063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

Redigerad av
HEIMER WIKSTRÖM

 

Riksbankens i Östersund tillkomst

– Ett 75-årsminne –

 

 

Visste ni att Sveriges riksbank är världens äldsta nu existerande bank, att dess sedlar anses ha varit världens första fullt utbildade banksedlar och att banken är världens först fullt utbildade affärs­bank? Om ej så slå upp Nordisk Familjebok och övertyga er! Ban­kens i år 75-åriga avdelningskontor i Östersund har alltså mycket att yvas över men det fick se sig slaget av Luleå, om att vara först i Norrland, ty där fick man redan 1872 avdelningskontor, vilket av­såg att betjäna Västerbottens och Norrbottens län. De övriga norrlandslänen fick vända sig direkt till huvudkontoret i Stockholm.

Vid riksdagen 1879 motionerade riksdagsman Gunnar Eriksson i Mörviken med instämmande av kollegerna Hans Andersson i Bring- åsen och Ol. Larsson i Häste om ett avdelningskontor i Östersund huvudsakligast avsett för Jämtlands län. Bankoutskottet föreslog emellertid att ärendet inte »för närvarande» skulle till någon åtgärd föranleda och därvid blev det. Eriksson tackade utskottet för den framtidsförhoppning utskottet gett motionen och som låg just i orden »för närvarande». Han bad därför med fullt förtroende få rekom­mendera frågan till framtida behandling. Redan påföljande riksdag återkom han med en ny motion och denna gång med bättre lycka. Han framhöll i denna att enligt 72 § Regeringsformen var riksban­kens sedlar enda lagliga betalningsmedlet och på dessa rådde i Jämt­lands län i avsaknad av avdelningskontor brist. Man fick nöja sig med enskilda bankers sedlar, bl. a. Sundsvalls enskilda banks, för vars utbyte allmänheten fick vidkännas kännbara kostnader och ris­ker fanns för stora förluster om utställarna ej skulle mäkta inlösa dem. Dessa enskilda bankers sedelutgivningsrätt upphörde år 1903.

Alltnog, motionen gick igenom, dock ej utan vidare. Andra kam­maren godkände utan diskussion men i den första uppstod långa de­batter innan medgivande lämnades. Man påminte att järnvägen Stockholm—Östersund i det närmaste var klar och därmed hade sta­den kommit betydligt närmare huvudstaden. Riksdagsman Joh. Ja­cob Ekman på göteborgsbänken bemötte detta med påpekandet att järnvägen skulle sträcka sig ända till Trondheim och att jämtarna om nödiga förlag ej kunde anskaffas här i landet komme att draga sig till Norge »i högre grad än vad från svensk synpunkt vore önskligt» [1]). En mäktig motståndare var också bankdirektören Wallenberg i Stockholm. En annan talare påvisade att sundsvallsbankerna hade två avdelningskontor i Östersund och detta borde räcka. Han bemöttes med att ett riksbankens avdelningskontor vore nödvändigt ty när det var dåliga tider så drog huvudkontoren i Sundsvall in all rörelse i Östersund och då hade man det svårt att reda sig. Lands­hövding Asplund slutligen fann det egendomligt att »en så liten frå­ga som denna skulle möta så mycket motstånd och genomgående dis­kussion». Han garanterade, trots att han ej var bankman, att riks­banken säkerligen skulle göra goda affärer då länet och staden be­fann sig i stark utveckling.
[1]) Man jämföre Göteborgs inställning till transitofrågan över Trondheim.

Den 1 oktober 1880 öppnades rörelsen i förhyrd lokal i nuvaran­de nr 44 vid Köpmangatan. 1883 års riksdag beslöt om inköp av tomt i staden för att där uppföra ett bankhus av sten. Flera platser hade föreslagits men valet föll på lektor P. Olssons tomt vid Storga­tan, alltså den nuvarande platsen. Tomten betalades med 12.000 kro­nor och påföljande riksdag beviljade ett belopp av högst 44.000 kro­nor för uppförande av ett envåningshus av sten till vilket en ingen­jörsfirma Isaeus och Sandahl gjort ritningar och upprättat kostnadsförslag. Från början hade man föreslagit ett tvåvåningshus men detta förslag gick ej igenom. Byggnaden, belägen på mitten av tom­ten, blev c:a 30 fot hög och försågs med källarvåning. Huvudfasaden åt gatan bildade ett mittelparti med välvd portal och likaledes i rundbågsstil välvda fönster samt sidopartierna med 3 fönster varde­ra. Genom huvudingången från Storgatan inkom man i en vestibul och därifrån i banksalen, som upplystes av 3 fönster åt gårdssidan. Till vänster om vestibulen var tambur, direktörsrum, rum för direk­tionen samt kassavalven. Till höger om vestibulen tjänstemännens rum, rum för ombudsmannen, arkiv och vaktmästarrum med särskild ingång från norra sidan. Hösten 1885 kunde banken inflytta.

De första styrelseledamöterna var apotekaren C. A. Lignell, till­lika handhavare av den dagliga förvaltningen mot ett arvode av 2.000 kronor, riksdagsman Ol. Larsson i Häste arvode 750 kronor och lektor S. J. Kardell med samma arvode. Suppleanter var lands­sekreteraren P. G. Rissler, riksdagsmannen Hans Andersson i Bringåsen och disponenten Erhard Borggren. Som första tjänstemän in­trädde kassören vid huvudkontoret S. Sundeqvist, lön 1.900 kronor pr år, bokhållare och registrator, e. o. tjänstemannen vid huvudkon­toret A. F. Thelander, lön 1.200 kronor, ombudsman, kronolänsmannen, e. o. hovrättsnotarien Karl Nilsson, arvode 500 kronor, vakt- betjänt, skrivaren Erik Johansson, arvode 400 kronor samt e. o. tjänsteman, bokhållaren L. O. Hallström, sedermera stadskassör i Östersund.

Att banken utvecklades raskt framgår bl. a. av att riksdagen snart höjde anslagen då det visade sig att tjänstemännen måste till­gripa nattarbete och privat betala hjälp för arbetets fortgång.
Tajo.

 

 

Brödratrion Ström
Officerare vid Jämtlands Fältjägare

 

Väster om ingången till Östersunds gamla kyrka vid häcken in­till Kyrkgatan finnes en gravplatta av gjutjärn med inskriptionen: »Herunder hvilar kaptenen och riddaren Carl Adolf Strom Född 27/8 1797 Död 17/12 1864 Sv Ps B N:o 432.» Av tillägget »Trolla Brug ved Trondhjem» i gravplattans nedre vänstra hörn framgår även vilken fabrikant på detta sätt gjort reklam för sin tillverkning. Kapten Ström som här fått sitt sista vilorum står omnämnd i tullför­valtare Siösteens dagbok på flera ställen, (rörande Siösteen, se års­skrifterna 1939, 40 och 42) och var tydligen en god vän till honom under östersundstiden. Ström kom till Östersund och Jämtlands fältjägarregemente 1820 och efterföljdes 1822 av brodern Gustaf Fredrik och 1830 av yngste brodern Claes Henrik. De voro födda i Säby socken i Jönköpings län och söner till musikdirektören Birger Ström.

Carl Adolf var född den 27 augusti 1796. Han utnämndes till fänrik vid Gottlands nationalbeväring 1818 och erhöll transport till Jämtlands fältjägarregemente och livkompaniet 2 maj 1820; förste löjtnant 1826; kapten och chef för Hallens kompani 1839; chef för Revsunds kompani 1841. Han placerades till tjänstgöring vid Västernorrlands beväringsbataljon med lön vid Jämtlands fältjägarkår 1853—1864. Bataljonen lydde under fältjägarchefen åren 1853—1869. Ström genomgick Gymnastiska Centralinstitutet 1832 och tjänstgjorde å övningslägret i Stjördalen i Norge 1825. Han dog ogift den 17 december 1864.

Ström var en mycket älskvärd personlighet och tillhörde på 1840-talet toppfigurerna inom stadens sällskapsliv. Han var en charmant värd i sitt gästfria hem, i vilket mademoiselle Nordenberg tjänstgjorde som en älskvärd värdinna. Det var nog ytterst få till­ställningar som gick av stapeln i staden och dess omgivning där inte Ström var med. En bidragande orsak härtill torde ha varit hans stora musikaliska intresse — ett arv från fadern till. .sönerna. Han spelade fiol synnerligen väl.                                                              -i

Som löjtnant disponerade han Berge löjtnantsboställe i Brunflo och som kapten Höla i Hallen 1841—1843 och därefter Stamnäs i Sundsjö 1843—1855. Någon jordbrukare var han inte. Han arren­derade bort boställena — i regel till regementskamrater. Sålunda ha­de han regementsläkaren C. A. Stridsberg och löjtnant C. G. von Engeström som arrendatorer i Berge. Själv trivdes han bäst i Öster­sund.

Under åren 1840—1842 bodde han hos änkeborgmästarinnan Lundqvist (dotter till överstelöjtnanten vid Jämtlands fältjägarregemente Anders Nystedt). I de rum som Ström disponerade bodde un­der Carl XIV Johans besök i Östersund 1835 kungens livmedicus Erik af Edholm (född i Utanede i Fors socken). 1864 var Ström hy­resgäst hos läroverksadjunken Anders Öhmark.

Ström var mycket god vän med regementsläkare C. A. Wetterbergh och tillhörde det soirésällskap i staden, som denne bildade.

Claes Henrik var född den 13 januari 1807; studerade i Uppsala 1826—1830; kantor vid Uppsala katedralskola 1830; underlöjtnant utan lön vid Jämtlands fältjägarregemente 1830, löjtnant 1832; transport till Värmlands fältjägarregemente 1836; kapten 1850; av­sked 1861; död 30 december 1865 hos brodern Gustaf Fredrik på Bleckenstad i Ekeby socken (söder om Mjölby).

Han var under tjänstgöringen vid regementet icke tilldelad bo­ställe utan åtnjöt penninglön. Under jämtlandsvistelsen var han in­ackorderad dels hos major Gussander i Åkeräng dels hos kollegan J. P. Huss å Frösön och deltog med stort intresse i musiklivet i staden.

I Värmland var han en mycket bekant och omtyckt personlighet och han kan sägas vara den verklige skaparen av Värmlands fält­jägares musikkår.

