063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

Redigerad av
HEIMER WIKSTRÖM

 

Paul Genbergs barndoms- och ungdomstid i Jämtland.
Av Nils Westin

 

1. Något om barndomstiden och släkten.
Paul Genberg föddes den 13 april 1811 av bonden Anders Pålsson och hans hustru Anna Persdotter i Odensala, som då tillhörde Brun- flo församling 1). Redan påföljande dag bars barnet till dopet. Enligt gällande föreskrifter skulle dopet ske inom åtta dagar efter födelsen 2).

 

Ofta skedde det tidigare, i synnerhet om barnet var påfallande svagt. Det är troligt, att Genbergs genom hela livet dokumenterade klena hälsa följde honom ända från födelsen. Detta är desto troligare, som den 14 april 1811 var annandag påsk samt vägen till Brunflo kyrkplats jämförelsevis lång 3).
Paul hade en äldre broder med samma dopnamn som morfadern, kronsmeden Pehr Olofsson, medan han själv fick samma dopnamn som farfadern, bonden Paul Olofsson. Han var döpt till Paulus och har ofta använt denna form av namnet I förtroligare sammanhang.

1) Odensala inkorporerades i Östersunds stad år 1918.
2) Yngve Brilioth, Svensk Kyrkokunskap, s. 242.
3) Denna uppfattning om Genbergs hälsa har bestyrkts av familjetraditionen, buren framförallt av författaren Waldemar Swahn, Genbergs dotterson.

Annars kallade han sig Paul 4). Den förste, som i släkten tagit namn efter deras gård Genvalla, synes ha varit Mathis 5), som det i kam-
mararkivet förvarade silverskatteregistret för år 1731 kallar Gienuold 6). Genberg upptogs som släktnamn av Anders Pålssons sö-
ner, Pehr f. 1807, och Paul, när de resp. år 1819 och 1821 Inskrevos i Frösö skola. Det var genom sitt giftermål, Anders Pålsson blivit brukare av hemmanet Odensala. En uppgift av Snoilsky, Genbergs efterträdare i Svenska Akademien, att det var Anna Persdotter, som kom från Genvalla är inte riktig 7). Fädernegården tillföll den äldre brodern, vilken dock slutade sina dagar år 1894 som slakteriidkare i Östersund 8).
Det ekonomiska läget i Jämtland var under hela 1800-talet Jämförelsevis gott 9). Anders Pålsson, som var en duktig och initiativrik
man, kom småningom till ett visst välstånd 10). Efter att ha varit gästgivare (eller skjutshållare) i liten skala I Brunflo erhöll han den 1 jan. 1820 gästgiveriet i Östersund. Detta motiverades med att han hade förmögenhet nog för att inköpa de verktyg och redskap, som voro nödvändiga för uppgiften n). Han hade tidigare varit s. k. Contingentborgare men fick i samband med gästgiveriet burskap i den år 1786 grundade staden. Som far var han kärv, kanske hård. Han ägde mer av vilja än av känsla. Utåtriktad och strängt upptagen av sina sysslor, som han var, hade han ägnat föga tid åt sin familj. Häri hade säkerligen någon ändring inträtt, sedan han den 1 juli 1823 blivit änkling. Genbergs skildring av faderns avsked från honom i Bräcke i sept. 1827 vittnar om ömhet från faderns sida 12). Genberg återsåg aldrig sin far. Denne avled, 58 år gammal, den 27 september 1828. Dödsorsaken var feber. Inga spår av brevväxling mellan far och son ha bevarats.
När det gäller att skapa en bild av modern är familjetraditionen det enda att tillgå. Säkerligen hade hon som bondhustrur i gemen en tung arbetsbörda. Vid sitt frånfälle var hon endast 40 år gammal. Dödsorsaken står inte angiven i Dödboken. Men det antagandet strider inte mot erfarenheten i många andra fall, att hon i jämförelsevis

4) Jfr t. ex. vid undertecknandet av tro- och huldhetseden 1844 för konung Oscar I, vid vilket tillfälle Genberg vistades i Berlin. (I Borussica, Depecher från E. d’Ohlsson och K. v. Mansbech 1844, R. A.) Sedermera skriver han i offitiella sammanhang P. Genberg.
5) Enligt av Gösta P. Genberg gjord genealogisk tabell.
6) Register o. mantal på sölfskatten i Jämtland.
7) Svenska Akademiens handlingar, 1877 års, s. 19.
8) Släktgården, Genvalla 3; 9, har gått ur släkten och äges nu av Karl Lund.
9) Staffan Hasselberg, Några ekonomiska data om 1800-talets Jämtland, Östersunds-Posten 10/7 1950.
10) Harald Wieselgren, Bilder och Minnen, s. 410, uppger, att farfadern var en fattig man. Detta är inte riktigt.
11) 1819 års Resolutionsbok för Östersund, J. A.
12) Oscar Svahn, Paulus Genberg, Minnesteckning, s. 15, 16. I D, s. 14, står endast :», . . tog avsked av mig på landsvägen för sista gången . . .»

unga år var utarbetad. Därtill hade också nio barnsängar bidragit. Familjetraditionen säger, att hon hade en Inre finhet och ett estetiskt sinne, som inte tillhörde de vanligaste egenskaperna hos allmogen13 ).
Enligt Eklund och Oscar Svahn skall Genbergs utpräglade skönhetssinne ha i hög grad skapats av den vackra natur, I vilken han växte
upp14 ). I det avseende torde dock ingen annan slutsats böra dragas, än att detta skönhetssinne, vilket må betraktas som ett arv från modern, fick gynnsamma Intryck av en vacker natur.

2. Begynnande skolgång och kondition.

Det var modern, som blev Pauls första lärarinna. Hon lärde sonen läsa och skriva. Inte fullt tio år gammal, inskrevs han I trivialskolan
på Frösön. Brodern Pehr hade redan gått där i två år och blev honom i början till god hjälp med studierna. Inom kort slutade emellertid
Pehr skolgången och återvände till hemmet för att biträda i jordbruk och gästgiveri. Men de få studieåren hade varit honom till livslång nytta. I Jämtlands arkiv finns ett brev, skrivet 1862 av Pehr till Paul, då biskop i Kalmar 15). En nutida läsare kan förvåna sig över
dels den vackra pikturen (att skriva var, tekniskt sett, en konst, som aktades högt), dels över den felfria språkbyggnaden. Här kan anmärkas, att Pehr vid slutet av sin sista skoltermin hade betyget C i grammatik 16).
Till beslutet att skicka jämväl den yngre sonen i högre skola bidrog utom faderns förbättrade ekonomi och sociala ställning säkerligen också den omständigheten, att Paul hade svaga kroppskrafter. Den uppfattningen har ju varit vanlig, att den, som i sin ungdom synts inte komma att orka med »riktigt» arbete, borde försöka gå studievägen.
Hösten 1821 hade skolordningen ändrats så, att i stället för de brukliga namnen prima, secunda, tertia och quarta, skolan delats i en
nedre och en övre avdelning 17). År 1823 flyttades Paul till övre avdelningen.
Hans lärare var regementspastor A. Borgström, vilken 1821 kommit till skolan som en av vikarierna för trenne, på grund av oduglighet eller sjukdom tjänstlediga lärare 18). År 1825 intogs han i rektorsklassen. Hans betyg äro under hela skoltiden höga. Vid slutet av vårterminen 1825 har han t. ex. A i grekiska och latin och

13) Muntligt meddelad av Valdemar Swahn i aug. 1952.
14) J. A. Eklund, Biskop Paulus Genberg, s. 13, Oscar Swahn, a. a., s. 4.
15) Brevet, avsänt frän Östersund den 13 nov. och ankommet till Kalmar den 2 5 nov., är i huvudsak ett meddelande, att Pehr omedelbart hade uppfyllt broderns två år tidigare framförda begäran att på hans vägnar frånsäga en viss systerson ett begärt penninglån. Korrespondensen mellan bröderna var inte livlig. När Pehr därförut skrev till sin broder, var den 9 juli 1857.
16) Frösö Trivialskolas handlingar, J. A.
17) Gudmar Hasselberg, Frösö Trivialskola, Ett kapitel ur Norrlands kulturhistoria, s. 212.
18) Gudmar Hasselberg, a. a., s. 210.

höstterminen 1826, hans sista termin i skolan, har han a i latin, geografi och historia.
I juni 1826 fick Genberg plats som informator hos kapten Christian Meijer i Stafre i Offerdals socken. Han hade att hjälpa Meijers son Erik Magnus, också lärjunge i Frösö skola att förbättra dennes betyg, som voro mycket klena, nämligen vårterminen 1826 BC eller C i samtliga ämnen. Vid slutet av nästkommande termin hade Erik Magnus inte något underbetyg.
Vistelsen i Stafre kom att få stor betydelse för Genberg. Han mötte kultiverade umgängesvanor. Frösö skola hade inte mycket att ge av savoir vivre. Till familjen Meijer kom t. ex. en dag en yngling, som tidigare varit lärjunge i Frösö skola. Hans uppträdande förtjänar att framdragas som en bakgrund till Genbergs reaktion: »Anländ till Stafre, rusar han med kappa, piska och ytterkängor in I salen. Frukost framsattes, den han, utan att i annan mån förändra sin kostym, än att han stampade snön av sina kängor inne i rummet, lät sig väl behaga med en hållkarls hela glupskhet, varefter han i pockande ton fordrade sitt viaticum 19). Han fick sitt viaticum 20) och reste.
Fru Meijer grät. Hon brukade anse det som en förmån att med ett penningbidrag få hjälpa ynglingar att fortsätta studierna. En gång kunde hennes egen son komma att gå omkring i samma ärende. När Genberg senare (år 1843) beskriver händelsen, gör han denna anmärkning: »Ingenting är sämre och mer föraktligt än bondaktig råhet, som genom studier fått en övad tunga men icke en odlad själ» 21). Han skriver om sig själv, att, fastän han före vistelsen hos Meijer inte vetat mycket om ett belevat uppträdande, han ändå Inte gjort sig skyldig till några plumpheten Han förklarar detta med att hänvisa till sin blyghet. Helst höll han sig i bakgrunden. Måste han framträda, så gav han noga akt på hur han uppförde sig.
I Stafre fick han för första gången tillträde till en boksamling, som innehöll annat än läroböcker. Kapten Meijers svärmor, prostinnan Berlin, hade sina böcker placerade hos svärsonen. Mest tilltalades han av historiska romaner.
När familjen Meijer gjorde besök hos prosten Arbman i Offerdal, fick informatorn vara med. Här träffade han sina skolkamrater Johan Theodor Arbman och Nils Petter Wedin, som läste för Ernst Arbman. Prostens döttrar, Augusta och Hilda, voro enligt Genberg liksom bröderna, glada och livliga barn. Genbergs misstänksamhet och tungsinne gjorde, att han sällan deltog i de andra ungdomarnas lekar. Han kände sig som en främling, också när han var bland jämnåriga.
19) Skildrat i D., s. 7—8.
20) Viaticum — se J. M. Andree, i Norrlands nation, Uppsala 1927, s. 129—130 och Hans Cnattingius: Venia concionandi, Sthlm 1952, s. 159.
21) D. (I), s. 8.

