063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

FÖRORD

Årsskriften utkommer även detta år i hävdvunnen form, men redaktionen har, på hemställan av hittillsvarande redaktören, blivit utökad med två medlemmar, nämligen redaktören Per Andersson och boktryckaren Carl S. Jonsson.
Av utrymmesskäl göres i år ett uppehåll i återgivandet av Borgerskapets protokoll I Östersunds stadsarkiv, för att sedan återupptagas.

Den senaste 10-årsperiodens årsskrifter kunna lämpligen sammanföras i ett band tillsammans med det sak- och personregister, som kommer att utarbetas.
Redaktionen: Heimer Wikström, Per Andersson, Carl S. Jonsson

 

När den 35-åriga drömmen om stadsmuseet uppfylldes

 

 

DET TALAS så ofta om »stora dagar», när något väsentligt händer I ett samhälles historia, och det var längesedan orden bättre kunde nyttjas än när Föreningen Gamla Östersund kunde inviga sitt stadsmuseum. Torsdagen den 18 juni 1959 blev en sådan festlig heldag inte minst för museitankens främste förespråkare och eldsjäl, f. borgmästaren Iwan Wikström. Det var musik och flaggskrudssmatter och många välformade tal, som Inramade invigningen av museet och den i dess övre våning inrymda Ahlbergshallen. Och den som främst hade möjlighet att i tal ge museets tillkomsthistoria i helfigur var givetvis initiativtagaren själv. Detta poängterades samstämmigt i både lokal- och rikspressen, som tacksamt rubriknyttjade hr Wikströms ord om »den 35-åriga drömmen». Drätseldirektör Harry Rydquist redogjorde för den Ahlbergska skulpturdonationen, och stadsfullmäktiges ordförande, advokaten Frans Victor, mottog tacksamt stadsmuseet på stadsbornas vägnar.
Så här lydde hr Wikströms tal till den månghövdade invigningspubliken:

Ärade församling!

Idag går en 35-årig dröm i uppfyllelse för Föreningen Gamla Östersund: drömmen att få flytta in i brandsäkra lokaler med de samlingar föreningen hopbragt under dessa är och att få visa dem för stadsborna och andra intresserade.

 

 

Här skall inte redogöras för alla förhandlingar i den saken, vilka äntligen lett till resultat. Tack vare Stadsfullmäktiges enhälliga beslut f.å. förfogar föreningen emellertid nu över de två nedre våningarna i det vackra gamla biblioteket, ritat av rådhusets skapare, arkitekten F. B. Wallberg. Utrymmet är ingalunda idealiskt för museiändamål. Föreningen har emellertid allvarligt strävat efter att göra det bästa möjliga av lokalerna och nedlagt betydande kostnader på inre ombyggnad och renovering och på den museala uppställningen. Detta har möjliggjorts genom tillskott och donationer av föreningens medlemmar och av en och annan utanför föreningen stående främjare av våra museiplaner. Anslag från staden eller det allmänna i övrigt har föreningen icke gjort anspråk på och tror sig ej heller behöva räkna därmed för museets drift. Därigenom kommer föreningen också att stå fri från de bindande villkor av olika slag, som inte så sällan brukar förknippas med sådana anslag.
Föreningen avsäg att i museet ge en bild — tämligen fullständig och lättförståelig — av stadens utveckling frän dess grundande 1786 till idag. Snart nog stod det dock klart, att det tillgängliga utrymmet inte på långt när räckte till för en sådan belysning av stadens liv. På många områden ges därför endast en antydan om dagens läge. Utrymmesbristen har f.ö. gjort att flera områden icke kunnat medtagas.
Det har sagts oss, att Stadsmuseet i Östersund är ett av de allra första fristående stadsmuseerna i vårt land. Planer på inrättande av sådana museer lär emellertid dryftas även i andra städer. Härigenom bryts visserligen den riktlinje för museiverksamheten, som på tungt vägande skäl — måhända mest m. h. t. forskningen — finner angeläget att sammanföra museistoffet till central- och provinsmuseer. Planerna på fristående stadsmuseer torde emellertid knappast stå att hejda, när städerna s.a.s. vaknat upp. Ett avgörande skäl är sannolikt att i provinsmuseerna, som mestadels avspegla allmogekulturen, f.n. icke kan beredas utrymme för städernas museala föremål, särskilt där, såsom vanligen är fallet, flera städer finnas inom området.
Vid invigningen av Jämtlands läns museum 1930 gjorde dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman ett uppmärksammat programuttalande, som framhöll angelägenheten av att de centrala museerna visade generositet mot provinsmuseerna ifråga om deposition av föremål 1 dessa museer, detta även när det gällde s. k. dyrgripar. Motsvarande torde böra gälla även gentemot välhållna lokala museer f. brandsäkra byggnader. Föreningen Heimbygda, som äger samlingarna i värt länsmuseum, har också beredvilligt hos oss deponerat ett antal föremål frän Östersund, de flesta tidigare skänkta av östersundsbor och magasinerade i länsmuseeet. Ett fåtal föremål har även från centrala museer överlämnats såsom gåvor eller deponerats, vilket allt med tacksamhet här noteras. 
Östersunds utvecklingshistoria är såtillvida särpräglad som staden genom ett Kungl. dekret anlades på ett skogs- och myrmarksområde, där det fanns endast en gård, belägen på nuvarande Residenstomten. När Kronan 178 5 inköpte denna gård, i köpehandlingen kallad torpet Östersund, samt Odensalahemmanet nr 6 med dess förfallna åbyggnader, var denna s.k. donationsjord obebodd. Stadens alla