Gustaf Fredrik var född den 8 oktober 1799; student i Uppsala 1821; underlöjtnant utan lön vid Jämtlands fältjägarregemente 1822; transporterad till Norra skånska infanteriregementet 1840; kapten 1842; avsked 1854; död vid 96 års ålder i Motala den 6 no­vember 1895.

Efter studentexamen började han i Uppsala studera till präst. Han kom emellertid till överste Carl Henrik Gyllenhaal i Tidaholm som informator för dennes barn, och denne övertalade honom att slå prästbanan ur hågen och i stället övergå till officersyrket. Gyllen­haal hade i december 1821 utnämnts till chef för Jämtlands fält­jägarregemente och i maj 1822 hade Ström sin officersfullmakt vid regementet. Ström var under aren 1824—1832 anställd vid Carl XIV Johans enskilda byrå samt generalinspektör över konungens bergverk och skogar från Dalälven i söder till Juckasjärvi i norr (en­ligt hans tjänsteförteckning). Är 1832 blev han disponent vid Höga­näs; 1845 köpte han Grävsnäs herrgård i Skaraborgs län och 1848 Senäte herrgård (norr om Lidköping) och arrenderade Bleckenstad herrgård 1856—1876.

Som löjtnant uppträdde han i fältjägarregementets uniform som opponent vid en latinsk prästdisputation i Skara. Under den tid han ägde Senäte var Victor Rydberg anställd som informator för hans barn. På mötena på Frösö läger bodde han i tält under hela mötestiden men vistades årligen någon tid såväl före som efter mö­tena i Östersund hos brodern Carl Adolf. Han var icke tilldelad boställe utan åtnjöt kontantlön.

Ström var älskvärd, fridsam och vänsäll som få; därtill en intres­sant personlighet, bekant som han var med många av vårt lands mera bemärkta personligheter, och hans rika minne var som en upp­slagsbok särskilt rörande de tidigare skedena av 1800-talet.

»Skicka Dig väl, så spörjs Du minst», var den gamle mannens valspråk, som han följde under hela sitt långa liv.

Gustaf Lund

 

f.d. bankdirektören Olof Ericson, född i Wike, Rödön, 1865, död i Smedslätten utanför Stockholm 1946, nedskrev under de sista levnadsåren några minnen från jämtlandstiden. — E. kom redan i pojkåren till Östersund, där hans fader övertagit gården Prästga­tan 15, »Gamla Thaléns» kallad. Han blev 1900 verkställande di­rektör i AB Östersunds Diskontbank (förutv. AB Jämtlands Goodtemplarbank) och kvarstod där tills banken fr.o.m. 1918 övertogs av AB Svenska Handelsbanken. Åren 1922—1925 var E. direktör i AB Jämtlands Folkbank.

De nämnda minnesanteckningarna ha i maskinskrivet skick och försedda med några teckningar och pastellmålningar av den bort­gångnes son bankkamrer John Wike gård, Stockholm, överlämnats som gåva från de anhöriga till Föreningen Gamla Östersund. Här publiceras nu de avsnitt, som beröra Östersund.

 

Minnen från Östersund

 

Mina äldsta minnen från Östersund datera sig från 1866, då jag som tioåring fick medfölja mina föräldrar till höstmarknaden i sta’n. Detta var en stor upplevelse, som ej glömdes så snart.

Efter hand blev det flera stadsresor såväl vid marknadstillfällen som eljest, såväl sjövägen som efter landsvägen över Frösön.

Marknaderna och marknadslivet voro då helt annorlunda än un­der nuvarande tid. Affärerna voro då huvudsakligen koncentrerade till torget, som jämte angränsande gator vimlade av folk som myror i en myrstack. På torget voro salustånd uppställda, så att de bilda­de gator i såväl Storgatans som Drottninggatans längdriktningar. Stånden disponerades huvudsakligast av handlande och hantverkare från kuststäderna samt andra utomlänsorter.

Torget bildade på den tiden en fyrkant. Den nuvarande översta delen utgjorde då byggnadstomter. På torgets -södra tomt voro stadens första folkskola och stadens spruthus uppförda. Där hade också stadens »kanon», som användes för larm vid eldsvåda, sin plats.

På den norra tomten, i hörnet mot torget och Drottninggatan, var var det s. k. Zetterbergska huset — stadens första privata stenhus — beläget. I husets bottenvåning var en handelsbod, som utanför skyl­tade men en silltunna, torrfisk, en sockertopp samt en del redskap. I övre våningen var, vid mitt första marknadsbesök, någon sorts pa­norama inhyst, och från ett öppet fönster utsände ett positiv sina smäktande toner över marknadsplatsen.

Då staden saknade hotell, förefaller det ofattbart hur marknads- besökare och andra resande kunde beredas nattlogi. Men dels fanns det en del familjer som mottogo resande, som icke kunde beredas rum å »Gästis». Hamnfogden Hjelms gård, senare grosshandl. By­ströms, vid torget, var under lång tid så gott som annex till Gästis; dels passade en stor del av den fasta befolkningen på att tjäna en extra slant genom att upplåta sina små rum med sängbäddar. Dess­utom fanns det en del s. k. »bondkvarter», fastigheter med häststal­lar och relativt stora bostadsrum, som mottogo och härbärgerade marknadsfolk. Då sängplatser icke räckte till, ordnades det på gol­vet s. k. »syskonbädd», i de bästa fall med madrasser och kuddar, stoppade med tröskad kornhalm, annars enbart med halm. Folk ha­de icke så stora anspråk på bekvämlighet och komfort den tiden.

Landsborna, som voro vana vid tysta nätter, hade svårt för att sova i sta’n. Det var så mycket som störde. Varje timme under nat­ten kommo stadens brandvakter och i gathörnen, med mer eller mindre välljudande stämma, hördes deras rop: »Klockan tolv slagen, hör väktarens rop, klockan tolv slagen»; och så var det, åtminstone vid marknader, en och annan överförfriskad nattsuddare som sjöng och gastade.

Efter att ha sålt sitt hemman i Wike flyttade min far med fa­milj till staden, där far ägde en äldre gård, Prästgatan 15, »gamla Thaléns» kallad, vilken gård han på grund av ingångna borgensför­bindelser för sin då avlidne broder Erik, måst övertaga.

Staden var då tämligen oförändrad från mitt första besök av densamma. Gatorna voro leriga och illa skötta. Då det ålåg varje gårdsägare att grusa gatan framför sin tomt, kan man tänka sig hur skötseln skulle bli, helst som de flesta gårdsägarne voro fattiga hant­verkare.

I stället för trottoarer eller gångbanor kantades gatorna av gräs­bevuxna diken. Gräset fick utgöra det första morgonmålet för stads­bornas många kossor på deras väg till Stadsskogen.

För vattnets avrinnande från de längsgående dikena voro trä­trummor nedsänkta över långgatorna vid dc flesta gatukorsningarna.

I Residensgränden upp mot dåvarande Repslagaregatan var en större timmertrumma nedlagd i och för avledande av vattnet från den s. k. Stadsbäcken. En varm och solig vårdag blev snösmältningen så häftig att trumman av vattentrycket strömmade ut över Resi­densgränden och Strandgatan, vilken senare delvis spolades sönder.

Någon gatubelysning fanns icke, om man bortser från den foto­genlampa i en glaslykta, som ägarna av hörnhusen vid Drottningga­tans nedre del av torget, Hjelms och Permans gårdar, låtit upphänga på en mellan husen spänd järnstång. Så länge det var upplyst i gatuhusen hade man en smula ledljus i mörkret, men nattetid under den mörka hösten var det svart som i en säck. Då fick nattvandraren, om han icke hade lykta med sig, gå försiktigt för att ej ramla i nå­got dike.

I min fars ovannämnda gård hade tidigare anlagts ett mindre öl­bryggeri, som dock rätt snart hade måst nedläggas. 1872 kom en tysk slaktare Götz till staden. Han förhyrde och omändrade bryg­gerilokalerna till charkuterifabrik.

Far ville att jag skulle lära mig yrket, på det att vi själva even­tuellt framdeles skulle kunna övertaga fabriken. Jag var just icke så pigg på detta, men arbetade där ett halvår. Mitt arbete bestod huvudsakligast i att vända och rengöra kreaturtarmar till korvskinn och att hacka till korv och pölsa m. m. Och en vacker dag tog jag min »Matts ur skolan».

Jag fick därefter anställning som expedit i »Brännvinsmagasinet», stadens eget utminuteringsställe för spirituösa. Affären, som sköttes av f. d. köpmannen och rådmannen John Ocklind, var myc­ket primitivt ordnad. Alla varor såldes från stora liggare samt tap­pades och utmättes med kopparmått, av storlekar från 5 kannor till 1 jungfru, direkt på av köpare medhavda kärl. Ett stop, d.v.s. 1/2 kanna eller 1 och en tredjedels liter, var det minsta kvantum som fick säljas. Omsättningen var rätt livlig, synnerligast vid marknadstillfällen och, märkligt nog, vid s. k. missionsmöten. Då var det att stå i från kl. 8 f.m. till 8 e.m. och ibland till kl. 10 och 11 på kväl­len. Det hände vid ett par tillfällen under min tid, att punschen tog slut. Då fick jag taga gårdskarlen till hjälp och på kvällen och un­der större delen av natten brygga ny punsch, transportera in den i butiken och pumpa den på liggarna till dess butiken skulle öppnas. Punschen var både varm och grumlig, men den gick åt som smör.

Varusorteringen var icke synnerligen stor; den omfattade bränn­vin, konjak i två kvalitéer, arrak och punsch likaledes i tvenne kva­litéer, samt roslikör. Priserna, bortsett från brännvin, varierade mel­lan 4 å 6 kr. pr kanna. Brännvinssorterna voro vanligt renat, Rå­näs, Falu och kumminbrännvin.

Inga buteljerade varor, vare sig importerade eller härtappade, tillhandahölls, ej heller tomglas eller andra kärl.

Årsbehovet av brännvin i form av 80-procentig sprit fraktades på hösten med ångbåt till Sundsvall och vidare till Östersund med hästskjuts under förjulsvintern. Allt efter som spriten anlände skulle den »nedsättas» till 46 procent alkoholhalt (lagbestämmelsen om maximalalkoholhalt 40 procent tillkom senare) medelst utspäd­ning av sjövatten. Det var just inte något nöje att under kalla vin­terdagar stå i dragiga uthus och medelst mätglas, spritprovare och tabeller justera och kontrollera utspädningen, så att det färdiga brännvinet fick den lagstadgade alkoholhalten.