Vid höstterminens början, den 1 oktober, återvände han med sin lärjunge till Frösön. Någon tid före jul var han på nytt i Stafre.

3. Relegationen.

Den 9 januari lämnade Genberg plötsligt Stafre. Hade det varit en glädje att vistas där, så var det en sorg att resa därifrån. Säkerligen hade han nu nåtts av underrättelsen att han måste sluta i Frösö skola.
Genberg var pessimist. Och han umgicks gärna med dödstankar. Sådant är inte ovanligt hos ungdom. Under julhelgen hade han varit förkyld och känt styng i bröstet. Naturligtvis hade han lungsot! Hans inbillning fick ny näring, då han på väg från Stafre rastade i en gård. Där låg en lungsjuk på sitt yttersta. I dennes utmärglade ansikte tyckte han sig se en bild av sig själv. Inom kort skulle han vara lika utmärglad.
Varför hade han relegerats? Förseelsen måste ha varit stor. Han var enligt betygskatalogen en av skolans bästa lärjungar.
Snoilsky relaterar i sin minnesteckning korta data ur Genbergs barndoms- och ungdomstid och nämner därvid som sista datum den 3 sept. 1827.22) Snoilsky säger sig inte ha velat förbigå dessa i och för sig oviktiga fakta, därför att de omständigheter, under vilka Genbergs skilsmässa från hembygden ägde rum, hade berättats på olika sätt. Det förefaller, som hade Snoilsky hört några gängse ryk- ten utan att dock vilja tro dem.
Omöjligt är att kunna bestämt ange orsaken till relegationen. Man är hänvisad till sannolikhetsbevis. Protokollen från Frösö skola för åren 1826—1827 äro spårlöst försvunna. Det enda officiella vittnesbördet är en anteckning i betygskatalogen, att Pehr Genberg 23) och Olof Petter Ahlgren förvisats från läroverket.
I D omnämnes releyitionen med endast dessa ord: ». . . skildes jag därifrån (från skolan) på samma gång som Ahlgren» 24)). Enligt familjetraditionen 25) skall Genberg inte ens på äldre dagar ha velat vidröra saken.
Kyrkoherde C. G. Eriksson, känd för sin stora kunnighet i synnerhet jämtländsk historia och för sitt ännu i ålderdomen mycket goda minne, har muntligen gett mig följande två versioner, vilka torde, var för sig, ha varit de på sin tid förekommande. Enligt den ena skall Genberg ha relegerats på grund av ovänskap mellan honom
22) Svenska Akademiens handlingar från år 1776, Femtioandra årg., s. 22.
23) Sedan Pehr Genberg slutat skolan, överflyttas i betygskatalogen hans namn på Paul, vilken konsekvent kallas Pehr Genberg. Säkerligen var detta förhållande känt av Paul. Att han inte åstadkom rättelse, kan förklaras av hans blyghet. Det råder ingen tvekan om att det är han, som avses. Födelsedatum, som utskrives jämte namnet är hans. J. A.
24) D: 10 a.
25) Av Waldemar Swahn muntligt meddelad i aug. 1952.

beklagar han sig över denna egenskap, vilken han betraktar som ett lyte 31). Lytet lämnade honom Inte ens, när han hade framgång.
Henrik Reuterdahl skriver på ett ställe om sina principer i befordringsfrågor. När det gäller Genbergs utnämning till professor, anser R. denna vara självklar. Men vad R. personligen har att andraga mot honom, är hans ömtåliga och misstänksamma sinne 32).
Det torde dock inte vara riktigt att härleda detta sinne ur relegationen. Han dömer säkerligen riktigare själv, när han kallar det medfött 33). Säkert är, att hans medfödda misstänksamhet kom att förstoras genom relegationen.
Men relegationen hade betydelse inte bara I negativ riktning utan också — och mer — i positiv. Gudmar Hasselberg anser, att Gen- bergs historia kan vara ett gott exempel för Adlers psykologi: »Utan den sporrande skammen hade han väl ej kommit längre än andra jämtar av samma begåvningsgrad» 34). Till detta yttrande kan anföras, att Genbergs begåvningsgrad tvivelsutan var ovanligt hög. Ragnhild Modin-Ringström berättar på ett ställe 33) något, som i detta sammanhang synes bära äkthetens prägel. Bror Olsson anför det utan reservation 36). Den boksynte prosten Jonas Östlund i Hammerdal skall ha åtnjutit en tids tjänstledighet för att i Stockholm läsa engelska37). I Stockholm skall Genberg, som då var ecklesiastikminister, ha anordnat middag för östlund, vilken varit lärare i Frösö skola under de sista månaderna av hans tid där. Vid middagen hade värden i ett tal framhållit, att något av det lyckligaste, som hänt honom, var, att han relegerades. Därigenom hade hans ambition blivit väckt. Denna middag kan Inte ha ägt rum, medan Genberg ännu var ecklesiastikminister, östlunds tjänstledighet beviljades den 15 december 1852, och Genberg hade avgått från sitt statsrådsämbete den 8 april. Dock vistades han I Stockholm åtminstone till årets slut, varför händelsen i det avseendet verkar trolig. Vad som ytterligare gör den trolig, är, att Modin-Ringströms sagesman, prosten Modin i Torp, var född och uppfödd i Hammerdal, som son till bonden Olof Hansson I Mo. Modin kan I sin ungdom själv ha hört berättelsen av Östlund.
Som ett medel till att hjälpa Genberg över motgången får också hans gudsfruktan anses. Åtminstone från hans tidigare år har inte kunnat uppbringas något spår av personligt religiöst ställningstagande. Liksom om inre angelägenheter f. ö. var han strängt för-

31) Till exempel: D, s. 9.
32) Lauritz Weibull, Ärkebiskop Henrik Reuterdahls memoarer, s. 2 5 0.
33) Det finns kännare, som hälla före, att ett av jämtens karaktärsdrag just är misstänksamhet. Se Eric Festin, Om Jämtland och jämtarna i Jämten 1926, s. 173.
34) Gudmar Hasselberg, a. a., s. 245.
35) Ragnhild Modin-Ringström, Gamla prostens minnen, s. 18.
36) Kalmar stifts herdaminne I, s. 100 f.
37) Den officiella orsaken till tjänstledigheten var dock sjukdom. Härnösands
Domkapitels arkiv.

tegen också om den religiösa. Men naturligtvis var han också 1 detta avseende ett barn av sin tid. I ett jämtländskt bondehem var i nittonde århundradets början kristendomen i allmänhet en självklar och levande verklighet. Man hade kyrkan och hennes budskap att trygga sig till. Väl varierade graden av övertygelse och tro. Och väl kunde levernet vara allt annat än fromt. Jämtens böjelse för affärer har ofta och i långa tider kunnat vara till men för hans kristna moral 38). Men kyrkan stod mitt i socken och omgavs av
sockenbornas tillgivenhet och aktning. Kanske jämten, som den intellektualist han är, stundom litade på Gud mer med tanken och viljan än med den religiösa känslan och tron. Han litade dock på Gud, läste sin postilla och bad sitt Fader vår. Ur sådan miljö hämtade Genberg självfallet mycken andlig styrka. Bror Olssons omdöme om honom synes träffande: »G. tillhörde den typ, som danats före väckelsen, hade aldrig själv tvivlat på religionens sanningar och aldrig upplevat ett skakande genombrott I väckelsens mening. En harmonisk förening av kristen tro och allmän humanitet var hos denna generation det naturliga och nästan självskrivna 39).

4. Åter i hemmet

Under sin nödtvungna och opåräknade vistelse i hemmet brottades Paul med frågan, vad han skulle han bli. Han hade också stor praktisk begåvning. Till faderns gästgiveri hörde skjutsstation. Paul var ofta ute som skjutspojke. I det ärendet hade han t. ex. befunnit sig i Ås den dag, då modern avled. Men han synes Inte ha tänkt sig en framtid som vare sig gästgivare eller bonde. Han ägde ett gott handlag och ett stort intresse för mekaniska ting. Han förmådde en granne att ställa en svarvstol till hans förfogande. Ännu i biskops- gården i Kalmar hade Genberg en svarvstol 40). Av Eklunds 41) och Oscar Svahns 42) skildringar kan framgå, att det var nu (i början
av år 1827), han kom i beröring med och blev hantlangare åt John Ericsson, och att i anledning därav hans intresse för praktisk verk- samhet stärktes. Sammanträffandet med John Ericsson har emellertid skett tidigare. John Ericsson hade under några år tjänst som av- vittringslantmätare i Jämtland och som fänrik i Jämtlands fältjägarregemente på Frösön. Men han hade lämnat Sverige redan i maj 1826 43) och återkom inte förrän pansarkryssaren Baltimore återbördade hans stoft den 10 sept. 1890.

38) Jfr Erik Modin, Några tankar om jämtarna, deras lynnesart och källorna till deras odling. Festskrift till Eric Festin, s. 244.
39) I Kalmar stifts herdaminne I, s. 36.
40) Waldemar Swahn; från Kalmarsund till Stilla havet, s. 36.
41) J. A. Eklund, a. a. s. 18.
42) Oscar Svahn a. a., s. 18.
43) Church, The Life of John Ericsson, vol. I, London 1890, s. 37.