 

 

invånare blev alltså »inflyttingar», tills den första infödingen kom till världen 1789.
Karlskrona stad anlades också på ett öde område, men dit förlades då örlogsstationen. De som skulle av torpet Östersund bygga upp en stad, därtill en handelsplats, såsom huvudsyftet var, fick en vida svårare uppgift. Långa var avstånden till andra handelsplatser: över fjällen i väster eller genom milsvida skogar vid övriga gränser. Därför gick också stadens utveckling mycket långsamt. Först efter 70 år uppnåddes ett invånarantal av 1.000. Sedan kom den begynnande skogshanteringen, bättre landsvägar, järnväg m. m. och därmed en jämn och ganska snabb utveckling, särskilt för handelslivet. Detta blev redan tidigt och intill denna dag en dominerande faktor i stadens näringsliv och sträcker nu sin verksamhet, vad särskilt kolonialvaruhandeln i parti beträffar, långt utanför länets gränser.
Men de första invånarna måste börja med kalhuggning, dikning och stubbrytning på sina tilldelade tomter och timra hus för sig och boskapen. Det är inte fritt frän att man i de från slutet av 1700-talet och några decennier därefter förda protokollen tycker sig kunna skymta något av fliten, mödan och den sega tågan hos Isak och Inger i Hamsuns »Markens gröde». Men också förnöjsamhet och framgång.
Vårt lilla museum ger nu en avspegling av denna länga nybyggartid och dess anspråkslöshet i de yttre levnadsvillkoren, men också glimtar av framåtskridande.
Den som nu besöker museet, möter redan i entréhallen en presentation i form av kartor och diagram under samlingsrubriken »Östersund idag». Detta hänger samman med att föreningen för sommarsäsongen upplåtit större delen av hallen till Jämtlands Turistförening för dess turistservice — till gagn också för besöksfrekvensen i museet, hoppas vi. Man har därför funnit lämpligt att här lämna en liten utställningsmässig information rörande dagens Östersund. Stadens bakgrund åskådliggörs i de övriga rummen.
Det mindre rummet innanför entréhallen ägnas sålunda åt avsnitt ur stadens förhistoria och anknyter därför självfallet till Frösön, »stadens moder».
Den nedre museisalen vill företrädesvis åskådliggöra pionjärskedet i stadens utveckling.
Museets övre sal ägnas åt stadsbornas liv och omsorger i helg och socken, I allvar och lek under de sistförflutna hundra åren.
Från denna sal kommer man upp till Olof Ahlbergshallen. Den konstnärliga vården av denna skulpturhall ankommer på Östersunds stad, men Föreningen Gamla Östersund har åtagit sig vakthållningen.
Det återstår nu en kär plikt: att på Föreningen Gamla Östersunds vägnar säga ett tack till dem som på olika sätt medverkat till stadsmuseets färdigställande.
Vår tacksamhet till Stadsfullmäktige, som ställt lokalerna hyresfritt till förfogande; till drätselkammaren — med vilken vi haft att lösa många gemensamma angelägenheter — för mycket gott samförstånd; till donatorerna till detta museum, nämligen Magistraten såsom förvaltare av häradsskrivaren E. E. Livens donationsfond (Liven var föreningens första ordförande); till Östersunds Bryggeri AB,