Som lagringslokal för sprit och brännvin användes en å sjö­stranden och delvis i sjön, ungefär mitt för Biblioteksgatan uppförd större byggnad, som tidigare varit tvättinrättning.

Vägg om vägg med tvättinrättningen stod stadens då lilla kall­badhus.

Då jag 1875 på våren lämnade min anställning, efterträddes jag av min förste skollärare, Hemming Larsson från Dvärsätt.

Sommaren 1875 var jag hemma och hjälpte far med hans lilla åkeri. Tre dagar i veckan på eftermiddagarna körde jag diligensen från stadens postkontor till Brunflo gästgivargård, där jag övernat­tade och tidigt påföljande förmiddagarna övertog den diligens, som då kom från Sundsvall. Diligenserna voro klumpiga och tunga for­don, som oftast hade rätt stor belastning, tre å fyra passagerare för­utom postiljonen, samt all post, postpaket och tidningar till staden och en stor del av länet. Det var mycket ansträngande för hästarna, helst som det skulle köras i jämt trav.

Stadens postkontor var på den tiden förlagd till Postmästare Sodenstiernas hus, Köpmangatan 56, sista huset på gatans västra sida. Under en lång tid skedde all in- och utlämning av post genom en lucka på ett fönster mot gatan. I regn, snöstorm och alla slags väder fingo postkunderna stå utan skydd under väntan på expedi­tion. Efter klagomål hos generalpoststyrelsen blev det småningom ordnat så, att postkunderna fingo tillträde till expeditionen från gårdssidan.

I slutet av 1870-talet flyttades postkontoret till stadens hus, gam­la rådhuset, i hörnet av Köpman- och Drottninggatorna. Där kvarlåg posten till dess att det nya post- och telegrafhuset vid Kyrkgatan blev färdigt.

Lillkrogen

över ingången till en liten Fyrkantig envåningsstuga i hörnet av Prästgatan och Residensgränd, med adressnummer 17, satt en liten vitmålad skylt med den rätt betecknande inskriften »krog» i svart färg. Detta var den beryktade »Lillkrogen». Huset var indelat i ett rätt stort rum och ett mindre kök, med utgång åt gården. Rummet = utskänkningslokalen var möblerat med en disk, ett hyllfack, fasta bänkar, några små bord och stolar. Lillkrogens kunder bestod mest av vandrande gesäller och »luffare», men även en hel del av stadens innevånare voro fasta och trogna kunder. I detta backitempel rege­rade »madam Andersson», en storväxt och kraftig kvinna. Hon höll sträng ordning i sitt rike. Var det någon överförfriskad som bråka­de eller eljest störde ordningen, så blev det en Hastig skjuts ut på gatan.

Madam Andersson hade en son, Kalle, en lång och grovväxt yng­ling, stark som en björn. Hans största nöje var slagsmål som ofta förekom, helst under marknaderna. Då tog Kalle helt ridderligt par­ti för den svagare parten. Ofta gjorde Kalle slut på slagsmålet utan att stadens s. k. polis behövde ingripa.

Stadens polisstyrka bestod av två stadsvaktmästare, förutom vid marknadstillfällen tillsatta ordningsmän. De första stadsvaktmäs­tarna, som jag har minne av, voro Hertsberg och Renström. Hertsberg blev senare bankvaktmästare. Efter honom kom Lundström, f. d. underofficer, en storväxt och kraftig man. Var det bråk av fyllerister, så kunde han ta en under vardera armen och föra dem till finkan. Lundström blev senare rådhusvaktmästare. Efter honom kom Schulberg, kortväxt men grov och stöddig. Då han gick satte han fötterna med kläm i gatan, varför han också fick öknamnet »benstampen».

Finkan var inrymd i »gammalhäkte», stadens första fängelse, ett litet oansenligt stenhus i länslasarettets nuvarande tomtområde, i närheten av begravningsplatsens sydgräns. Huset var uppfört i två våningar. Såvitt jag minnes, innehöll nedre våningen endast ett rum, rätt så stort. Detta, som nu var finkan, hade antagligen under fäng­elsetiden varit avdelat i celler. Här fingo fylleristerna och andra anhållna personer logera och, då de voro flera, samsas så gott de kunde. Under marknaderna kunde golvet vara rätt välbelagt. Nå­gon bevakning förekom inte. På övre våningen, två rum och kök, bodde en gammal krigare Loo med maka. Loo hade till uppgift att på morgonen öppna och släppa ut finkans logerare, att, om någon fyllerist osnyggat, ömsa sängkläder, d.v.s. halmen på golvet, samt att vintertid hålla rummet en smula uppvärmt. Det är förunderligt, att då fylleristerna aldrig visiterades och fråntogs knivar och tändstic­kor, inga olyckor förekommo. En gång hände dock att Lasse Loo, gubbens vanartige son, var logerare och fram på småtimmarna fann tillvaron trist och sig själv ruggig, och därför satte eld på halmen. Uppträngande rök varskodde pappa, så att elden kunde släckas in­nan någon vidare skada skett.

Ett annat hus, på sitt vis ganska märkligt, kan omnämnas, näm­ligen hattmakare Söderströms. Detta var nämligen, mot skick och bruk, uppfört på sjöstranden utanför Strandgatan, ungefär mitt emellan Frösöbron och Residensgrändens längdriktning. Detta hade två våningar; den undre innehöll butik och verkstad, den övre bo­stadsrum för familjen. In till butiken kom man över en av grova plankor lagd bro från vägkanten direkt in i butiken. Vid högvatten i sjön var huset helt omflutet, och om vårfloden var särskilt hög, trängde vattnet in i bottenvåningen.

En polis var »pigtjusare»

I senare hälften av 1870-talet fick staden sin första fasta polis­kår, bestående av en överkonstapel och sex konstaplar, som första uppsättning.

Samtliga, rekryterade från andra städers poliskårer, voro väl disciplinerade, hyggliga män. En av dem, Werdenhoff tror jag han hette, var en riktig pigtjusare, lång och stilig. Men jag misstänker att hans polisegenskaper icke voro så perfekta, ty en vacker dag för­svann han ur kåren och från staden. De övriga, av vilka de flesta — om ej alla — voro gifta, stannade här för hela livet.

Polisstation inrättades i det hus å stadens fastighet i hörnet av Drottning- och Köpmangatorna, som kallades »fyrkanten». I botten­våningen var vaktrum och finka med ingång från Drottninggatan. Här residerade polisen intill dess att stadens rådhusbyggnad blev färdig.

Före järnvägens

tillkomst funnos inga andra utfyllningar efter stadens sjöstrand, än dels den utfyllning som utförts för gamla Frösöbrons landfäste och utfyllning innaför den å pålar utförda ångbåtskajen, dels ock den
å norra sidan om den pålarm, som från s. k. Sjöbacken sträckte sig till nuvarande badhusets yttersida, genom avstjälpning av grundjord från nybyggen, sopor och annat avfall från gårdar och gator, påbör­jade utfyllning, som så småningom blev stadens vackra badhuspark. För övrigt var sjöstranden sådan som naturen skapat den.

Ängbåtskajen avgränsades mot norr då som nu av »sjöbacken» och sträckte sig mot söder till en punkt något söder om Törnstens-grändens längdriktning, från vilken punkt kajen gick vinkelrätt mot stranden.

Strandgatan, som började vid Brogrändens förlängning mot bron — norr därom var sjöstranden ursprunglig — slutade vid Post­grändens mynning. Söder därom var det obruten sjöstrand.

 

Den ståtliga Storsjöflottan!

 

 

Skulle man döma efter den påtagliga livaktigheten i hamnen här ovan, där minst ett tiotal ångare och lika många mindre farkoster trängas om utrymmet, vore det tydligen fråga om en högst betydan­de sjöfartsstad. Huru många av årsskriftens läsare, som skulle gissa på Östersund, är svårt att säga. Men så är det dock. Ovanstående teckning föreställer nämligen Östersund och dess hamn och förekom­mer på 1880-talet som vinjett på brevpapper för firmorna P. Taflin & Co., samt Handels -och Fabriksaktiebolaget Taflin & Co. Säkerli­gen imponerade dock denna bild av Östersund som sjöfartsstad me­ra på avlägset boende brevmottagare än på närboende, som kände till de verkliga förhållandena.

J. Bé.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

Fortsättning från föregående år av Borgerskapets protokoll 1795—1825.

(1807)

Pag. 421. 4:t Project till Reparatjon med Material förslag däröfver så väll å Taket på Sätesbygningen som kjöket Förmaket, Cancelliet, och Betjeningsrum. Resolveras att antagas och gemensamt ansvara men bör den betalas särskilt som förer Journalen och den som skaffar bredena med mera.

5 Tilsättes Marknads Vakt
d 18. Hattmak. Eric Mellberg, Fru Camrerersk Leneus, Kjällarmäst Biberg 4 man
d 19. Apoth. Perman, Major Amnaeus (?), Postm Meijerberg 4 man
d. 20 Fru Lindholm, Garfv. Thelberg, Söderberg 4 man

6 uplästes Förordnandet för Ordförande och Casseuren.

7 Varnas samteliga Borgerskapet att noga söka förekomma oväsende i sina hus under vår nu annalkande Marknad, och om sådant eij i godo kan stillas anmäla dät för Ordningsman, samt wagten genast (skjer sådant icke ansvara då värdar för uracktlätenheten skjälf.) då hufvudmännen utan skonsmåhl skola stämmas.

8. Likaså warnas alla, till försigtigt umgående med Eldningen i synnerhet vid yppande af stormväder då veden beständigt bör läggas i spisarna

Upläst och ärkjändt. Östersund d 14 Mart 1807.
Samuel Perman. Jacob Wästberg. Joh: S: Biberg Eric Moberg. A. Hallsten. Ol: Wattström Ol: Edström Petter Holmbärg. And. Hindsson: S: Falström I: Hällgren Jöns Ängvall Er: Söderberg. Joh. Lindblad P: Er: Forsberg. Jonas Näsberg Joh: Ekendal Ol: Olsson A: Bergström N: Backlund Nils Svedberg. Er: Nordlund.

Pag. 434. Lördagen d 9 Maij war enhällig saman komst warwid följande förehaddes, och öfverlades el. expedierades nemligen.