I Pauls villrådighet grep fadern In och återförde honom till studierna.
En stor del av vårterminen använde Genberg till att förbereda sig för studentexamen. Tidvis vistades också Ahlgren i det ärendet i Odensala.
Den 16 och 17 augusti 1827 anställdes med dem båda avgångsexamen vid Frösö skola 44). Studentexamen kom att avläggas i
Lund. Genberg och Ahlgren förbigingo alltså gymnasiet, 45) något som på den tiden var rätt vanligt 46).
*
Denna uppsats är en liten och något omarbetad del av min licentiatavhandling, »Paul Genberg, hans liv och verksamhet». För
ifrågavarande del ha följande källor och litteratur rådfrågats:
Brev i Jämtlands arkiv (JA); Frösö Trivialskolas handlingar (JA); Genbergs dagbok (D) i Lunds universitetsbibliotek (LUB); Register o. mantal på sölfskatten I Jämtland, Kammararkivet; Andree, J. M., Norrlands nation, Uppsala 1927; Brilioth, Yngve. Svensk kyrkokunskap, Stockholm 1946; Ghurch, William Conant, The Life of John Ericsson, vol. I, London 1890; Cnattingius, Hans, Diakonat och venia concionandl i Sverige intill 1800-talets mitt, Stockholm 1952; Eklund, J. A., Biskop Paulus Genberg, Stockholm 1925 (tr. i Uppsala); Festin, Eric, Om Jämtland och jämtarna. Jämten 1926. Uppsala 1926; Hasselberg, Gudmar, Frösö Trivialskola. Ett kapitel ur Norrlands kulturhistoria, Lund 1935; Hasselberg, Staffan, Några ekonomiska data om 1800-talets Jämtland, Östersunds-Posten 10/7 1950; Holmqvist-Pleljel, Svenska kyrkans historia VI, Stockholm 1946; Modin, Erik, Några tankar om jämtarna, deras lynnesart och källorna till deras odling, I Festskrift till Erik Festin, Östersund 1928; Modin-Ringström, Ragnhild, Gamla prostens minnen, Stockholm 1930; Näsström, Gustaf, Paulus Genberg, i Jämten 1925, Uppsala 1925; Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne I, Kalmar 1951; Snoilsky, C, Paul Genberg, I Svenska Akademiens handlingar ifrån år 1796. Femtioandra årgången, Stockholm 1877; Svahn, Oscar, Paulus Genberg, Minnesteckning vid Kalmar stifts Prestmöte den 27 aug. 1879, Kalmar 1880; Swahn, Waldemar, Från Kalmarsund till Stilla havet, Stockholm 1943; Weibull, Lauritz, Ärkebiskop Henrik Reuterdahls memoarer, Lund 1920; Wieselgren, Harald, Bilder och minnen, Stockholm 1889; Wikström, Heimer, John Ericsson som lantmätare i Jämtland, i Jämten 1926. Uppsala 1926.

44) Frösö Trivialskolas handlingar i JA.
45) Jfr motsatt uppgift hos Modin-Ringström, a. a., s. 18.
46) Jfr Svenska kyrkans historia VI, Sthlm 1946, s. 293.

 

Samuel Permans porträtt

 

 

När lektor S. J. Kardell förberedde utgivandet av sin bok »Östersunds stads uppkomst och utveckling till och med år 1830», som utkom av trycket 1920, och för ändamålet insamlade lämpligt illustrationsmaterial, önskade han självfallet medtaga en bild av Östersunds första ordningsman, apotekaren Samuel Perman. Att finna en sådan bild mötte emellertid större svårigheter än Kardell tänkt sig. Efterforskningar här I staden voro förgäves. Enligt vad Kardeils dotter, f. d. bibliotekarien vid Jämtlands bibliotek, fru Elin Kardell Petersen, numera bosatt i Berkeley, Californien, haft vänligheten att på förfrågan meddela, satte sig Kardell I förbindelse med en mängd Permans-ättlingar. Det torde ha varit så mycket lättare för Kardell att nå dem, som han själv var gift med en sonsondotter till Perman, Jenny Eugenia Perman 1). Resultatet blev dock negativt. Men den samvetsgranne forskaren Kardell gav icke upp, och slutligen ledde en förfrågan hos K. Biblioteket i Stockholm till, att Kardell fick i sin hand en silhuett av Perman, som innehades av K. Biblioteket. Det är denna silhuett, som intagits i Kardells ovannämnda bok, sid. 41.
1) Ang. släkten Perman se »Svenska ättartal» vol. 6, 1890, samt O. C. Ahlström: »Norrländska slägter» andra delen, 1892. Se även Albin Johansson: »Samuel Perman», Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 19 51, s. 3 o. f.

I tanke att originalbilden kunde vara försedd med anteckning om vem som förfärdigat den och måhända andra data av intresse, upp- sökte undertecknad för ett par år sedan K. Bibliotekets porträttarkiv. Det visade sig då, att man hade endast en bild av Perman och det var, överraskande nog, den silhuett, som finnes på första sidan av det 8-sidiga jubileumsbladet »Efter 100 år. Jemtlands Tidnings

Minnesblad i anledning af Östersunds sekelfest 1886», därav K. Biblioteket innehar ett exemplar. Uppenbarligen var det en reproduktion därur, som sänts till Kardell 2). Utseendet av Minnesbladets första sida framgår av här återgivna helsidesbild. Föreningen Gamla Östersund lät för något år sedan konsertsångaren och silhuettklipparen Torsten Föllinger göra en kopia av silhuetten I Minnesbladet för uppsättning i Föreningens lokal I rådhuset. Silhuetten är infälld härintill.
Samlingen av teckningar på Minnesbladets första sida är signerad »V. A», och det upplyses på annan plats i Minnesbladet, att därmed åsyftas den på sin tid välkände konstnären Victor (Vicke)
Andrén. Den frågan trängde sig då fram, om Andrén i sin tur hade en förebild eller om porträttet var en fantasiprodukt.
Men så dök oförmodat ett helt nytt spår upp. En lycklig slump sammanförde undertecknad med Apotekarsocietetens sekreterare, apotekaren Gunnar Krook i Stockholm, som påvisade, att en bild av Perman finns intagen i den av apotekaren Isidor Nordin i Malmö år 1899 utgivna matrikeln »Medlemmar af Apotekare-kåren. Porträttsamling med biografiska uppgifter. Samlade och utgifna af Isidor Nordin». Denna bild, en reproduktion av en oljemålning eller teckning — fotografikonsten uppkom först efter Permans tid —, återfinnes under rubriken här ovan. Olikheterna mellan matrikelbilden och silhuetten äro så många och så påtagliga, att endast en av dem kan godkännas såsom ett sannolikt porträtt av Perman. Men varifrån har Nordin hämtat förebilden till porträttet i matrikeln? Ja, den frågan kan det icke ges något svar på ännu. Nordin avled 1906, barnlös.
Emellertid har ett annat fynd givit bekräftelse på att matrikelporträttet verkligen avser Samuel Perman. Fotografen Viktor Lundberg har lämnat de värdefulla upplysningarna, att när Atelier Oscar
2) Jämtlands läns bibliotek innehar numera (dock ej på Kardells tid) ett ex. av Minnesbladet, men icke Föreningen Gamla Östersund, som med tacksamhet skulle mottaga ett sådant exemplar.

Olsson härstädes år 1909 skulle färdigställa det porträttalbum, som staden samma år förärade borgmästaren I. von Stapelmohr och som nu är i Föreningens ägo, Lundberg fick I uppdrag att anskaffa ett porträtt av Samuel Perman — ett uppdrag som i belysning av det ovan sagda kunde vara lättare att ge än att fullgöra. I Strömsund fanns på den tiden en fotoateller Klintman & Perman, vars ena innehavare, fröken Selma Perman (död 1929), var en sondotter till Samuel Perman. Vid förfrågan där fick Lundberg veta, att fröken Perman innehade en bild av sin farfader, som någon tecknat »efter minnet». Lundberg fick låna bilden och tog ett negativ därav som han fortfarande innehar. Det är försett med påteckningen »Samuel Perman». Av någon anledning medtogs Icke porträttet I porträttalbumet, möjligen därför att detta endast avsåg förtroende- och tjänstemän under von Stapelmohrs då 30-åriga tjänstetid. Detta tecknade porträtt — se vidstående bild — överensstämmer i allt väsentligt med matrikelporträttet men har ett amatörmässigt utförande. Till yttermera visso har fröken Gusten Klintman i Strömsund, en syster till fotoateljéns andra Innehavare, fröken Ida Klintman (död 1951), i dagarna bekräftat, att Selma Perman ägde och satte stort värde på ett porträtt av sin farfader, tecknat »efter minnet» av någon person, som mindes Perman. Gusten Klintman hade efter systerns frånfälle själv innehaft teckningen ända till för helt kort tid sedan, då hon råkat förstöra den. Identiteten med Lundbergs reproduktion vitsordas av fröken Klintman.

Hur kan nu silhuetten ha tillkommit? Därom kan här endast gissningsvis antydas en möjlighet. I Jemtlands Tidnings Minnesblad har också Östersundssonen, konstnären Anton Genberg medverkat med en tecknad helsida. Genberg och Vicke Andrén voro samtida i Stockholm, och det är känt, att den sistnämnde vid flera tillfällen besökt Östersund. Det låter tänka sig att man i Minnesbladet, naturligt nog, velat visa en bild av Samuel Perman men icke kunnat anskaffa en sådan, varför Andrén kan ha klippt silhuetten med ledning av den beskrivning, som Genberg eller andra östersundsbor lämnat efter hörsägen. Att Andrén, som var en erkänt skicklig och av tidningar och tidskrifter ofta anlitad tecknare, föredrog silhuettmetoden kan, om man så vill, finna förklaring i svårigheten att enbart på beskrivning från personer, som förmodligen icke själva sett Samuel Perman, framställa ett tecknat porträtt av denne. Silhuetten avspeglar dock ganska väl några karaktärsdrag, som traditionen — alltid med upp-

 

 

skattning och förståelse — tillagt Perman: en handlingskraftig, ofta självrådig, barsk och robust man. Matrikelporträttet däremot visar ett mera förfinat utseende och tyder på karaktärsdrag av lugn och allvar, vilket ju icke utesluter, att därbakom kan ligga en betydande fasthet och handlingskraft. Att Perman var mera en handlingens än en pennans man framgår emellertid av vad som finnes skriftligen bevarat av hans hand. Hans farfader var häradshövding i Torneå, senare landssekreterare i Älvsborgs län, och hans fader borgmästare i Vänersborg, varför man dock får antaga, att han fått en ståndsmässig uppfostran. Emellertid var oförmågan att skriftligen handskas med »ärans och hjältarnas språk» ingalunda ovanlig på den tiden ens bland ämbetsmän.
Av förestående redogörelse framgår med så stor visshet man rimligen kan begära, att porträttet i den Nordinska matrikeln — det under rubriken här ovan återgivna — är en autentisk bild av Samuel Perman, den enda f. n. kända. Om silhuetten däremot vet man ännu ej annat än att den helt plötsligt dök upp i Jemtlands Tidnings Minnesblad av 1886.
Iwan Wikström

 

Två nya konstverk i Östersund

 

STRIDANDE RENTJUR Skulptör: Bror Marklund.