till direktörerna Edvard och David Lindström i Stockholm och till Svenska Cellulosa AB. De många givarna av minnesföremål icke att förglömma. Särskilt genom Kvinnliga Föreningen Gamla Östersund har museet tillförts många värdefulla ting. Generöst har smidesmästaren G. Hult tillverkat och skänkt museet dess skylt. Glasmästaren A. Svensson och plåtslagaren Bolander ha donerat leveranser från verkstäderna.
Föreningen står i tacksamhetsskuld till landsantikvarie Lennart Björkquist, som pä ett tidigt stadium uppgjorde ett utkast till plan för museet. När det gällde den definitiva planeringen lyckades vi genom förmedling av skriftställaren Gustaf Näsström — den för hemstadens kulturliv alltid redobogne rådgivaren och nu även huvudsaklig rubrikskrivare och medarbetare i »Vägledning» för museet — vinna kontakt med chefen för Stockholms stadsmuseum, stadsantikvarien Gösta Selling. Med sin rika erfarenhet om stadsmuseer, har dr Selling av intresse för vår strävan oegennyttigt hjälpt och uppmuntrat oss på mångahanda sätt. Vi tacka dr Selling hjärtligt för detta. Likaså för att han gav oss anvisning på den man, som skapat detta museum: konstnären Sture Svenson. Det tillkommer väl inte oss lekmän i Föreningen Gamla Östersunds museinämnd att uttala oss om resultatet; därom må andra döma. Men så mycket må det tillåtas oss att säga, att vi ständigt förundrats över Sture Svensons idérikedom, säkra färg- och formsinne och hans förmåga att finna lösningar trots de små och svårhanterliga lokaler, som stått till buds. Ett varmt tack till Sture Svenson!
Av redaktör Carl Melin ha vi fått mycken och värdefull hjälp, liksom även av konstnären Holger Gardellus. Mycket dekorativa vignetter för regementenas montrar har utförts av majoren Sven Cronholm.
Men det har i sanning också arbetats »bakom kulisserna». I byggnadskommittén, bestående av gärdsägaren Eric Englund, arkitekten Gunnar Suwe och målarmästaren Olle Björk, har särskilt hr Englund, såsom verkställande ledamot, gjort ett ovärderligt arbete. Hans skickliga snickare John Franzon och Arne Andersson förtjäna allt beröm. Likaså målarmästaren Bror Fredriksson, hr A. Backlund, Lindgrens glasmästeri, Linderholm & Johanssons bokbinderi och många andra. Fotograferna Wiktor Lundberg och Arvid Halling samt Hasselblads ha utfört mycket gott arbete.
Den av föreningens styrelse utsedda nämnden för museets anordnande har utgjorts av överste Erland Lindhammar, borgmästare Åke Jansler och undertecknad. Mä det tillåtas mig att rikta ett tack till mina medarbetare i nämnden. Det görs ingen orättvisa om här
framhålles, att överste Lindhammar, som även beredvilligt påtagit sig intendentsysslan, omhänderhaft det mest tids- och arbetskrävande organisationsarbetet.
Till sist ber jag att på Föreningen Gamla Östersunds vägnar få symboliskt överlämna stadsmuseet till alla stadens invånare och hemställer, att stadsfullmäktiges ordförande ville, innan vi avsluta denna invigningsceremoni, mottaga museet på stadsbornas vägnar. 