1 :mo. Betalas för egna och arrende Lotter, till Stads Prästen, Timmerhugning. Ordförande och Casseurns Löhn för förra året.

2:o. Juliana Borg som bor hos Peter Erickson, bör nu efterses såvida ryckten höres att hon skall holla näring — dät ock Peter Ersson skjälf ärkjände. Resolveras, att Peter Ersson skulle genast afskeda henne el. ock blef Borgerskapet nödsakade anmäla dem båda Fiskalen.

3;t uplästes Waktlistan öfver Gregorie Marknad då det befants att Major Amneus, och Pastorsk. Lindholm uteblifvit med ståndvakt. Resolveras att de bristande skulle ärlägga 16 sk. vardera som tillfaller StadsCassan, och icke rubba den vidtagna Numern turn (?).

4. uplästes Kjöpe afhandling emillan Anders Lustig och Eric Mellberg om halfva Tomten N 99 & 100 med åtföljande Jord för en kjöpesuma stor Rdr 5. 5. 16 Rg. och blifva hans närmaste grannar erhindrade härom.

5 uplästes Guldsmeden Arnbergs Burbrefv af d 27 Januar 1807. att vara Guldsmed i Östersund.

6 upläst Marknadsuppbörds Listan för Januar månad som besteg sig till Rdr 18 — 16 Rg. och för Martii månad summa Rdr 54 — 24 sk. Rg.

7. Getterna böra genast getas el. och bör de instängas.

8. Hökaren Bergström åtog sig anskaffa hela Matsäcken för Soldaten.

Pag. 435. 9. Utsattes dag för att öfverse Räkningarna tills dato då hus hyra för sätesbyggningen och Kyrk Cassan samma dag böra vara betalt och specificera. Resolverades att samankomst kan utsättas till början af Julii 1807.

10 någon dag till nya vägens iståndsättande öfver om staden. Resolv. dett skulle utsättas dag framdeles.

11. Enligit Högvlborne H:r Lands Höfd. förordnade efter skedd kungörelse att entreprenad Auctjon till den minst bjudan skulle värkställas öfver reparatjon å 4 st. Rum samt utan taket stadnade för dätta inrop, som efter Project Suman utgjorde Rdr 132 — 24 sk. Rg. Apothek Sam. Perman och Handelsman Forsberg till Summa R. 129 — 24 sk.

upläst och ärkjändt, intyga
Ol. L. Meijerberg Samuel Perman Pet; Er. Forsberg Olof Edström, Erik Moberg Jacob Hallgren J. Nessör Nils Backlund Lars Ekendahl Pehr Vallberg A. Bergström Jonnas Näsberg Johan QuistBIo(?) Erik Nordlund Joh Thelberg Nils Swedberg Nils Sjölund Anders Hallsten.

Pag. 436. d. 31 Maij 1807 var enhällig samankomst, till följe af nedanstående föredrag nemligen.

1 :mo Anskaffas en Karl med Häst och Kjärra att inställa sig enligit tillkjänna gifvande wid Pelegrim staden d 4 Juni Kl. 8 om morgonen försed med matsäk till Lördags afton. Resolv: Försvarskarlen Jonas Andersson åtog sig emot Rdr 1 Rg om dagen — att inställa sig kl. 8 om morgon d 4 Jun.

2:do Om Getande för Samteliga Kohna. Resolv: att värkställa enligit upsatt Formulair.

3 :d Ringhagarnas efterseände. Resolveras om Lördags afton Kl. 1. Eftermiddag gemensamt.

4:d Att vid förefallande Brandsyn och vidare besiktigande bör någon afgift utsättas för den som icke dä är hemma efter tillkjännag. Resolv: att Rdr I — Banko, bör vid båda tillfällena den anses

5. Om icke war och en som vid Enhällig sammankomst blifvit tillsagd infinna sig och anteknar sitt namn under protocollet, bör ärlägga 4 sk. banko. Resolverad. Enhälligt att 4 sk. banko skulle betalas utan undantag, då han blifvit tillsagd.

6. Mat för Orgelbyggarna ifall det skulle så vara beslutat. Resolveras enhälligt att medtala Doctorinnan

Pag. 437. 7. Rusthäll: Ahlberg i Odensala giorde förfrågan om att få kjöpa Qwarnstället för StadsHemmanet. Afslogs, emedan det icke står i vår förmåga.

8. uplästes Länsmans Nord Räkning för Stads Hemmanets Krono Utlagor för 1805 och 1806. bestigande sig till Rdr 12—38—2 r. Melitjie ränta för Östersunds Afradsland till Fendrichen wid Lif- Comp. — Rdr 3 — 7 sk. 5 r.

uppläst och widkjänd — intyga Östersund: d 31 Maij 1807
Samel Perman Ol. L. Meijerberg Joh. Sam Biberg J: Nessör Nils Svedberg »pr Nessör» And. Ocklund. Johan Thelberg Jacob Hallgren Eric Nordlund Erik Moberg Jonas Näsberg Jonas Andersson Hindrick Fryckbom Anders Hallsten Anders Hindricksson Nils Backlund Jacob Westberg Johan Ekendal Anders Bergström Mattias Öfeldt O: Oldberg Pehr Wallberg Nils Sjölund Stina Nyberg Johan Jonsson Johan Olsson Olof Öbom Eric Andersson Mällberg Carl Arnberg. Holmberg pr Moberg

Pag. 438 Enligit tillkjännagifvande war sammankomst till upprättande af ny Get ordning för Koo Kreaturen — d 9 Julii 1807.
*) Tillägg i inre marginalen »pr Nessör».

1 Enligit anteknad formulair

2:do Garfv. Nesberg tillkjänna gaf at vara sinnad att hugga 3 tolfter Timmer till Badstuga.

Öfverens komit efter upläsning intyga
Samuel Perman Anders Ocklund Jonas Näsberg And. Hallsten Olof Oldberg Mattias Öfäldt Er: Nordlund Nils Sjölund P: Holmberg Sig Fahlström Hallgren Er: Söderberg P. Wallberg And. Bergström Johan Jonsson Er. Moberg Fru Lenaea genom Öfäldt Joh. Sam. Biberg Joh Thelberg

d 26 Julii blefv enligit H:r Nådårs Predicanten och Stads Prosten Nordenberg tillkjenna gifvande samankomst till öfverseände af Kyrckräkningen till dato el. från d 19 Maij 1803. Yttrade H:r Mag. Nordenberg att Corpor. Ahlberg gjort anhollan om återfäände af 12 Kannor Korn, som blifvit utgifvet för ett fattigjon i Brundflo
Resolveras att om Brunflo Pastorat wille under hälla stadens fattigjon, så nekades vist icke till betalning.

2:do Anmältes om icke pigan Anna Stina Nyberg som utfattig och sjuklig kunde ihog komas med någon fattig gåfva

Pag. 439. Resolverades att en lista skulle uprättas att war och en skulle hafva frihet gifva efter råd och ämne.

3:t Kyrckräkningen upläst och Godkjänd dä behollningen befants Rdr 13 — 4 sk. NB med de fattigas andel. NB uti Riksg. mynt.

4:t projecterade Magist Nordenberg om för Östersunds kyrcka skulle äskas Consistorii Circulair för framtiden.
Resolverades enhälligt.

5. Månne den betingade Spiken och Brandhakarna kunde nu genast blifva betalt, att vid lägligt tillfälle få den hit forsslad.
Resolverades Enhälligt.

6. Då Smeden Lundgren nu snart i 2:ne Åhr icke infunnit sig, och Högvälborne H:r Lands Höfvding Baron Bunges Resolution är lika med dass Höga Efterträder att den Borgare som icke efter ett Åhr infinner sig och efter 2:ne Bygt är sina privilegier förlustig.
Resolveras att för thän skuld att Guldsmeden Arnberg nu genast skulle ärholla Tomten 55 & 56 Kålhagen N*) Lotten N. 59.

Pag. 440. upläst och godkjändt — intyga som följer
Sam Perman E. Nordenberg Olof Oldberg Pehr Wallberg J. Nessör. Nils Backlund, Jonas Näsberg Eric Nordlund Mathias Öfäldt And. Hallsten And. Hindriksson Jonas Andersson Hindr: Fryckbom Carl Arnberg Joh. Thelberg
*) Tomrum för icke utskriven siffra.

d 6 Septbr 1807 var sammankomst att upprätta Marknads vagt då följande i ordning teknades.

d. 10 Garfv. Näsberg, Snick. Joh. Johansson 2 man
d. 11 Hand. Hallgren, Past. Lindholm 2 man

Östers, d 6 Sept:ber 1807
Eric Nordlund Samuel Perman Lars Ekendahl Johan Nessör Jacob Hallgren Johan Thelberg And. Ocklund.

Pag. 441. Ingen. Sunding & Comp. 1 Tolft Smått Timmer.
Doctoren Zetterberg anmält sig hugga 4. 6. 6. Tolfter

1807. October d 29. Var enhällig samankomst då följande förehaddes nemligen.

1:mo Tillkjänna gafvs, att Änke Fru Doctorin. Zetterberg skjänkt en Silfver Oblat Ask som väger 24 lod. till åminnelse efter Saliga Doctorn. Bör alldri glömas til efterföljd af de förmögna. Resolveras enhälligt. — Att en debutatjon anförd af stadens Ordningsman skulle afgå, för att å deras Samteligas wägnar nedlägga wär ödmjukaste Tacksägelse.

2:d Soldaten för Stads Hemmanet Eklund begär med första få skor, Säd, samt ved. Res. Att d. 7 Novemb: som är Lördag skall kost lämnas på Apotheket å en kanna på Tomten.

3:to Brandsyn utsattes dag, då Sotning emidlertid värkställes allment, och den utsatta dagen får ingen Gårdsägare vore frånvarand
Res. att d 9 November bör sådant skje, med biträde af Handelsm. Hallgren och Guldsmed Arnberg.

4:to Upläses Stämning om snöplogkjörning Sommarvägen till Lith. Resolv. att svara på honom vid Tinget.

5:to Öfverens kommes hvilka efter tour böra sticka Skjön till Åhs. Samt snöplogkjörningen då tourn allena tillkomer Östersund efter aftal. •
Res. att Färg. Wattström Tract. Hallsten och Skrädd. Walberg skola sticka Skjön gämte en Häst — men Snöplog Kjörning efter

Listan pag. 39.*)

Pag. 442. 6. äfven ledes öfverenskomes om Snöplogkjöring genom stadens gator, då snöfall påkomit. Res. Efter ordning efter Listan wide pag 39**) bör Snöplogning skje med 2:ne Hästar för Plogen varje dag både åt Åhs och genom staden å 8 sk. tomten. Men vid svårare snöföre tages 4 hästar genom staden.
*) Pag. 39 = nuvarande pag. 444. Jfr nedan!