I Odensängsparken avtäcktes söndagen den 1 juli 1957 Bror Marklunds renskulptur i brons. Initiativet till konstverket hade tagits av
föreningen HSB i Östersund, som därmed velat hugfästa minnet av framlidne riksdagsmannen Nils A. Larsson, en av de främsta i föreningens ledning i nära tjugofem år.

 

POJKE MED KRUKA Skulptör: David Wretling.

 

Den 18 juli i år fick staden ännu ett offentligt konstverk. Då avtäcktes nämligen under enkla former den av direktör Knut Wiklander
skänkta »Pojke med kruka», en liten graciös skulptur i brons. Den är placerad i hörnet av Kyrkparkens nya lekplats och har skapats av konstnären David Wretling.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

 

Fortsättning från föregående år av Borgerskapets protokoll 1791—1825.

Pag. 525. 181J Januar d. 21. Var samankomst till Anteknande af nedanstående

1:mo Mantalsskrifning med Östersunds stad är utsatt att förettas d. 7 Februar 1811.

2:o Marknads stånd Inkomst for d. 8 Januar. steg till Summa Rdr 28 8 sk. Rgs.

3:tjo Skolan komer att uptagas med borgan af Februar månad.

4 Cass. Biberg emotagit af mig i dag landsfiskalen Grunden Rdr 3 af d. 10 Septbr 1809. äfven Rdr 2. för Timerhuggning af Hand. Söderberg Sama Åhr.

upläst och ärkjänd af
Samuel Perman, Johan Thelberg And: Granquist C: N: Holmberg Erik Nordlund.

Pag. 526. d. 7 Februar var samankomst om mantalsskrifningen då nedan anförda måhl uplästes

1:mo Snickaren Erit Andersson Mellbergs ansökning och Höga LandsHöfdingeEmbetet Communicatjon Resoltjon om Burskapets upsägande och befrielse från Kronoutlagor hädanefter.
Resolverad med Enhälligt bifall att så vida han för försvagad syn nu icke vidare kunde betjäna någon.

2;do Stamböcker för Uddevalla stads kyrka Rdr 2 Banco Dunkers kyrka Rdr 1 Magneskogs Socken kyrcka Rdr 1 Banco Summa Rdr 4. Banco.

1811 Martii d. 13. efter skedd Kungörelse samlades Borgerskapet om nedanstående puncter.

1:mo Uplästes alla Nya inkomna Kungörelser till dato.

2;do Marknads vakt för Infallande Marknaden
d. 18 Uhrmakar Nordlund 22 (!) Man
Fru Lindholm 1. Mellberg 1
d 19. Jonas Andersson 1. Wangm. Moberg 1.
Kopparslag. Svedberg 1 Serg. Gram 1.  4 man.
d. 20. Wangnm. Moberg 1. Ol Ekendal 1 Anders Hinrickson 1. Perman 1 )
d 21. Fabriq. Rosenlund 1. Track Hallsten 1. 2.
d. 22 StadsCass Biberg 1. Skrädd Sjölund 1 2.

3:to Stånd Wakt åtog sig Garfv. Backlund och Drag. Eklund.

4:t Dahlfolket Buhr med Hustru och Barn blefv med enhälligt beslut fastelt att de genast böra begifva sig härifrån för visad snatteri.

5. Betingas bräder frän Lungre så mycket som kunde fås.

6. Skåp rummet får nyttjas till Spruthus.

7. Timmer af 12 al. längd skall framforsslas 2 st. å varje Tomt 6 tum i Lilländan till Rättande af Bäcken.

8. 2:e Dahl karlar bör medtalas att uppränsa bäcken i wåhr.

9. Stolar, Bord med mera till Sessjonsrumet skall inskaffas enligt H:r Land. Wasells Ordres.

10. Pehr Ersson åligger att bortskaffa den döda Hesten från sin Tomt till skogen.

upläst och godkänt. Östers, d 13 Martii 1811.
Samuel Perman J. Sam. Biberg. Hallgren. Anders Bergström Erik, Holmberg. Pär Walberg. Erik Nordlund And. Granquist, Nils Bagklun Nils Svedberg.

Pag. 528. d. 24 Marti war samankomst då öfverenskomelse skedde på följande sätt

1:mo Skrädd. Sjölunds ansökning om Burskaps upsägelse som skreddare att afflytta med Hustru och Barn. Resolverades. Biföls med vilkor att afliqvidera först sin skuld och att sedan han försålt sin egendom Hustru och Barn måtte beständigt följa honom utan att widare besvära Östersund.

2:o 3:e stånd äro för stadens räkning uthyrde Nemlig. Till Hand. Lindahl. Hand Åkerstedt Hand. Zanoni. wilket blifvit betalt med Rdr 3 Rgs. af Lindahl & Åkerstedt och Rdr 2 Rgs. af Zanoni.

3:tjo Uplästes LandsHöfdinge Embetets Kungörelse angående kopporna för församlingens barn

4. anmälte sig Fanjunk: Grip och begärte tillstånd att som Handlande få sig nedsätta Biföls af alla gemensamt.

5. Tillsades att Gödningen skulle säljas nästkomande Tisdag.

6. Afven öfverenskom att stånden skulle wara medtagne till nästa Lördag.

7. Uplästes Skrädd.Gesäln Eric Åkerbloms ödmjuke ansökning om antagande till skräddare härstädes. Resolv att Åkerblom mätte med vilkor blifva antagen nemlig. att först wisa nogon tid sin wandel medmera.

upläst d. 24 Mart 1811.
Samuel Perman. S: Sahlström Hindrick Fryckbom Erik Nordlund, Jon Andersson Olof EkenDahl Carl Holmberg Olof Öbom, P. Ersson.

Pag. 552. 1811 Aprill d. 3 Jnsamlades i Östersund för Wäster . . . . * ) Stambok Summa Rdr 10 36 sk. 8 r. Banco.

1811 Aprill d. 4 Aprill war enhällig samankomst för att till slut afgjöra nedanstående puncter nemligen.
*) Ordets slut har ej kunnat säkert läsas; defekt genom pappersskada i yttre margen.

1:mo Om Tomter som icke äro bebygda NB Postmest. Granström Zetterberg Präst Tomten Joh. Ekendahl. Wattström Fru Lindholm.
Hallgren KjellerTomten Perman Söderberg. Lindholm Moberg. Resolveras; att anholla om 2 Åhr för ökning samt auctjon (?) för arbete till den som . . . . **)

2:do om dem som begynt men icke fullbordat sin Caracters Bygning Zetterberg. Wallberg, Fryckbom, Na;sberg, Granqvist, Holmberg, Mejerbom, Ocklund, Nordlund, And. Hinräckson, Eric Andersson, P. Amneus, Gram
Resolveras att ödmjukeligen anhålla om 4 el. 6 Ahr förlängning att werkställa det felande.

3:tio Alla som bygt emot grundRitningen skjelfva el. dass företrädare Nemlig Hallsten, Borgström, Amneus, Örbom Ocklund, Sunding.
Resolveras att begära om 10 a 12 Åhr men till bestrida alla puncter fordras en fond som Östersund icke äger men genom H. LandsHöfdingens omsorg torde kunna lättare finna hvaraf werkställigheten möijeligen kan werkställas i denna bistra tidpunct.

4:t Marknads afgiften war efter upbördsListan Rdr 62. 32. och för stånd emellan Marknarna Rdr 4. 16. till stads Cassan för Gödning Rdr 1. 32 sk. alt Rigalds.

5:t Gästgivcriets föreståennde i Östersund ifall ly . ..*) Walla gynna**) och att få dän inrättning. Fru Lindholm som en gång åtagit samma enligt fullmagt är nögd att stå qvar därvid ett Åhr el. flera ifall Hr LandsHöfdingcn sådant gillar.

Östersund d. 4. Aprill 1811.
Samuel Perman, J. S. Biberg. Hallgren. Hallsten. Er. Nordlund. Er. Söderberg. P. Wikström. Moberg. And. Hindrics. Ch. Lindholm. Wallberg. Er. Mellberg. Svedberg. J. Thelberg. Joh. Ekendahl. Carl Holmberg fru Zetterberg.

d. 29 Aprill war enhällig samankomst till nedanstående puncters afgörande.

1:mo Valdes till Ledamöter wid infallande Taxering d. 10 Maij Öfverenskommer för Ofrelse Ståndspersoner Hr Öfverste Löjtn. och Ridd. Amneus. Postmästar Granström Präste Ståndet
Brunflo Prästfullmägtig & Borgerskapet.
Perman, Söderberg, Jonas Anders. Bergström, Thelberg, Hallsten.
Anders Hinriksson. Granquist. Nordlund.
*•) Oläsligt

2:do Läsare vid Bönestunderna. åtog sig Telegraf. Inspect: Granström med Löhn af lilla Plan utan för Sessjons rummet samt Löhn å 8 sk. 6 sk. 4 sk. och 2 sk. Tomten årligen.

3:tjo Klockare tillsättes. Resolverades Granqvist. Bergström skulle gjöra proof var sin söndag.

Pag. 555. 4:to. Swin kingningen wärkställes i dag el. sist d. 1 may Resolv. Enhälligt el. att plickta för efterlåtenheten första g:gen
16 sk. för ett stort svin och 12 sk. för mindre.

5:te Getterna efterses enligt förra Åhrets beslut af d. 22 Octob. som uplästes att anten walla getterna, el. förstöra*) den el. plickta
Rdr*) för warje då han gjör skada NB nedsättes plickten efter Hr LandsHögdingens medgifvande till 24 sk. stycket.

6. Geterska för ko kreaturen utses.

7. Påminnes StadsCass. Biberg om samandrag och indrifning af alla gamla skulder till Stads Cassan med mera.

8. Utsattes dag till Auctjon på Ärende Lotten för dätte Åhr Resolverades att wärkställa dätta om 14 dagar i dag kl. 2 eftermiddagen.

9. Öfverenskomes wad som skall begeras af H;r Lands Höfding för warje dags arbete som Borgerskapet gjorde förledit Åhr
Resolverades att föreslå 12 sk. för varje eftermiddag.

10. Måndagen d. 13 May behagade alla restantjer egare honorera sin skuld till StadsCassan kl. 1 efter middag.

11. Soldat; Matsäck till mötet tillställes jämte Halm Madrass och Matkista.

12. Påminnes om Timret fram forslande genast.

13. Brandsyn bör värkställas med första. Resolveras att wärkställa fredagen efter Kristi Himelsfärdsdag, då alla fehl bör wara lagad

upläst intygar
Sam. Perman. J. S. Biberg. Carl Holmberg Johan, Thelberg Eric Nordlund Carl Grip Sigart Fahlström And. Ocklund, Per Ersson, Olof Öbom And; Granquist And; Halsten And; Hindrikson, And; Bergström

1811 d. 13 Maij war enligt förra samankomstens beslut Auctjon hållan på alla Ärende Lotter för detta åhret.

