. Bährne berättade en del roliga detaljer från sin stadsfullmäktige­tid, och advokat D. Cappelen-Smith kåserade om Borgens. Arvid Hudberg sjöng slutligen en del gamla revykupletter av Calle Swärd, Elsa 17 år, Effe och sig själv. Bror Heurling ackompanjerade. Och sist men inte minst surrade massor av gamla östersundsminnen kring borden — och man konstaterade, att det var en synnerligen trivsam kväll.

C. ]—n.

 

Föreningens funktionärer 1952—1953

 

Ordförande:
v. Ordförande:
Sekreterare:
Skattmästare:
Intendent:
F. d. Borgmästare Iwan Wikström
F. d. Överlantmätare F. C. R. Langéen
Advokat D. Cappelen-Smith
Direktör Anders Lundvall
Kassör Albin Johansson
Direktör Fredrik Borggren
Chefredaktör Edvin Magnusson
Styrelsesuppleanter: Borgmästare Åke Janslef
Disponent Einar Winström
Major Ragnar Grave
Revisorer: F. d. Bankkamrer Wald. Myrin
F. d. Bankkamrer G. Andersson
Revisorssuppleanter: F. d. Bankkassör V. Örnberg
Överstelöjtnant Rolf Kjellin
Redaktör: Distriktslantmätare Heimer Wikström

 

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 okt. 1951—23 okt. 1952, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse.

25/10 51. Tillgodohavande………………………………………………….. Kr. 4.559: 12

Inkomster:
293 medlemsavgifter………………………………………….. 1.465: —
1 engångsavgift……………………………………………………. 100: —
Räntor…………………………………………………………………. 121:26
Försålda årsskrifter…………………………………………………. 63:10
Porton och inventarier…………………………………………….. 35: 50……….. Kr. 1.784: 86

Utgifter:
Samlingarna……………………………………………………….. 594: 90
Årsskriften………………………………………………………….. 789: 60
Årsmötet………………………………………………………………. 95:50
Annonser och porton……………………………………………. 205:65
Personregister………………………………………………………. 56:35
Blommor………………………………………………………………. 60: —
Lokalen och inventarier m. m………………………………… 277: 44………… Kr. 1.879: 44
Utgifter utöver inkomster………………………………………………………………………………… Kr. 94: 58
Summa tillgångar kronor…………………………………………………………………………………. 4.264: 54

Tillgångarna äro placerade a sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank och Aktiebolaget Jämtlands Folkbank samt å postgiro och i kontanter jämte kronor 1.500:— å i statsskuldboken inskrivna obligationer.

Anna och Gottfrid Romans Understödsfond. 25/10 41. Tillgodohavande Kr. 17.284:94

Inkomster:
Ränta……………………………………………………………………………………………. Kr. 550:60

Utgifter:
Två pensioner…………………………………………………………………………………… » 300: —
Inkomst utöver utgifter……………………………………………………………………………………… » 230: 60
Summa tillgångar……………………………………………………………………………………… Kr. 17.515: 54

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank.

Okänd Givares Gåva.
25/10 51. Tillgodohavande………………………………………………………………… Kr. 568:45

Inkomster:
Ränta…………………………………………………………………………………… Kr. 24:46 » 24:46
Summa kronor…………………………………………………………………………………….. 592: 89

Utgifter:
Renovering av »Carlslundstapeten» m. m………………………………………….. Kr. 592: 89
Okänd Givares Gåva är således förbrukad…………………………………………………. 0: 00

A/B Östersunds Ångbryggeris Fond.
23/10 51. Tillgodohavande……………………………………………………………. Kr. 10.853:76

Inkomster:
Ränta……………………………………………………………………. Kr. 328: 84
Utgifter:……………………………………………………………………… » —: — » 328:84
Summa tillgångar……………………………………………………………… Kr. 11.182:60

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkning i Jämtlands läns Sparbank.
Då anledning till anmärkning icke förefinnes, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 17 okt. 1952.
W. MYRIN                          G. ANDERSSON

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1952

 

Redaktionssekreterare Per Andersson
F. d. Skogschef Gunnar Brandelius
f. d. Lokomotivförare A. H. Bährne
Läroverksadjunkt Fritiof Ellerstam
Rådhusvaktmästare M. Fredriksson
Köpman Karl Huldberg
Direktör Bertil Jacobson
Kontorist Sven Köhlqvist
Kontorsskrivare Gustaf Linder
Riksbanksvaktmästare Magnus Nilsson
Åkeriägare Gunnar Otterfalk
Avdelningschef Nils Paulsson
Landsfiskal Gunnar Uhlin
Major Bo Widell

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

Kamrer Gösta Bergholtz 20/12 1952
f. d. Lokomotivförare A. H. Bährne 28/1 1953
Köpman Paul Svensson 9/2 1953
Boktryckare Albert Larsson 1/4 1953
f. d. Landskamrer Axel Andersson 27/5 1953
Ingenjör Anders Troive 4/6 1953
f. d. Lokomotivförare A. G. Andersson 7/7 1953
Handelsresande Joh. Lund 21/8 1953
f. d. 1 :e Hälsovårdsinspektör Gustaf Grahn 25/8 1953

 

Antal medlemmar i föreningen

 

Antal medlemmar den 23/10 1952……………………………………… 308
Nya medlemmar den 23/10 1952…………………………………………. 14
………………………………………………………………………………………..322

Avlidna under tiden 23/10 1952—23/10 1955………………………….. 9
Summa medlemmar den 23/10 1953………………………………….. 313

Därav 2 hedersledamöter, 5 ständiga medlemmar, 296 årsbetalande och 10 passiva.