7. Nya landsvägs bitens jämnande och i ståndsättande. Res. att värkställa om måndagen om väderleken medgifver.

8 Medtalas någon som mot betalning vill kjöra Bröd trän till de söndriga broarna. Res: att emot betalning af ståndmedlen bör sådant skje.

9. Gatornas iståndsättande förbi Mster Backlund med flera, hvilka med minste kostnad kunde skje om någon mot betalning åtoge sig att kjöra grus vid första snö före. Res. att anmäla sig hos Ordförande då slikt kan värkställas efter 12 sk. Hästen (?) och 8 (?) sk. för karlen (?) frän kl. 12 till qvälls.

10. Upläses Fru Camerersk. Lena;us värdering på sina 2:ne Tomter att få Brandförsäkrade — vårföre hon anholler om påskrift af några stadens Ledamöter NB då Brandredskapen ankomit och blifvit besigtigad. Res. upläst för Borgerskapet som lofvade tekna sina Namn då Brandredskapen anlend.

11. Alla som hafva Lähn af Stads Cassan bör upsägas att vid utsatt dag betala till Stads Cassörn. sä vida vi snart bör vänta Sprutan, och Resolutjon på Reparation vilka påstås tarfva minst Rdr 180 Rgs. tilsammans. Resolverades att nu tillsägas det de vid Marknaden d. 8 Januari skola betala Hufvudstol och ränta.

Pag. 433. 12:mo: Frågas om icke den Björkved som Fru Leneus folk. olofvligen hoplagd, bör auctjoneras. Resolv: att wärkställa auctjon, om icke fru Lenseus will godvilligt betala de skylldig Rdr 4 innan måndagen — Betalt dässa Rdr 4 Rg. d 2 Novbr 1807.

13. Påminnes ytterligare alle som ännu icke stängt ikring sina Lotter åt röda grinden, att låta sådant blifva värkstäld nästa währ hälst ingen afräkning blifver för Lotterna wanvärdande.

14. Flera mullhögar skall wara hoplagde på de Nya Tomter och Kåhlhagarne, vars ägare bör förbindas att bortag däm, som stridande mot Ordning i ett samhälle. Resolv. att tillsäga däm afstå därmed så vida Borgerskapet beslutit arrendera bort sama jord.

**) Pag.39 = nuvarande pag. 444. Jfr nedan!

15. Hökaren Bergström, anmanas att wara försed med de waror som däss antagande fordrar, att folk må få kjöpa, å klagomåhl undvikas eljest skjer klagomåhl. Bergström återlämna Burbrefvet och fortfar som Glasmästare efter förra Burbref.

16. De av Stadens Borgerskap som icke Sprutor kan få kjöpa pä Apotheket emot 16 sk. stycket, sä att den bristen må uphöra.

17. Den Jord som är utsedd till Nya Tomter med Kålhagar öst om Kåhlhagarna kunde bort arenderas NB Qvartersvis emot 4—5 å 6 frihets Åhr, och därefter billigt ärende, utom att hagen borde betalas om andra författningar blifva befallde. Resolveras att nästa samankomst kan Auctjon skje emedlertid kan jorden besiktigas af speculanten.

18. Anmältes at Fru Camererskan Lenaeus som antagen Kjällarmästarinna bör efter Resolutjon upfylla dass förbindelse att holla Kypare el. Bo på stället. Resolv. att fru Kamererskan bör upfylla Resolutjonslydelse eljest komer klagomåhl deröfver.

Pag. 444. 19. Skrädd. Sjölund anhölte att få resa bort på 5 månader åt Ångermandland att söka arbete men lika fult swara till Stads utgifterna med fordran (?) Resolv: Så vida Borgerskapet icke hadde häremot något att påminna, får Mäster Sjölund skjelf ansvara för de Olägenheter som kan möta honom under denna tiden.
Antekning Lista på befintliga Hästar som efter Tour skola kjöra Snöplog anten åt Åhs el. genom Staden emot betalning å 8 sk. Tomten, således 2:ne Hästar 16 sk. för plogen warje gång; skulle ovanligt snöfall skje, Bör hela Staden kjöras med 4 Hästar och 2:ne Plogar el. genom ombyte sedan 2:e kjört. Nemligen
Apothekare Perman, Hand. Hallgren, Glasmä. Bergström, Hand Söderberg, Postm. Meijerberg, Sämskmak Ocklund, Hand. Forsberg, Jonas Andersson, Glashand Fryckbom, Pehr Erickson 1 häst vardera.

20. Tillkjänna gafs att fru Lindholm ännu icke bortförd Mosse högarna utur gatan. Resolv. att om fru Lindholm icke till måndagen bortagit högarna står det allmänheten fritt begagna däraf utan betalning, att få gatan brukbar.

Pag. 445.21 Johan Lindblad anhölt om Kåhlhag.

Res. att han skulle få åtagna (?) Kåhlhagen N 122.

Uppläst och vidkjändt intyga Östersund d 29 Octob 1807.
Sam Perman Olof Edström Eric Söderberg Olof Oldberg And. J. Amnseus J. Nessör Sigart Fahlström Nils Svedberg Pehr Wallberg Carl Arnberg Nils Backlund Matt: Öfeldt Jacob Halgren Olof Wattström An. Bergström Nils Sjölund Anders Hallsten Eric Nordlund Hindrick Frykbom Jacob Westberg Johan Jonsson Pehr Ersson.

1807. December d 6. blefv sammanträde med Borgerskapet, hvarunder följande uplästes nemligen.
1 :mo Communicatjon på Gördelmak. Geseln And. Granqvists ansökning om Burskaps vinnande härstädes. Resolveras. Ansökningen bewiljas. 2 upvises Cam. Lena:us Brandredskap med anhollan om påskrift.

Resolveras, att påtekna ock ärkjänna wide dät beholna originale
Exemplaret.
Upläst intyga.
Sam Perman Carl Arnberg Johan Nessör Pet. Er. Forsberg

Pag. 446. And. Ocklund Jacob Hallgren Eric Moberg Mattias Öfäldt Sigart Fahlström Olof Oldberg Jacob Wästberg Johan Jonsson P. Wallberg Olof Ödbom Nils Sjölund Johan Lindblad.

1808 Januar d 4. Samankomst.
1 :mo Mantalsskrifvning
2:o förordnades marcknads . . .*) se pag. 43**)
4 D:o Ståndvagt Wagtm Oldberg och Ol. Ekendahl

3 Bör alla husägare gifva ordförande till kjänn vad resande från städerna som ankomma genast.

Pag. 447. 5:o Sjöns stekning till Åhs och Göviken från Östersund; bör värkställas i dag.

6. Ståndens upsättande kan skje alla dagar så vida utstakningen skall verkställas i afton.

7:o Alla som veta sig vara skylldige . . .***) låhn till stads Cassan bör ofelbart betala vid infallande marknad till StadsCassan.

8. uplästes Kongl. Maij:ts nådiga förklaring öfver allmänna Lagens stadgande af d. 23 Mart. 1808.

Upläst och riktigheten ärkjänn
Sam Perman J. Nessör Olof Oldberg Pet: Er. Forssberg Pehr Wallberg Nils Backlund Joh: Ekendahl Olof Wattström Ol: Ödbom Jonas Näsberg. Sig: Fahlström Olof Ekendahl Er. Nordlund Eric Moberg.

*) Slutet av ordet oläsligt.
**) Nu pag. 448; se nedan!
***) Ett oläsligt ord om c:a 5 bokstäver.

Pag. 448. Marknadsvagt för d 8 Januar 1808
d. 8 Sämskmak. Ocklund, Kjällarm. Lenaeus 2 man
d. 9 Skrädd. Wallberg, Guldsmed Arnberg 2 man
d. 10 Garfv. Backlund, Skrädd. L. Ekendahl 2 man Total 6 man

1808 Februar d. 6. var Sammankomst till upbörden liqviderande. Jtem Snöplogkjöringcns betalande.

2;do anmälte Jonas Andersson sig hugad att blifva antagen till Hökare. Resolveras att han ägde Borgersk. lof och Bifall,

d. 20 Februar.

3:tjo. Antekning på Borgerskapet som kunne Bränna till husbehof och därföre betala skatt, och den som medellöshet el. bristande Redskap kan vara oförmögna att både bränna och betala.

4. Brandsto för Uddevalla
Mart. d. 12

5. Uplästes de ankomna författningarna

6. Redovisas för Taxeringen.

7. Utsattes Marknadsvakt

Till den 18 Marti Befallnings Granbom, Färgare Wattström, Johan Ekendahl, Stina Nyberg
d. 19 Doctor Zetterberg D:o D:o, Postmest. Meijerberg, Waktm. Oldberg
d. 20 Magist. Nordenberg, Inga Hammer
d 21 Skomak. Angvall, Olof Ödbom
d. 22 Eric Mellberg, Pehr Ersson
d. 23 Wästberg, Hind. Fryckbom

1808. Aprill d. 21. var Enhällig Samankomst pålyst, da nedanstående förehaddes nemlig :n

1:mo Höga Lands Höfdinge Embetets Comunicatjons Resolutjon af d. 8 Aprill 1808 pg Färgare Geseln Axel Kjellbergs ansökning att vinna Burskap i Östersund samt vara Färgare i Slandrom Resolverad att ingen hadde deremot att påminna.

2:o Anmälte och upläste Apoth. Perman att han fådt Öfversten och Grefvens m. m. Gylldenstolpes förordnande till vidare bestrida
Under Läkar tjänsten vid det qvarlämnade Manskap här i Landet, och därförfe anhöll om Borgerskapets till ständ att resa kring Landet på några veckor hälst H:r Forsberg förut är medtalad förestå dänna syssla
Resolv: Därimot hadde Borgerskapet icke att motsäga — utan beviljades allment.

3:t Framlemnade Gördelmak. Anders Granqvist sitt Tillstånd och Burskap af H:r LandsHöfdingen Njeroth — af d. 26 Januar 1808.