Pag. 5 56. 1811 d. 13 Maij war enligt förra samankomstens beslut Auctjon hällan på alla Ärende Lotter för detta åhret.

N 75 Swensmyra Rdr 2. 24. Johan Ekendahl
N 76 Wargmyran Rdr 3. 4. Landshöfd. Wasell
N 54 1/3:dehl i Rannåsen Rdr 1. 36 sk. Glasm. Bergström
N 55     D:o      D:o             D:o           D:o
N 56     D:o      D:o    Rdr 1. 40 sk. LandsHöfd. Wasell
N 69 i Göviken Rdr 3. 5 sk, Ol. Ödbom
N 70      D:o     Rdr. 3. 8 sk. Bergström
N 71      D:o     Rdr 2. 16 sk. Backlund
N 72      D:o     Rdr 3. 27. Landshöfd. Wasell
N 73      D:o     Rdr 2. 32 Bergström
N 74      D:o     Rdr 4.  Mellberg
N 4 Fäbodevall Rdr 2. 5 sk. Biberg
N 5 D:o             Rdr 2. 18 Holmberg
N 6 D:o             Rdr 2. 40 Backlund
N 7 D:o             Rdr 3.  Holmberg
N 51 Eriksved   Rdr 1. 32 Bergström
N 52 D:o           Rdr 3. 20. Joh. Ekendahl
N 53 D:o           Rdr 2. 16 sk. Mellberg
   Björnmyran    Rdr 3. 16 Wallberg
N 57 Tortanmyran Rdr 1. 30. Bergström
N 58 D:o           Rdr 2. 5. Nordin
N 59 D:o           Rdr     42. Bergström
N 60 D:o           Rdr 1. 5 sk. Mellberg
N 61 D:o           Rdr  2 sk. Mellberg
N 62 D:o           Rdr 1. 12. Ocklund
N 63 D:o           Rdr 3. 5. Granqvist
N 76 Rutsved   Rdr 1. 18. sk. Nordlund
    27 bredvid Nordlund Rdr 1. 24. sk. Nordlund
    19 uti Bibergs Lott   8. Biberg
    77 Söderberg uti egen Lott   16. Söderberg
    75 Zetterberg uti egen Lott   8. Zetterberg
1 Kihl innom Haga för Frykbom  24. Frykbom
Kyrk Plan uti And. Hinriks.
Lott innom Hagen  16. And. Hinriksson
                              Rdr. 69.12 sk. Rgs.

 

2:do upläst Höga LandsHöfd. Embetet Communicat Resol. på Snick. Lars Olofssons ansökning att blifv. Snick.
Resolv. Enhälligt dass antagande.
3:tjo upgafv Mster Moberg att Hand Wikström handlat Tomten N 109—110. Skomak. Gerdin köpt af Joh Ekendahl Tomt N 63— 64. Asessor Dahlström köpt af Hallgren Tomt N 51—52.
Herr Lands Höfdinge. och Ridd. A. Wasell halfva Tomten N 16 af Hattmak Mellberg jämte halfva Lotten N…*)
4:o Alla Tomter kommer att Taxeras lika utgörande till betalande af Hemanets Utlagor åhrligen på 66 Tomter.
5. Alla Getter skola Getas från denna dag och bör alla som äga dyka samlas hos mig kl. 8 i morgon bittida till Listas upprättande.
6. Den resterande Hagan i Sten tunan bör upstängas i wåhr circa 84 famnar D:o wid Lillsjön 50 famnar.
Åtog sig Anders Hinriksson och Joh. Ekendahl 84 famnar och Olof Ödbom och Ol. Ekendahl 50 famnar.
*) Tomrum för ej utskriven nummersiffra.

 

Pag. 558. 1811 Juni d. 13 war samankomst till Reglerande af Kokreaturen med mera
1:mo alla författningar som inkomit uplästäs.
2:do fastställdes Get ordning för Kohna efter lista att börjas med morgondagen.
3:tjo Efterses gärdesgårdarna i Tortansmyran, Fäbode walln TandHögsHagen östra skifteshagen.
1811 Julii d 6. war Enhällig samankomst kungjord till följande puncters åtgörande, nemligen
1:mo Väglagning efter kungörelse af d. 15 Juni 1811. att värkställas
Resolveras att Johan och Olof Ekendahl, samt Olof Ödbom och Wästberg skola genast, då dag utsattes verkställa arbetet emot betalning.
2:o uplest flera Höga LandsHöfdinge Embetets Kungörelser.
3. Gatan från nya Landsvägen vid Pehr Ersson till Wästberg uptages till bruk och nyttjande. Resolveras att wärkställa detta i afton kl. 1.
4. Arbetslistorna för förra gatarbete är lämnad StadsCass. Biberg för att Sumeras och betala till Borgerskapet å 12 sk. person för efter- middagen enligt H;a LandsHöfd. Wasells tillåtelse.
5. Frågades om Hagarna äro stängda vid Sten tuna och vidare Svarades af Anders Hinricksson att vid Stens tunan*) utgjorde Hagan efter uppmätning 81 famn. å 2 sk. för 41 famn och 2 sk. 8 r. för 40 famnar. Öfverenskommes.
6. Alla främmande fåhr bör utgallras och instängas samt gifva Odensalaboarna tillkänna och antekna ägarnas namn för betalning skuld.
7. Likhuset completteras samt kyrkogården instänges med fast bandsHage samt med diken förses. Resolveras att upskuta till hösten.
8. Gatornas uptagande emillan l;sta och 2:dra Lottraderna samt iståndsättande däremillan.  Resolv. att värkställa nästa måndag kl. 1.
9. Geterska antogs uti Madam Holmberg att börja om måndagen kl. 5 om morgonen och försätta till September slut nu med hjelp af de resterande till slut på förra getningen.
10. Anmälte Cattuns Tryckaren Rosenlund att han försålt sin Tomt under N 117 & 118 med Lottens Kåhlhage till Capitain och Riddaren Krabbe men begärte få bibehollas vid sitt Burskap, varemot ingen af de församlade Borgerskapet nekade så länge Rosenlund fullgjorde sina skylldigheter till staden och Kongl Maij:t och Kronan hädanefter som hitils.
11. Begärte Snickaren Lars Olofsson att få Tomt till bebyggande. Resolveras, att som 12 nya Tomter voro att disponera NB till Embetsmän efter Borgerskapets beslut för flera Åhr sedan kunde ingen för närvarande fås utan hemställes till Höga LandsHöf- dlngeEmbetet att ännu tillåta några flera Tomters utstakning, då sökande kan vinna sitt ändamåhl.

Upläst och godkändt. intygas Östers, d. 6 Julii 1811.
Samuel Perman. J. S. Biberg. Er; Nordlund Olof Nordin An. Bergström. Carl Holmberg J.Frr Rosenlund. And Granquist. And; Halsten And; Hindrikson And. Ocklund Nils Backlund Hindrik Frykbom Mårt. Öfeldt.

Pag. 561. d. 11 Aug. 1811 war efter skädd tillkännagifvande frän Predicostolen
i H:r Prost Backmans ofvervaro sammankomst med Borgerskapet då följande uplästes och öfverenskom.
1:mo Kyrkräkningen för flera Åhr och besteg sig till Surna 1 Rdr 2 5. 31. efter Nessör — och af Biberg till d. 1 Juli 1811. Summa Rdr 32 — 8 sk. 9. och fattigmedel Rdr 5. 44 Rg. NB tilsamans — allment*) erkjändt.
2:o uptogs Klockare beställningen till Ompröfning då FI:r Prosten med församlingens egit medgifvande förklarade Nessör som skic- keligaste och därföre insattes å nyo till framtida klockare.
3:tjo upläst LandsHöfd. Wasells Communicatjons Resolut, på Caffe- Kok. Holmberg ansökning att sälja mat dricka, Bränvin i staden och vid möten med mera.
Resolv. att Calle Holmberg ansogs oskickelig till nu begärta Sysslan utan bör han anse sig lycklig få beholla vad han för sökt, då slagsmåhl med mera flera g:ger äro öfverklagat. När Calle Holmberg fick veta ofvanstående beslut begärte han äter sin ansökning d. 13 samt undfick den
d. 1 Sept:ber var Sammankomst: till förklarings afgifvande på nedanstående Höga LandsHöfd :Embetcts Communicatjon Res.
1;mo Påstmästar H:r Carl Granström ödmjuka ansökning att blifv. till Handlande antagen, med behollande av Post hus Tomten sedan Post Directjon afsagt sig att Bygga den samma.
Resolv. Bifalles af alla efter innehållet.
2;do afskedade Sold. Jon Sundströms ödmjukaste ansökning att blifwa antagen till Snickare i Östersund.
Reslov: Som nu finnes en dugelig Snickare för närvarande, och Sundström är snart 50 Åhr, Medelös, fick afsked för sjukdom och orklöshet, kan han icke antagas ty det vore att blott öka antalet af de många fattigHandtverkare vi förut äga.
Pag. 562. 3:tjo Prost: H:r magister Backmans begäran att få Bygga Präst Tomten och om han finge transport till annat Pastorat, då föryttra Byggningen till Borgerskapet.
Resolverades att då H:r Prosten finner sig hugad sådant verkstela så är Borgerskapet därmed nögd, dock bör ansökning förut afgå till Höga Lands Höfd Embetets utlåtande.
4: Marknads vagt för d. 10 Septbr.
d. 10. StadsCassör Biberg 1 Skrädd: Sjölund J 2 man
d. 11 Hattmak. Fahlström, Fru Lindholm 2 man
upläst och godkjänd. intygar Östers, d 1 Septbr 1811.
Sigart Fahlström Sam Perman E. Mälberg Erich Moberg I. Wikström Johan EkenDahl Erich Nordlund Anders Hallsten Carl Holmberg E. Åkerblom Olof Ekendahl Joh. Thelberg Pehr Wallberg Olof Olofson
d. 5 October var enhällig samankomst till nedanstående puncters öfverseende och stadfästande.
1. Alla inkomna Handlingar äro uplästa
2. LandsHöfdinge Embetets höga Communicatjon uppå Guldsmeds Geselln Olof Ahlbergs ansökning att blifva till Guldsmed antagen.
Resolverades enhälligt att antaga med underställande vad Tomt vid komer Höga LandsHöfdinge Embetet godtfinnande.