Upläst och godkänt intyga
Samuel Perman Olof Edström J. Nessör Pet. Forssberg Eric Nordlund O. Wattström Joh Thelberg Nils Svedberg Öfeldt Nils Backlund Jacob Wästberg And: Granquist Anders Hallsten Pehr Wallberg.

Pag. 452. Sammankomst den 29. Maij 1808.

S. D. 1:mo uplästes HH:r Landsf:ds Bref af 5. dennes til H:r Apothekar Perman jemte i samma bref insända faststäld Byggnads Ordning
för Upsala Stad och Brandordning för Hs:ds Stad: och Resolverades:
At så vida samma Brandordning finnes här boken afskrifven och förmodas derföre sakers at H:r Apothekar Perman tilförne ingifwit project om samma — så får derwid bero tils Apothekar Perman samma kan uplesa. Hvad Byggnads ordningen vidkommer befinnes i denna Bok infördt ordentlig och Lämpelig Byggnads ord; för Östers:d enl:t HH:r LandsH:ds den 20. Jan: 1807 apot: tilsende skrifvelse derföre och som Byggnads ordningen för Upsala stora Stad minst kan lämpas på Östersund så sändes denne förord tillbak.

2:o författades kokreatur Längd som bak i denna Bok är anotterat. jemte öfverenskommelse att kl. 6 skall det lösas hälst mitt i Sommaren — och den som då eij har sin ko ute får låta kjöra efter den sjelf — äfven beslöts at endast hvar söndag skall Boskapen kjöras öst om Staden.

3. företedde H. Holmberg det Er. Andersson kiört Jord från öster om Staden är anslagen för Magistrat etc.

4. antyddes om Jet kräkens vårdande — i annat fall tages den skada för ogild som samma kräk kan wederfaras.

5. ärindrades om Svin skinging för 3 gången

6 : nästa Lördag kl. 1 kommer ringstämman at skje.

Upläst och vidkjändt
P. Forssberg Er. Moberg. Jonas Näsberg Er: Nordlund J;F, Rosenlund An. Bergström Olof Oldberg P: Holmberg Hindrik Frykbom
J. Nessör P. Wallberg Joh: Jonsson And: Granquist Joh: Lindblad Per Ersson Ol. Ödbom.

Pag. 453. 1808 d. 5 Juni var samankomst då följande åter uptogs till ompröfning nemligen

1:mo Brand och Byggnads Ordningen för Östersund med afseende på H. H. LandsHöfvding sända Exemplar. Resolv: att först hos H. H. LandsHöfvdingen anholla återfå det sända project Exemp. att därefter afgifva fullständiga Exemplar.

2. Vangmak Holmberg har utan syn börjat upsätta fölstall åt Torget, som honom nu ätvarnas att vidare förfara därmed innan syn funnit platsen patsande.

3. uplästes allmänna kungörelsen om en allmen krigsgärd betalande d. 11 Julii — samt Kungörelse om allmän Väglagning till d. 7 Juni kl. 12 på dagen på Gärde — äfven om Brefväxling med Utlåning.

4. Auctjon på de nya Tomter med Kåhlhagar nu beslutet att skje om 3:djedag kl. 8 förmiddagen äfven det gärdsel och en*) grinda som ligger norr om staden.

5. uplästes Getordning och justerades samt beslöts att början skall skje d. 13 Juni 1808.

Pag. 454. 6. om Broarnas förbättrande här i staden; samt de gator som mast lidit — dätt beslöts att besigtigas vid auctjon tredje dagen,

upläst och godkänd, intyga
Samuel Perman P. Forssberg Mellberg J:or J. Nessör Moberg Norlund Thelberg Hallgren And. Hinderss: Engvall O. Ödbom
Jon. Anderss. Öfeldt And. Granquist P. Holmberg And. Bergström Backlund.

Auctions Protocoll hållen öfver de 12 Tomterne och kåhag. Öster om Staden belägen den 7: Junii 1808 enl:t å Borgerskapet beslut den
5. Junij, at Auction skulle wärkställas på de 12 nye Tomter med dess kåhlhagar emot 4, 5 och 6 frihets ar; då under de nämnde frihets åren Jorden bör wara stängt och upodlat at derefter fä påsatt ett afpassad arrende för året — skulle åter någen efterlåta fullgiöra åfwanstående wilkor bör gerdesgården lemnas utan wärde, och tillika mista sin rätt på widare nyttjande häraf. Gierdes gårdarne bör i år upsättas. Första Qwarteret bestående af 3;ne tomter och 3 kålhager närmast stora Lanswägen inroptes af Gördelmakar Granqvist at nyttja i 4 år frå dato.

2. Qwarteret dernäst i lika förhåll inroftes af Skräddaren Wallberg på 4 års tid.

3. Qwarteret d:o d:o af Hattmakaren Mellberg på Fem års tid.

4. d:o närmast Sjön inroptes af Snickaren Johan Jonsson på Sex år altsammans utan någon afgift niuter ofwannemde år äfven såldes på auction 1. Grind wäst om Staden inroptes af Öfeldt för 3 2 sk:r 2 rst. d:o gammalt Jerdsell af Mellberg J:or för 21 sk.

Pag. 455. 1808 Junij 7:de
Hindrick Fryckbom har åtagit at resa til Gerde och widare laga wägen emot 40 sk. dagen — och skulle arbetet skje dugtigt NB på egen wäg kan arfvode ökas til 44 sk. å 1 Rdr för arbetsdagarne men 40 sk:r för resedagarne.

intygar
Samuel Perman

S: D: förrättades Syn öfwer bristfällege Brodar uti Staden, och kommer 2 å 3 tolfter Timmer dertil at anskaffas — och tilslås under 12 timmer arbetet 16 sk:r för hwart dagswärke — timmer hugges på Stadens skog och skyndesammast framföres, så at arbetet kan wärkställas.

1808 Juni d. 29.

1 :mo var sammankomst till öfverläggning om Brand och Bygnad ord­ning för Östersund. Detta måhl åtog Apothek sig att söka iord- ningsätta, och framdeles för Borgerskapet framlägga till accepte­rande.

2:do anmälte Gördelm. Granqvist att Guldsmed Arnberg försålt sin Tomt med tilbehör till Glashandl. Fryckbom samt redan fört på Tomten ett hus. Beslöt att så vida Arnberg på mindre än ett Åhr redan anskaffadt hus till Tomten och Fryckbom så vähl som Granqvist icke ärhollit någon Jord till sin näring så fant Borger­skapet billigt anse Fryckboms handel och att han derföre hos Härads Rätten må söka införsel.

anmälte Hinrick Fryckbom att han önskade få Borgerskapets försvar för dess broder Eric Erikson som skomakare i Östersund.

Resolv. att Hinrick Fryckbom skulle få mantal skrifva Eric Erics­son hos sig, och Eric däermot betjäna Borgerskapet med skoar­bete emot billig betalning tills vidare

Upläst och godkändt intygar
Samuel Perman Jacob Hallgren Olof Oldberg And: Bergström Pehr Wallberg J:Fr: Rosenlund Olof Wattström Hindrik Frykbom
Anders Hindriksson Anders Granquist Olof Edström Nessör Matthias Öfeldt Anders Hallsten Jonas Näsberg.

Samwa dag förnyades sammankomsten till Yttrande öfwer Joh. Mag. Borgs ansökning att blifva antagen till närings Idkare med mat och Caffe för säljning i Östersund — samt undfående af Tomt och Jord hos Höge Lands Höfdinge Embetet.

Beslöts att som Borg uti 15 Åhr warit Borgare i Hernösand och där betalt utlagor men nu då fattigdomen öfver fallit honom söker fly till Östersund lika som Östers, wore en tillflyckt för tiggeri, dit vi icke ännu vilja medgifva hälst flere traktörer finnes förut, och ingen Tomt el. Jord mera finne att tillgå.

intyga

Östersund d. 29 Juni 1808
Sam. Perman Olof Edström Jacob Hallgren Olof Oldberg P. Wallberg: A: Bergström J. Fr. Rosenlund. Mattias Öfäldt
And. Hallsten Johan Nessör

Utlåtandet lyder som följer:

Pag. 457. Till anbefallt utlåtandes afgifwande öfwer Färgaren Borgs ansök­ning at få blifwa Borgare härstedes får jag till uppfyllande däraf föl­jande ödmjukast andraga å Borgerskapets wägnar:

Denne Borg som i 15 år njutit Borgare Rätt i Hernös:d hwaräst han erlagdt behöriga onera, will nu då han är aldeles utfattig winna Bur­skap i Östersund, likasom Staden endast wore inrättad för Fattigas tillflycktsort, hwilket Östersunds Tnwånare icke ännu wilja erkänna, hälst uti det näringsfång han söker, äro förut så tillräckligt antal intagne, hwarföre Borgerskapet genom öfwerwägande häraf, icke kan hans an­sökning såsom antagen till H:r Landshöfdingen anmälas, och ännu så mycket mindre, som alla Tomter och jord är till bebyggande uptagen, hwaraf han kunde ärhålla henne.

Med djupaste wördnad framhärdar
Tit Aldra Ödmjukaste Tjenare
Sam. Perman

1808 Julii 24 war Sammankomst till yttrande öfwer Målare Gesällen Holmers ansökning at såsom sådan winna Burskap härstädes: Resolverades: At såsom Holmer känd för at äga erforderlig skicklighet härutinnan erhöll han Borgerskapets bifall.

Samma dag förnyades bifallet till Jonas Anderssons Burbrefs erhål­lande såsom hökare betjena Staden.

Upläst och widkänd: intyga:
Östersund d. 24 Julii 1808.
Sam; Perman. J. Nessör P. Forssberg Hindrick Fryckbom A. Hall­sten J. Fr. Rosenlund An Bergström Jonas Nesberg Erik Moberg.

Pag. 458. Marknadswagt den 12 September 1808.
Till d. 12 Sept. Urmakar Nordlund
D:o D;o
Till d. 13. D:o Fru Lindholm, Erik Mellberg eller Joh. Olofsson Lindblad.

  1. October d. 5 war enhällig samankomst, till öfverlegning af nedanståände ämnen.

1:mo Byggnads och Brand Ordnings Inrättande för Östersund till full­görande af Höga Lands Höfdingens ordres af d. 8 (?) Maij och d. 13 Juni detta Åhr.

Resolverades efter de upsatta formulairen utan ändring, afgick d. 6 October under fribrefv.