3:tjo utsattes dag till Brandsyn samt efterseende om något fehl vid Sprutan skedd sedan sista brukande.
Resolv. att Måndagen d. 14 octob. värkställa dätta.

Pag. 564. 4: to Hustru Lena från Hudicksvall med sin Son, samt förra Waktm:
Röding böra anten söka LandsHöfd.Embetets försvar el. afvisas. Resolv. att genast anhålla hos Herr LandsHöfdingen att befrias från ofvanståände som lösa personer som intet hafva bevis, utan elakt ryckte. Gamla Dahlguman och Dottren bör äfven noga efterses af den som hafva henne till dagtjänst el. ansvara för den skada hon gjör.
5. uplästes H:r Post Inspect Granströms Utslag af Höga LandsHöfdinge Embetet af d 6. Septbr 1811. upläst Snick. Lundströms Utslag af Höga LandsHöfd. Embetet af d. 6 Septbr 1811.
6. Afskedade Soldat Gerdin anholler om Borgerskapets bifall att söka Burskap som Skomakare. Resolv: med bifall
7. upgafs att Inspect Amneus länt 2 stockar samt är han skylldig 2:ne för T:n och at Mster Wallberg Lånt 10 stock utom 2:ne för Tomten.
8. uplästes alla öfverenskomelser om Timmer, kastved huggning Bark och Löfteckt, kolning, samt främande kreaturs intagning.. .*) af d. 15 Julii 1799 plicktar Rdr 2 äfven som af d.
*) Oläslig text (»i bref»?).

31. Maij 1807 att alla som blifvit tillsagda om allmen samankomst utan skiäl är borte plicktar 4 sk. banco. samt af d. 29 Aprill för Getter som gå ovallade plicktas istället för Rdr 3. endast 24 sk. banco Vår, Sommar och Höst samt vad af H;r Doct. Zetterberg med Borgerskapet blefv öfveränskomit d. i’19 Maij 1803 vad bör gifvas till kyrkan, vid Barndop, Kyrktagning, Bröllop, Dödsfall,
upläst intyga
Sam Perman. Carl Granström. Petter Wikström. And. Ocklund Mats Gcrdin Joh: Thelberg Erik Mälbcrg Carl Holmberg Anders Hallsten S: Fahlström Anders Hindrikson Jac: Wästberg Johan EkenDahl Anna brun. Jon Sundström Lars Lundström Pehr Wallberg Olof Öbom E. Åkerblom
Pag. 565. 1811. Octob. d. 12. var enhällig samankomst med staden resp. Innevånare då det följer nemligen
1:mo upplästes å nyo sista puncten af förra samankomsten
2;do Uprättades Classificatjon på Alla stadens Innevånare
3. Upfördes Bänck delning i Kyrkan enligt Lista.
4. Incasseras för Stamboken Summa Rdr 4 — 17 — 4 r. banco.
5. Husrum för en Smed och Stockmakare. Då Mster Wallberg åtog sig herbergera Stockmakaren och . . .*) hos Bergström för Smeden.
6. KyrkoRådsutnämnande efter H:r Prost Backmans åstundan Nembl. 6 st.
H:r Öfverste Löjtn. och Ridd. Amneus.
Inspect. Granström
Apothek. Perman
Glasm. Bergström
Wangm. Moberg
StadsCass: Biberg
7. Husrum för Drag. Eklund. Wästberg har emotagit honom emot hushyra för ett Åhr.
8. upbär StadsCass. Biberg för alla egna och Ärende Lotter, Jordstycken med liqvid af Getarbete.
9. Gustaf Adolph Tal bortogs att skickades till Prost. Behm.
10. Brandsyn upskjutes till d. 19. October för Tingets Infall d. 14 — till Ledamöter nämdes Smed Nordin och Snick Lundström,
upläst ärkjänna
Sam Perman Prost. Fjellström And. Amneus C. Granström. P. Wikström Eric Nordlund. Joh. Ekendahl Olof Ekendahl. A. Hallsten. Jonas Andersson. 1. Sam. Biberg. Moberg. And. Hindrikss. Backlund. Bergström. Wallberg. Er. Mellberg L: Lundström. C. Holmberg. C. Grip Er. Söderberg. Acklund Brun Nordin.
d. 29 October 1811. upviste Guldsmed Ahlberg sitt af Höga LandsHöfd. Embetet undfångna Burbref af d. 12 October då äfven stämp- ling å det förfärdiga Guld och silfver arbetet 1:sta g:gn påsattes.
d. 3 Nov:ber uplästes Höga LandsHöfd. Embetets Comm: Resoltjon på Fanjunk: Grips ödmjukaste ansökning att blifva Handlande härstädes. — Resolv. Enhälligt att vinna vad T Grip sökt.
Pag. 567. 1811 d. 2 Decemb.
1:mo Wäljes 2:ne Ledamöter till Markegångssättning
Resolv. 1:mo Apothek. Perman 2:do Glasmäst. Bergström
2:do Wäljes vissa Ledamöter med Namn af Äldsta sam kunna vid alla tillfällen öfverlägga och svara på alt som rörer stadens vähl. Resolv: på Gårds Ägares vägnar blifva Walde:
H:r ÖfverstLeut: Amneus och StadsCass. Biberg
Handlanden Postm. Granström.
Handl. Wikström
Handelsm. Boraeus.
Tracktörer Vagnm. Öfelt
Handtverkares. Garfv. Thelberg. Skredd. Åkerblom
Glasmäst. Bergström
Timmermännen: Anders Hindriksson
3:tjo Stitkningen värkställes åt Öhne och Åhs.
Resolv: att Hökaren Jonas Anders sticker ät Öhne mot betalning af 32 sk. och Joh. Ekendahl mot Åhs mot 32 sk.
4:to Snöplogkörningen verkställes efter gamla Touren både åt Åhs och g. staden som ansets i lika värde med 2:ne Hästar för Plogen a 12 sk. Rg. fördelat på 3:ne Tomter.
5. Faställes att eij Timmer får huggas å skogen vidare.
Resolv. enhälligt att den som biträdes der med bör mista det hugna timmret och bota Rdr. — 16 Banco. utan användas till Rådstugu, Kyrka, Bränved m. m.
6. Faställes att ingen kastved hugges el. Vedbrand för andra än kjälkdragare må tagas nedom våra Lotter åt Odensala vid Rdr 1 — 16 sk. vite utan skogen bör användas till Gerdselfång åt Lotterna vad förr är arbetat på, må få tagas.
7. Borgmäst. Ullberg bör ihogkommas för Besväret som Riksdagsfullmäktig vid Örebro Riksdag.
Beslöts samfelt att öfverskicka Rdr 50 Rg. genom StadsCass. Biberg.
8. uplästes Listan på alla verkeliga Tomtägare i Östersund.
9. uppgaf Johan Ekendahl att Emelins Hustru med 2:ne gossar begärt husrum på 2:ne månader.
10. Borgerskapet blefv ytterligare påmint att angifva alla lösa personer.
12. Anmodade Assessor Granbom att medtaga Borgare Eden att alla må fullborda denna skylldighet.
13. Tillsättes qvarterr män i stället för de förra Resolv: Kopparslag. Svedberg i stället för Hallsten Guldsmed Ahlberg i d:o för Granqvist
Skrädd. Wallberg ————— Ocklund. Hökare Jonas Anderss. ————— Nordlund.

upläst och godkännes af
Sam Perman E: Nordlund I. S. Biberg Carl Granström A: Hallsten. And. Hindrickss. Joh: Ekendalh Ol. Ekendahl C: Holmebrg. Moberg. Backlund Mad: Ekendahl Wästberg. Lundström. Öfelt. Jonas Andersson And. Granqvist. Sundvis Borxus Lars Lundström Olof Ahlberg Joh. Thelberg Anders OckLun Olof Nordin E. Åkerblom Pehr Erson.

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1956—30/6 1957.

 

Sammanställningen upprättad av stadsfullmäktiges sekreterare drätseldirektör Harry Rydquist.
Östersunds stadsfullmäktige ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1956 sept. 18 att anvisa ett förslagsanslag av 410.000 kronor för uppförande av en tillbyggnad till Fagervallens folkskola,
att bevilja ett anslag av högst 55.000 kronor till ombyggnadsarbeten inom Fyrvalla idrottsplats, närmast med anledning av att världsmästerskapstävlingarna i skridskolöpning 1957 skall äga rum i Östersund,

okt. 24 att fastställa utdebiteringen för den borgerliga kommunens behov för år 1957 till 10 kronor 45 öre (tillsammans med kyrkan och landstinget = 14 kronor 8 5 öre),
att övergå till systemet med avgiftsfri undervisning vid högre allmänna läroverket och praktiska realskolan,

dec. 18 att uppdraga ät nykterhetsnämnden att anordna och vara huvudman för en alkoholpoliklinik samt att anslå medel för bl. a.
iordningställande av lokaler och anställande av befattningshavare.