2:o Uplästes Härads Rättens stadfästelse på Stads Cartan öfver Lottdelningen men saknades påskrifter.

3:tjo uplästes Hattmak Johan Holmberg Präst och Befallningsbevis att han vistats uti 3:ne Åhr uti Sveg och att han sagt sig betalt ut­lagorna herstedes alla Åhren —. Resolverades att så wida Hollm- berg varit borta i 5 el. 6 Åhr han eij numera kunde anses som Borgare, utan att söka å nyo rättighet.

4:to Forsbergs Badstuga upgafs så fehlacktig att ingen eldning vidare kan nyttjas, utan måste aldels forslas wid Rdr 5 vite om någon bryter häremot.

5. Joh Magn: Borgs afslag till näringsidkande härstäd. upläst för Borgerskapet.

6 uplästes Reparation i Broarne

7. Brandsyn werkställes nästa Tisdag g. Rosenlund & Thelberg.

upläst och godkändt intygar
Sam Perman J. Nessör J. Fr. Rosenlund Olof Oldberg Mats, Öfäldt N: Backlund Erik Söderberg C.Lundberg I: Hallgren
P Holmberg Jonas Näsberg Er; Nordlund Joh: Ekendahl Olof Ödbom A. Hallsten Jonas Andersson Joh Lindblad Pehr Ersson
Er: Mallberg Senior.

Pag. 459. 1808 Octob: d 7. Expedierades brefv till H:r Befallningsman P. W. Granbom. Att ingen Handtverkare i Östersund skulle undfå pass att arbeta utom Jemteland innan han kunde framvisa betyg att han till stadsCassörn betalt Stadsafgifterna, och till enskilta —

1808: October d 15 var Sammankomst då följande blefv företagit.
1:mo Snöplogkörning wärkställes efter samma grunder som förledna Åhret nemligen 8 st. på varje tomt efter den tour som är börjad,
men 2:e Hästar gjör 16 sk.

2:do Uplästes Nådårs Predicant Nordenbergs brefv om Hattmak: Mellbergs upförande d. 18 Septber el. 14. Söndagen efter Trefalldighet, då han vid Communion ikullstötte en Nattvardsgäst — att därföre betala Rdr Bano men Mellberg nekade gotgöra denna plickt utan ville bevisa sin oskuld med flera vittnen. Han nekade dock icke till att han kom sist till Disken och trängdes Uti samma brefv stod Wästberg med Hustru att eij i kyrckan bevistad skriftermåhlet utan i nästa rum men lika fult begådt nattvarden— Julinana Borg war äfven med Wästbergs lika fehlacktig — och föreslog Stads Pred. & Magistern 16 sk. Banco för varje desse 3:ne åtog sig godtjöra.

3:tjo Framlämnade Gulsmed Carl Edvall sin Köpcafhandling med Bonden Ol Israelsson i Sillsjönäs i Ångermanland om 4 seland, varföre Edvall upsade Burskap och äskade betyg öfver framflutne tiden.

4:to Anmälte Wangm. Moberg att han wore hugad borttaga någon Myrjord uti Gatan imillan Fru Leneus Lott och de Nya Kåhlhagarna, men med löfte att uppbryta stakten och jämna gatan. — wilket och honom blefv beviljadt.

5. anmälte GlasHandl. Fryckbom att han huggit 4 Tolfter timmer. — Likaså Wangm. Moberg att han huggit 10 stock.

6. anmälte Uhrmakaren Nordlund, att den sumpiga gatan millan sig och Toreus Tomt är obrukbar, med mindre Myran bortages.
Resolveras att myran skulle få användas emot fyllnad af grus och dertill anmälte sig Perman, Hallgren, Nordlund, Pehr Ersson.

upläst och godkändt intyga.
Samuel Perman Eric Moberg M: Öfäldt J. Nessör Olof Oldberg Eric Mellberg j:r A. Kjellberg J. F. Rosenlund Jacob Hallgren Jonas Näsberg Nils Backlund. Er; Nordlund. Joh: Ekendahl Pehr Ericson And: Granquist Olof Edström Olof Ödbom J. Engwall.

d. 4. Skedde övefverens komelse med Anders Påhlson i Odensala om Gerdes gården i Erikssved att Anders Påhlson åtog sig stänga efter 2 sk Rgs för famnen på den sida som Staden skulle ansvara mot honom, och att vägen till samma skulle blifva ofvan grinden, utmed hagen till Erikssved träffades — intygar

Samuel Perman

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1954—30/6 195 5.

 

Sammanställningen upprättad av drätseldirektör Harry Rydquist, stadsfullmäktiges sekreterare.
Östersunds stadsfullmäktige ha under tiden 1/7 1954—30/6 1955 fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1954 aug. 24 att för en köpeskilling av 3 50.000 kronor förvärva stadsägan 203 + 204 (s. k. Lithanderska skiftet),

sept. 21 att anslå medel till iordningställande av nya entréer till Fornbyn Jamtli och idrottsplatsen Hofvallen,

okt. 29 att uppföra en ny biblioteksbyggnad å tomten nr 4 i k v. Kokboken i huvudsak i överensstämmelse med ett av arkitekten Bo Ce- derlöf i Göteborg författat prisbelönt förslag samt att anvisa 73 5.000 kronor för ändamålet,
att fastställa utdebiteringen för den borgerliga kommunen är 1955 till 10 kronor 30 öre för varje skattekrona och skatteöre,

dec. 21 att med anledning av ikraftträdandet den 1 januari 19 5 5 av ny kommunallag genomföra vissa ändringar av organisatorisk art in- om den centrala kommunalförvaltningen.

1955 jan. 4 att till ordförande i stadsfullmäktige under år 19 5 5 välja advokaten Frans Victor samt till vice ordförande under samma tid tryckerifaktorn Sigurd Holm,
att till ordförande i drätselkammaren under år 19 5 5 välja tryckerifaktorn Sigurd Holm och till vice ordförande bankdirektören E. Leon. Ericsson,

febr. 15 att antaga nytt tjänstereglemente för ordinarie och extra tjänstemän hos Östersunds stad samt kommunal förhandlingsordning,

mars 15 att inrätta ett trafikråd för staden,

april 19 att godkänna drätselkammarens förslag till framdragande av vatten- och avloppsledningar till Odensala samt för ändamålet an- visa 884.000 kronor,

maj 17 att bifalla byggnadsnämndens hemställan att särskild arbetskraft får anställas att biträda stadsingenjören vid triangel-, polygon- och höjdfixmätning av Östersund,
att bifalla drätselkammarens förslag om anslag till att iordning- ställa parkeringsplatser pä Stortorget och uppsätta automatiska parkeringsmätare,
att uttagande av gatuskatt i Östersund skall upphöra med 1955 års utgång under förutsättning av Kungl. Maj;ts medgivande, att hos Kungl. Maj:t anhålla om upphävande fr.o.m. den 1 januari 1956 av de genom Kungl. Maj:ts nådiga brev den 28 februari 1862 förordnade avgifterna till statskassa (tomtören),
att fr.o.m. den 1 januari 1956 ändra taxorna för sopbortforsling genom renhållningsverkets försorg,

juni 21 att tillsätta en kommitté med uppgift att till stadsfullmäktige inkomma med utredning och förslag ang. Stortorgets framtida ordnande,
att anslå 90.000 kronor för uppförande av en provisorisk skolbyggnad med tre ev. fyra skolsalar å norra folkskolans tomt, att bevilja envar av ledamöterna 1 drätselkammarens arbetsutskott med undantag för ordföranden, som i egenskap av ordförande i drätselkammaren har särskilt arvode, ett årligt arvode av 2.500 kronor.

 

Föreningens funktionärer 1954—1955

 

Ordförande: v. Ordförande Sekreterare: Skattmästare: Intendent: F. d. Borgmästare Iwan Wikström
F. d. Överlantmätare F. C. R. Langéen
Advokat D. Cappelen-Smith
Direktör Anders Lundvall
Kassör Albin Johansson
Disponent Einar Winström
f. d. Chefredaktör Edvin Magnusson
Styrelsesuppleanter: Borgmästare Åke Jansler
Faktor Sigurd Holm
Överstelöjtnant Rolf Kjellin
Revisorer: F. d. Bankkamrer Wald. Myrin
Köpman Olle Hallberg
Revisorssuppleanter: F. d. Bankkassör V. Örnberg
Distriktschef Einar Piculell
Redaktör: F. d. Distr.lantmätare Heimer Wikström

 

Årsberättelse 1953-54

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva berättelse för verksamhetsåret 23/10 1953—23/10 1954.
Det bildalbum över Östersund för tiden intill senaste sekelskiftet, vilket föreningen lät utgiva till 30-årsjubiléet förra året, blev också en ekonomisk framgång. Tack vare förhandsabonnemang och livlig efterfrågan, gynnad av välvilliga recensioner även i huvud- stadspressen, slutsåldes första upplagan om 1.000 ex. redan på några veckor och en ny upplaga om lika många exemplar trycktes. På grund av den höga kvaliteten blevo framställningskostnaderna betydande; arvoden för redigeringen ha dock icke utgått. Hittills har emellertid bildverket lämnat en nettoinkomst av c:a 4.000: — kronor och försäljningen av återstoden av upplagan kan så småningom beräknas inbringa ytterligare ett netto av c:a 7.000: — kronor. Härigenom erhålles en god grundplåt för fortsatt publiceringsverksamhet.
Forngravarna i Odensala, omnämnda i årsskriften 1953, ha i anledning av föreningens hemställan hos Riksantikvarieämbetet, i höst blivit upprensade. Åtgärderna ha på ämbetets uppdrag verkställts genom landsantikvariens försorg I samråd med föreningen och fas- tighetsägarna samt på föreningens bekostnad. En sakkunnig utgrävning och undersökning av högarna, som äro de äldsta och värdeful- laste fornlämningarna inom stadsområdet, är givetvis i hög grad önskvärd och skall övervägas av styrelsen. Det gäller härvid i första hand en kostnadsfråga och styrelsen hoppas därför på donationer från medlemmarna och andra Intresserade.
Frågan om uppförande av en ny centralbiblioteksbyggnad för Jämtlands läns bibliotek har nu fortskridit så långt, att byggnaden torde kunna beräknas uppförd Inom 2—3 år. Under beredningen av ärendet har framkommit förslag, att det nuvarande bibliotekshuset, som kommer att överlämnas till Östersunds stad, skall upplåtas för inrättande genom Föreningen Gamla Östersunds försorg av ett stadsmuseum. Styrelsen har gjort framställning hos drätselkammaren i detta syfte och hoppas, att när stadsfullmäktige innevarande må- nad behandlat förslag i biblioteksbyggnadsfrågan, drätselkammaren förelägger stadsfullmäktige förslag om inrättandet av ett stads- museum. Ett snart beslut därutinnan skulle betydligt underlätta möjligheterna för föreningen att erhålla donationer för ändamålet. Förnärvarande disponerar föreningen för detta ändamål Aktiebolaget Östersunds Ångbryggeris donation, nu uppgående till c:a 12.000 kronor. Styrelsen förelägger nu årsmötet förslag om avsättande för samma ändamål av femtusen kronor.
Föreningens arkivalier komma att troligen före årets slut flyttas till den kommunala arkivlokalen i rådhuset, som erhåller nyinredda arkivlokaler i rådhuskällaren.
Styrelsen har uppdragit åt fotografen Arvid Halling att fotografera ett antal äldre gårdar efter anvisning av föreningens intendent. Hittills ha färdigställts ett 50-tal fotografier från 20 gårdar.
Såsom bidrag till kostnaderna för uppförande å Fornbyn Jamtli av en stapel för Östersunds första kyrkklocka har styrelsen anslagit 500 kronor.
Föreningen har efter styrelsens beslut bidragit med 500 kronor till insamlingen för restaurering av Östersunds gamla kyrka.
Vid förra årsmötet och därefter har föreningen erhållit ett antal gåvor. Bl. a. har skänkts, förutom strödda personfotografier från olika givare,
av ingenjören I. O. Holmer, Bromma: Ett maskinskrivet, inbundet ex. av hans minnesanteckningar nr VIII »Några glimtar ur Östersunds Mekaniska Verkstads historia 1876—1936», 125 sid., rikt illustrerat med fotografier samt försett med register;
av f. d. Förste provinsialläkaren K. S. Hellström, Uppsala: maskinskrivet ex., 39 sid., av hans »Strödda minnen från 1880-talets Östersund»;
av arkitekten Sten Dalen, Gävle: Manuskript till hans morfars, arkitekten A. E. Melander, artikelserie »Östersund på 1850-talet»;
av köpmannen Einar Andersson: Kyrkokörens minnesalbum 1947;
av förste landskanslisten Nils Uhlin: Fotografi av den s. k. Muntrationsklubben;
av f. d. landskamreraren Ax. Anderssons sterbhus: ett stort antal personporträtt;
av Östersunds-Posten: Ett stort antal pressfotos, insamlade och överlämnade av redaktör Carl Melin;
av kassören Albin Johansson: En marknadsbild i ram från Stortorget 1906;
Jämtlands läns trafikbilägareförenings jubileumsskrift 1949;
Ett porträtt av Drottning Victoria med dedikation I anledning av drottningens besök i Östersund 1911 (?);
av bokhandlaren A. Boqvist: Ett antal äldre vykort från Östersund;
av fröken Vilma Hällhoff: Tidningen »Nordanifrån» årg. 1901;
av fru Maja Modin-Olsson, Brunflo: Fotografi av en lekafton utomhus inom Godtemplarorden;
av direktören Carl Lignell, Stockholm: Tre album med personfotografier, härrörande från hans framlidne fader bankdirektör Carl Lignell;
samt av fru Stina Wågland: Ett gruppfotografi av järnvägstjänstemän i Östersund.
Bokbindarmästaren Ragnar Johansson har inbundit ett exemplar av bildalbumet över Östersund i vackert skinnband och såsom gåva överlämnat detta till föreningen.
*
Traditionsmässigt har i dag nedlagts en krans på Samuel Permans grav.
Föreningens årsskrift, redigerad av Heimer Wikström, utdelas vid årsmötet.
Av föreningens medlemmar ha under året avlidit: järnhandlaren E. G. Lundholm, Strömsund, rådhusvaktmästaren
Algot Andersson, tapetseraren Ruben Clarin, riksdagsmannen Nils A. Larsson, fabrikören Oscar Ivarsson, grosshandlaren Axel Wik- ström, köpmannan Carl Hermansson, f. d. postiljonen John Olsson, direktören Hugo Bergqvist, byggmästaren J. F. Cobdal, direktören J. W. Åsgårdh och köpmannen Otto Wigen.
15 nya medlemmar ha efter inval inträtt i föreningen efter förra årsmötet.
Medlemsantalet uppgår nu till 333.
Styrelsen har under året utgjorts av:
Ordförande: f. d. borgmästaren I. Wikström,
vice ordförande: f. d. överlantmätaren F. C. R. Langéen, sekreterare: advokaten D. Cappelen-Smith,
skattmästare: direktören Anders Lundvall,
intendent: kassören Albin Johansson,
f. d. chefredaktören E. Magnusson och
disponenten Einar Winström.
I tur att avgå ur styrelsen äro herrar Langéen och Lundvall. Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaperna
i övrigt hänvisas till revisionsberättelsen.
Östersund den 23 oktober 1954.
IWAN WIKSTRÖM
I D. CAPPELEN-SMITH

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 oktober 1953—23 oktober 1954, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

23/10 1953. Tillgodohavande ………………………………………………………………………………………………………………………………………………………  kr. 4.702: 47

Inkomster

309 medlemsavgifter å kr. 8: —. kr. 2.472:-
1 medlemavg. 19 51 å kr. 5: — » 5
Räntor……………………………………… 155:27
Försålda årsskrifter …………………. » 60
Bildverket ……………………………….. » 18.125:85
Diverse ……………………………………. 60:-
kr. 20.878:72
Utgifter
Samlingarna ……………………………. kr. 108:50
Årsskriften ………………………………. » 840:-
Årsmötet …………………………………. » 645:10
Trycksaker m. m………………………. » 248:77
Uppvaktningar ………………………… » 166:-
Personregister …………………………. » 13:-
Bildverket ……………………………….. » 13.895:75
Diverse ……………………………………. ;> 20:50
Ortsnamnskommissionen …………. » 500:-
Hembygdsvård ………………………… » 10:-
Broméinsamlingen……………………. » 15:-
kr. 16.462:62

 

Inkomster utöver utgifter …………………………………………………………..  kr. 4.416: 10

 

Summa tillgångar …………………………………………………………………………………………………………………………………… Kronor 9.118: 57

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkningar i Jämtlands läns Sparbank och A/B Jämtlands Folkbank samt å
postgiro och i kontanter jämte kr. 1.500: statsskuldboken inskrivna obligationer.

Anna och Gottfrid Komans Understödsfond

23/10 1953. Tillgodohavande……………………………………………. kr. 17.752: 86
Inkomster: Ränta…………………………………………………………………. kr. 544: 50

Utgifter: 2 pensioner. . . . » 300: — Saldo inkomster . . . . » 244; 50
Summa tillgångar, placerade i Sparbanken………..              Kronor 17.997: 36

Aktiebolaget Östersunds Ångbryggeris Fond
23/10 1952. Tillgodohavande ……………………………………………………………………  kr. 11.521:41
Inkomster: Ränta ………….  kr. 349:08 Utgifter 0 Saldo………………………. »_________ 349:08
Summa tillgångar, placerade i Sparbanken ……………………………………….  Kronor 11.870:49

Då anledning till anmärkning icke förefinnes, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 12 oktober 1954.

W. MYRIN                       G. ANDERSSON

 

Årsmöte och samkväm 1954

 

Föreningens 31 :a årsmöte — i stadsfullmäktigesalen — hade som vanligt samlat »fullt hus», när f. borgmästare Iwan Wikström hälsade välkommen och förrättade parentation över under året avlidna medlemmar.
Styrelsens och revisorernas berättelser godkändes och samtliga styrelseledamöter omvaldes.
Efter förhandlingarna höll kyrkoherde Bertil Hasselberg, Hällesjö, föredrag om jämtländsk kyrkohistoria. Det blev en intressant redogörelse om klockstaplarnas, enkannerligen lökkupolernas uppkomst, och det blev en rundvandring bland jämtländska kyrkobyggare och -dekoratörer och som avslutning en resumé över de kyrkliga förhållandena i Östersund under dess relativt korta historia.
Vid den efterföljande supén på Hotell Standard hölls det tal av hrr Anders Lundvall, Bertil Hasselberg och Iwan Wikström. Skriftställaren Janrik Bromée talade om Olof Högberg och ett ÖP-manus som blev en unik skrift. Häradsskrivare Nils Sundquist berättade om den illustra klubben »Sällskapet», och major Ragnar Graeve bidrog med några pojkminnen från »sina kvarter» vid Cellgränd. Runt om vid borden drogs det minnen frän gångna år i staden, och kvällen blev som vanligt trevlig och gemytlig.
C. J—n.

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1954

 

Kamrer Alfred Alström
Kamrer Ragnar Bohman
Poliskommissarie Bo Fredriksson
Kapten Per Fjellström
Kommunalarbetare Verner Hansson
Folkskollärare Carl Horneij
Grosshandlare Erik Karlsson
f. d. Kupémästare Nils Kihlström
Överstelöjtnant Gustaf Lund
Frisörmästare Nils H. Lundgren
f. d. Kamrer A.-E. Nilsson
Kassör Karl Sandberg
Banktjänsteman Lennart Staverfelt
Konditor Arthur Wedemark
Kassör Roland Österholm

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

f.d. Bankkamrer Otto Gardin 20/10 1954
Skräddarmästare J. E. Liljequist 3/2 1955
f. d. Bankkassör Wilhelm Örnberg 7/2 1955
Kontorsskrivare Gusten Linder 24/5 1955
Köpman Anders Branden 27/5 1955
Kamrer Erik Alftrén 5/7 1955
f d. Kontorschef Nic. Eggström 16/7 1955
Köpman Einar Andersson 10/9 1955
Hedersledamoten, f. d. Bankdirektör Oscar Smith 17/9 1955

 

Antal medlemmar i föreningen

 

Antal medlemmar den 23/10 1954……………………………………… 318
Nya medlemmar den 23/10 1954………………………………………… 15
……………………………………………………………………………………….333

Avlidna medlemmar under tiden 20/10 1954—23/10 1955……….. 9
Summa medlemmar den 23/10 1955…………………………………. 324

Därav 1 hedersledamot, 5 ständiga medlemmar, 307 årsbetalande och 11 passiva.