1957 jan. 15 att mottaga direktör Knut Wiklanders donation av en skulptur till Kyrkparken samt att anslå medel till vissa byggnadsarbeten i samband med skulpturens placering,

mars 19 att bevilja musiknämnden ett tilläggsanslag om 5.000 kronor för inköp av musikinstrument avsedda att utlånas till Östersunds gossorkester,
att uppdraga åt drätselkammaren att förvärva aktier i Hantverket AB i Östersund för ett sammanlagt belopp av 11.000 kronor,

april 16 att till Östersunds konsumtionsförening för ett vart av åren 1956 —1965 utbetala ett belopp av 10.000 kronor utgörande ränta
efter 5 % å en till 200.000 kronor beräknad kostnad för anordnande av en tvättinrättning i byggnad å tomten nr 6 i kv. Kräftan i Östersund,
att uppdraga ät drätselkammaren att utföra nybyggnad av ledningsnät inom övre Marielund till en kostnad av 927.000 kronor,

maj 21 att anvisa ett tilläggsanslag av 142.400 kronor till omläggning och beläggning av Köpmangatan,
att tillsätta en särskild hantverks- och industrikommitté,

juni 18 att godkänna ett av styrelsen för Östersunds praktiska realskola framlagt förslag att fr.o.m. läsåret 1957—1958 vid skolan införa även sådan undervisning som leder till särskild praktisk realexamen,
att anhålla hos Kungl. Maj:t att försöksverksamhet med enhetsskola i Östersund stad införes fr.o.m. läsåret 1958—1959 med början i klasserna 1 och 5,
att tillstyrka att såsom en början till utbyggnaden av gymnasiet en treårig, allmän gymnasielinje, skall inrättas fr. o. m. läsåret 1958—1959 och att staden påtager sig skyldigheter som därmed äro förknippade,
att anhålla hos Kungl. Maj:t att kommunala flickskolan fr.o.m. läsåret 1958—1959 organiseras med 5-årig studiegång,
att, under förutsättning att Kungl. Maj:t medgiver försöksverksamhet med enhetsskola, organisationen av stadens högre skolor i övrigt utformas på ett sätt som angivits under alternativ 3 i skolkommitténs utredning, och att inom alla skolformer möjlighet till avslutad skolgång med avgångsbetyg föreligger efter det 9;e skolåret, d. v. s. efter godkänd genomgång på de fyraåriga realskolelinjerna av klass 3 och på kommunala flickskolan av klass 35, att anhålla hos Kungl. Maj:t att enhetsskoleaavdelning vid härvarande läroverk får utgöra en statlig del av stadens skolväsen, att utredning skall verkställas om utbyggnad av fackinstitutionerna vid läroverket,
att frågan om den föreslagna kommunala yrkesskolan skall bli föremål för utredning,
att uttala att den planerade tillbyggnaden av Fagervallsskolan om möjligt bör vara färdig att tagas i bruk höstterminen 1958 samt att Odenslundsskolans nybyggnad bör vara färdig senast höstterminen 1962,
att anslå ett belopp av högst 200.000 kronor till nybyggnad av kafélokal m. m. samt musikpaviljong 1 Badhusparken.

 

Kyrkliga ärenden
1/7 1956—30/6 1957. 

 

Sammanställningen upprättad av advokaten Hans Hedenmark, kyrkofullmäktiges sekreterare.
Kyrkofullmäktige i Östersund ha under ifrågavarande tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse;

1956 okt. 9 att till protokollet anteckna, att magistraten vid röstsammanräkning för utseende av efterträdare åt avgångna fullmäktigeledamöterna David Cederberg och Brith Gunnarsson förklarat kaptenen Lennart Kjellman och kyrkvaktaren Ingemar Palmqvist valda i de avgångnas ställe,
att låta iordningställa den del av kyrkparken, som motsvarat kyrkogården, och för bestridande av kostnaderna härför bevilja 20.500 kronor som förslagsanslag,
att med 20.000 kronor höja anslaget för uppförande av församlingshem med pastorsexpedition m. m.,
att fastställa utdebiteringen för år 1957 till oförändrade 65 öre per skattekrona.
I fullmäktige meddelades denna dag bl. a.:
att arbetet med trappan till Nya kyrkan, vilket kostnadsberäknats till drygt 28.000 kronor, hade påbörjats. Materialet vore av samma slag av röd granit som i kyrkans sockel,
att till ny kyrkokamrerare efter Thorsten Lundin, som avflyttat till Karlskoga, utsetts församlingens hittillsvarande kyrkoskrivare Magnus Persson,

dec. 17 att istället för avgångna kyrkorädsledamöterna, kyrkvärdarna David Cederberg och fru Martha Olsson, till kyrkorådsledamöter utse folkskolläraren Nils Em. Nilsson och rektor Gerd Larsen.
I fullmäktige meddelades denna dag bl. a.:
att kyrkorådet mottagit donation å 2.000 kronor, kallad fru Olava Östlunds, född Olsson-Sporre, minne, enligt donationsbrev den 8 december 1955 av Ellis Hedlund, född Östlund. Donationen avsåg hjälp åt behövande åldringar i församlingen,
att domkapitlet förordnat teol. lic. Gösta Nordqvist till pastorsadjunkt fr.o.m. den 1 december 1956 och tills vidare. Enär Nordqvist uppbar lön från Kyrkofonden, hade församlingen inga utgifter för befattningen men stor nytta av Nordqvists arbete,

1957 maj 7 att anordna elektrisk ringning av Gamla kyrkans båda klockor och i samband därmed automatisk manövrering av de sex tornluckorna, ävensom automatisk morgon- och kvällsringning med en av klockorna, samt att anslå härför erforderliga medel, beräk- nade till cirka 7.000 kronor,
att på »kyrktomten» och söder om Nya kyrkan uppföra byggnad, inrymmande församlingshem och pastorsexpedition m. m., i hu- vudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten Bengt Romare upprättat förslag, samt att anvisa härför erforderliga medel,
beräknade till 800.000 kronor.

 

Föreningens funktionärer 1956-57

 

Ordförande:
v. Ordförande:
Sekreterare:
Skattmästare:
Intendent:
F. d. Bergmästare Iwan Wikström
F. d. Överlantmätare F. C. R. Langéen
Advokat D. Cappelen-Smith
Direktör Anders Lundvall
Bokhållare Albin Johansson
Disponent Einar Winström
F. d. Chefredaktör Edvin Magnusson
Styrelsesuppleanter: Borgmästare Åke Jansler
Överste Rolf Kjellin
Faktor Sigurd Holm
Revisorer: F. d. Bankkamrer Waldemar Myrin
Köpman Olle Hallberg
Revisorssuppleanter: Distriktschef Einar Piculell
Bankkamrer Olof Nilsson
Redaktör: F. d. Distriktslantmätare Heimer Wikström

 

Årsmöte och samkväm 1956

 

Föreningens 34:e årsmöte hölls som vanligt i stadsfullmäktigesalen och inleddes med parentation över de medlemmar, som avlidit under året. Styrelsens och revisorernas berättelser godkändes och styrelsen omvaldes. I styrelsens berättelse meddelades bl. a. att fru Linda Olsén testamenterat 60.000 kr. till föreningen. Detta belopp är avsett till en fond, som skall användas till att restaurera och bibehålla gamla fastigheter av kulturhistoriskt värde i staden. Styrelsen hade vidare inlett underhandlingar med drätselkammaren om inrym- mandet av ett stadsmuseum i nuvarande biblioteksbyggnaden. Till detta museum hade föreningen under året emottagit flera värdefulla gåvor.
Staden fyllde på årsmötesdagen 170 år, och lektor Gudmar Hasselberg gav några glimtar ur stadens äldre historia. »Idyll och panik i gamla Sapientia Duce» var titeln på hans anförande, och det gamla läroverkshuset, dess lärare och elever skildrades livfullt och
intressant av hr Hasselberg.
Efter sammanträdet samlades deltagarna som vanligt till supé, denna gång på Grand Hotell, där t. f. klubbmästaren Anders Lundvall hälsade välkommen och bjöd till bords. Enligt gammal god kutym hölls under kvällens lopp en del tal. Sålunda konstaterade ordförande Iwan Wikström, att föreningen till årsmötet ej erhållit något telegram, men att Storsjöodjuret i stället hade passat tillfället att visa sig. Ordföranden tackade medarbetarna vid sin sida och utbringade ett leve för Gamla Östersund. Förre banvakten Olle Strand berättade om hur det var när staden 1886 firade sin 100-årsdag, vilken han upplevt som 12-åring. Lektor Gudmar Hasselberg sade sig med förvåning ha sett att så många deltagare Infunnit sig till årsmötet, vilket han ansåg vara tämligen unikt i en »stadshembygdsförening».
Några gamla och högt aktade östersundsbor, fru Olava Wikström, f. borgmästaren Iwan Wikström, gårdsägaren N. P. Agerberg, fru Maria Fredman och f. lokföraren Anders Bäckman, berättade hågkomster från 1880-talets idylliska Östersund. Detta skedde via en bandinspelare och- intervjuare var bildningskonsulenten Thure Tannerhagen.
Allt som allt: Det var en trivsam kväll med det goda och glada gemyt, som alltid präglar Gö:s sammankomster.
C. J—n.

 

Styrelseberättelse

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva berättelse för verksamhetsåret 23/10 1955—23/10 1956.
Genom ordförandens förmedling har föreningen i november 1955 av fru Linda Olséns dödsbo bekommit kronor 60.666: 72, vilket insatts på kapitalsamlingsräkning i AB Svenska Handelsbanken.
I ett efterlämnat testamente har avlidne möbelhandlaren L. O. Jonsson ihågkommit föreningen med kronor 1.000: —.
En av styrelsen tillsatt kommitté bestående av ordföranden och vice ordföranden har trätt I underhandlingar med Drätselkammaren om lokaler i nuvarande biblioteksbyggnaden för ett stadsmuseum.
Styrelsen förelägger nu årsmötet förslag att även detta år avsätta kronor 1.000: — till museifonden.
Föreningen har inköpt en av konsertsångaren Torsten Föllinger utförd silhuett av Samuel Perman, två teckningar från Stortorget, utförda av reklamtecknaren Kjell Andersson, samt två grammofonskivor med ljudupptagning av berättelser av Östersundsbors minnen.
Fotograf Arvid Halling har för föreningens räkning fotograferat fastigheten Kyrkgatan 61 och den nu rivna Gröngatan 17 samt tagit en totalvy över staden från Frösön.
Vid förra årsmötet och därefter har föreningen erhållit följande gåvor, skänkta av:
Föreningen Prästgatan (genom ombudsmannen Gunno Gunnarsson): album med fotos av samtliga nuvarande byggnader vid Präst- gatan.
Gårdsägare E. Englund: avskrift av fyrktalslängd för Odenslund 1899.
F. d. lokföraren E. Kjellberg: oljetavla I ram, utsikt från övre Odenslund omkring 1930, samt oljetavla I ram, motiv från Stortorget, västra delen, 1946.
Gunnar Eriksson och Erik Eriksson, Haraby (genom f. d. expeditionsvakten N. O. Nyström): 2 st. kolteckningar: ett mansporträtt I glas och ram och en byggnad.
F. d. bankdirektören Oscar Smiths sterbhus: foto (interiör) med bröderna Robert Nord och K. Södermark, tuschteckning i glas och ram av D. C. (Cederberg) med porträtthuvud av O. Smith, foto av fru Märta Smith, f. Hammargren, 2 gruppfotos av familjen Smith, ett silverfat med gravering av Sparbankshuset (gåva till Smith på 70-årsdagen d. 1/11 1946 av bankstyrelsen m. fl.).
Fröken Anna Kinnman: foto av en basargrupp med namnförteckning.
Släktforskaren Daniel Lindström: kopia av arkitekten A. E. Melanders förslag till stadsplan för Hornsberg. (Originalet hos F. G.
Herr Erik Dalen, Falköping: manuskript I—XII till »En lycklig barndomstid 1850—60 av en åttioåring» författade av Dalens morfar arkitekten A. E. Melander.
Järnhandlaren Gustaf Kjellman: ett ex. av AB Lundholms Järnhandels minnesskrift 1955 »Järnhandel med tradition».
Fröken Ellen Paulsson: diverse personfotografier och vykort. Fröken Anna Fjellström: 3 st. personfotografier. Borgmästarinnan Linda Olséns sterbhus: 1 st. soffa (causeuse), 1
st. reseschatull (har tillhört auditör Ocklind), 1 st. akvarell av D. Cederberg (gamla kyrkan), 1 st. oljetavla av Lycke (stor), 1 st. panorama över Frösön, foto i glas och ram, 1 st. empirespegel, mahogny, med konsol, 1 st. fiskkittel av koppar, 1 st. piedestal, förgylld, 1 st. gustaviansk byrå med marmorskiva, 2 st. karaffer i ställ av metall med lås, 1 st. skrin för cigarrer, 1 st. borgmästareuniform med hatt och värja, 3 st. antika stolar, 1 st. gammal kupédroska, ett stort antal personfotografier, vyer över Östersund, ett flertal årgångar av Jämten, Jämtlands-Härjedalens historia, band 1—3.
Fru Aina Bergquist: personfotografier och vyer över Östersund. F. d. bankkamrer Waldemar Medin, Anderslöv: inramad tavla
med bilder av läroverkslärarna Karl Ljungstedt och B. A. Fineli. Köpman Gustaf Ågren: ett av Er. Dalunde på gammal svenska
utskrivet Prenthe Breff angående öppnandet av utställning i Östersund 1920.
Major Ragnar Gneve: två fotos från landstingets sammanträde och ett av gamla lasarettet.
Herr Albin Johansson: en bunden bok med bilder från Jamtli, ett ex. av Idrottsföreningen Kamraternas i Östersund jubileumsskrift
1906—1956.
Fru Erika Hedbergs sterbhus: 11 st. album med personfotografier, vyer över staden, inramade tavlor av fastigheten Prästgatan 38 före nybyggnaden, 15 årgångar av föreningens årsskrifter, minnesalbum över musikdirektör Paul Feriens 75-årsdag.
F. d. möbelhandlaren Lars Olof Jonssons sterbhus: en del personfotografier och vyer, aktiébrev i Östersunds Tegelindustri AB, Jämtlands Trävaru AB och Östersunds Badhus AB.
. .Fröknarna Lilly och Calise Tirén, Stockholm: 4 st. album med personfotografier samt separata gruppfotografier.
Glasmästare A. Svensson: 2 st. bilder i glas och ram av »Kånk- back-Anders», Anders Svensson, ett original.
F. d. distriktschef Carl Dahlberg: 2 st. fotografier av centralstationen från äldre tid och ett foto av det 1887 nedbrunna järnvägshotellet.
F. d. distriktslantmätaren Heimer Wikström: 1 st. aktie i AB Östersunds Tennishall, en fotografisk kopia på väv med utsikt från Kyrktornet.
Köpman John Perbrink: foto av Östersunds skyttegilles skjutbana 1899, foto av ett Östersunds-original »Tull-Janne».
Herr Edvin Hägglöf, Varberg: 3 st. personfotografier. Traditionsenligt har i dag nedlagts en krans på Samuel Permans grav.
Föreningens årsskrift redigerad av Helmer Wikström utdelas vid årsmötet.
Av föreningens medlemmar ha under året avlidit: F. d. bankdirektören Gustaf Westerlund, advokaten Erik Selander, f. d. stadskamrer Erik Lönnborg, löjtnanten Christen Wigen, köpmannen Nils A. Molander, majoren Nils Forsgren, f. d. drätseldirektören David Morén, teckningsläraren David Cederberg, f. d. möbelhandlaren Lars Olof Jonsson, f. d. lokföraren Albin Lindgren, f. d. överläkaren John Agerberg.
7 nya medlemmar ha efter inval inträtt I föreningen vid förra årsmötet.
Medlemsantalet uppgår nu till 320.
Styrelsen har under året utgjorts av:
Ordförande: f. d. borgmästaren I. Wikström
Vice ordförande: f. d. Överlantmätaren F. C. R. Langéen
Sekreterare: advokaten D. Cappelen-Smith
Skattmästare: direktören Anders Lundvall
Intendent: kassören Albin Johansson
f. d. chefredaktören E. Magnusson och disponenten Einar Winström.
I tur att avgå ur styrelsen äro herrar Cappelen-Smith och Winström.
Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaperna i övrigt hänvisas till revisionsberättelsen.
Östersund den 23 oktober 1956.
IWAN WIKSTRÖM
I D. CAPPELEN-SMITH

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 okt. 1955—23 okt. 1956, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

Tillgodohavande den 23 okt. 1955……………………………kr  6.924:17

Inkomster:
Årsavgifter……………………………….. kr. 2.472: —
Försålda årsskrifter…………………………. » 24: 80
Räntor…………………………………………. » 189:15
Bildverket…………………………………….. » 970:45
Porton…………………………………………… kr. 1:10 » 3.657:50
Tillgodohavande och ink……………………………………………… kr. 10.581:67

Utgifter:
Samlingarna……………………………………… kr. 134: —
Årsskrifter………………………………………… » 1.029:32
Årsmötet……………………………………………. » 153:48
Tryck m. m………………………………………….. » 47: 47
Porton och inkasseringar…………………….. » 165: 70
Uppvaktningar……………………………………. » 143: 30
Bildverket…………………………………………… » 211:12
Till Museifonden……………………………….. » 1.000: —
Brandpremie…………………………………………. » 10: —
Hembygdsvård……………………………………… » 10:— kr. 2.904:39
Summa tillgångar………………………………………………………………. kr. 7.677: 28
Kronor………………………………………………………………………………… 10.581: 67

Inkomsterna utöver utgifter utgör, sedan ytterligare avsättning till Museifonden fråndragits, kr. 753:11.

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkningar i Aktiebolaget Jämtlands Folkbank och Sundsvalls Enskilda Bank A/B samt å postgiro och hos redogöraren, jämte kr. 1.500: — å i statsskuldboken inskrivna obligationer.

Fonder.
Anna och Gottfrid Romans understödsfond 23/10 1955 Tillgodohavande kr. 18.249: 33
Inkomster. Ränta kr. 683: 72
Utgifter.
2 pensioner » 300:— Saldo inkomster » 383:72
Summa tillgångar i Sparbanken kr. 18.633: 05

Aktiebolaget Östersunds Ångbryggeris Fond 23/10 1955 Tillgodohavande kr. 12.230:15
Inkomster. Ränta » 452: 86
Summa tillgångar i Sparbanken kr. 12.683:01

Museifonden 23/1 195 5 Tillgodohavande kr. 5.021:38
Inkomster enl. mötesbeslut……………………… kr. 1.000: —
Ränta » 190:92……………………………………. » 1.190:92
Summa tillgångar i Sparbanken kr. 6.212: 30

Linda Olséns Donationsfond
Donerade medel kr. 60.666:72
Inkomster. Ränta » 1.529:60

Summa tillgångar placerade å kapitalräkning i Handelsbanken . . kr. 62.196: 32
Då anledning till anmärkning icke finnes, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 15 oktober 1956.
W. MYRIN                                 OLLE HALLBERG

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1956

 

Provinsialläkare Sture Brolén
Affärschef Rudolf Michelson
1:e Landskanslist John Ericsson
Kamrer Ragnvald Modigh
Banktjänsteman Lars Ericson
Lasarettsöverläkare Axel Odelberg
Kontorschef Nils Gustavson
f. d. Banvakt Nils Strand
Direktör Sven Kyhlstedt
1:e Tygmästare Bertil Wahlfeldt
f. d. Kamrer Helmer Ling
Kyrkoadjunkt Einar Öberg

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

f. d. Generallöjtnant Oscar Österman 3/11 1956
f. d. Stationsskrivare John L. Johansson 10/1 1957
Köpman Nicolaus Nilsson 1/3 1957
f. d. Överstelöjtnant Gustaf Geijer 14/5 1957
Köpman Arvid Hudberg 17/5 1957
f. d. Bankkamrer Gustaf Andersson 18/5 1957
f. d. Banktjänsteman J. O. Öhrling 4/7 1957

 

Antal medlemmar i föreningen

 

Antal medlemmar den 23/10 1956………………………. 320
Nya medlemmar den 23/10 1956………………………….. 12
………………………………………………………………………..332

Avlidna medlemmar under tiden 23/10—23/10 1957…. 7
Summa medlemmar den 2/10 1957…………………….. 325

Därav 1 hedersledamot, 5 ständiga medlemmar, 305 årsbetalande och 14 passiva.

 

Kvinnliga föreningen Gamla Östersund

 

Tanken att bilda en kvinnlig förening Gamla Östersund har säkerligen hos många legat latent under en hel del år.
Med fröken Ellen Paulsson som primus motor samlades ett 80-tal kvinnor under åren 1954 och 1956 till sammankomster. Intresset
visade sig vara stort, varför föreningstanken började ta en allt fastare form. Genom annons i pressen kallades intresserade till ett sammanträde, den 5 mars 1957 i Gamla Östersunds lokaler, för att bilda kvinnliga föreningen Gamla Östersund. En interimsstyrelse utsågs med uppdrag att i första hand utarbeta stadgar. Dessa stadgar fastställdes vid en föreningsstämma den 9 maj samma år, och till ordinarie styrelseledamöter valdes:
tandläkaren Margot Nässén, som ordförande,
fröken Ellen Paulsson, vice ordförande,
fru Britta Boman, kassör,
fru Gärda Andersson, vice kassör och klubbmästare,
f. kontrollförest. Birgitta Swärdfelt, sekreterare,
fru Hanna Martén, vice sekreterare, samt
fröken Theckla Mattsson, intendent.
I de stadgar, som fastställdes föreskrevs »att medlemskap i föreningen kan vinnas av varje kvinna, som fyllt 30 år och som antingen är född i Östersund eller varit bosatt i staden i 25 år. Föreningen skulle ha till ändamål att Intressera medlemmarna för gamla minnen, kvinnors insats I stadens liv, märkliga tilldragelser och personer från gångna tider, verka för stadens historiska och estetiska utveckling samt vårda och förvalta eventuella gåvor och donationer till föreningen.»
Föreningen har för närvarande 133 medlemmar.
Birgitta Swärdfelt.
Föreningen Gamla Östersund hälsar med glädje tillblivelsen av den nya »systerföreningen», med förvissning om ett fruktbärande samarbete för de båda föreningarnas gemensamma intressen.
Red.