 

Stadsmuseet i Östersund
Några data

 

Föreningen Gamla Östersund har nu nått fram till ett länge eftersträvat mål. Den 18 juni i år kunde föreningen högtidligen inviga stadsmuseet i gamla biblioteksbyggnaden. Vägen mot detta mål har ej alltid legat öppen och klar. Visserligen uttalade stadsfullmäktige redan 1947 sin välvilliga inställning till föreningens begäran att få inrätta ett stadsmuseum I rådhusets norra flygel, så snart det då planerade nämndhuset blivit färdigt. Men nämndhusbygget avskrevs så småningom, och föreningen måste inrikta sig på att söka en annan lösning. En sådan syntes också nära, sedan landstinget och stadsfullmäktige 1953 beslutat uppföra en ny biblioteksbyggnad, varvid det gamla bibliotekshuset tillföll staden. Föreningen hemställde därför s. å. till drätselkammaren att hos stadsfullmäktige föreslå upplåtande av gamla biblioteket till ett stadsmuseum. Men många konkurrenter anmälde anspråk på lokalerna. Ännu 1957 antecknades i föreningens styrelseprotokoll, att »meningarna i drätselkammaren vore delade. Utgången i stadsfullmäktige vore, såvitt nu kunde överblickas, oviss.»

 


 

Drätselkammaren uppvaktades av föreningen med åtskilliga skrivelser, däri framlades de många sakskäl, som enligt föreningens mening starkt talade till förmån för dess önskemål, och slutresultatet blev, såsom närmare framgår av föreningens årsskrift 1958, att stadsfullmäktige den 20 maj s. å. enhälligt beslöto att till föreningen upplåta bottenvåningen (bokmagasinen i två plan m. m.) för inrättande på föreningens bekostnad av ett stadsmuseum. Genom skriftligt avtal mellan drätselkammaren och föreningens styrelse ha numera villkoren för upplåtelsen reglerats. Föreningen har därvid bl. a., såsom avsett varit, åtagit sig att svara för visningen även av skulptursamlingen i Ahlbergshallen och kostnaden därför. Såsom ersättning för dessa tjänster erhåller föreningen fri uppvärmning av stadsmuseets lokaler.
Förverkligandet av museiplanerna uppdrogs åt en av styrelsen tillsatt museinämnd, som skulle äga att disponera för ändamålet avsatta fonder och donationer. Först i februari i år kunde ombyggnadsarbetet påbörjas, och i april överflyttades till museilokalerna föreningens samlingar i östersundsrummet på länsmuseet, i föreningens rum i rådhuset och i magistratens arkiv.
Ombyggnadsarbetena och den museala uppställningen ha betingat en kostnad av 52.221 kronor, vartill kommer föreningens andel i kostnaden för värmesystemets ännu ej helt avslutade omläggning m. m., beräknad till högst 5.000 kronor, sammanlagt sålunda 57.221 kronor. De medel som stått till förfogande, ha utgjorts av belopp, som vid föreningens årsmöten avsatts för ändamålet, tillhopa 10.807 kronor, och av donationer ur häradsskrivaren E. E. Livens donationsfond 25.000 kronor, av Östersunds Ångbryggeri Aktiebolag, inkl. räntor 14.635 kronor, av Svenska Cellulosa Aktiebolaget, 10.000 kronor, och av direktörerna Edvard och David Lindström i Stockholm, 2.000 kronor. Till museifonden ha även överförts L. O. Jonssons fond, 1.108 kronor, överskottsmedel ur Mia och Eric Englunds donation, 661 kronor, samt den inom föreningen till ordförandens 70-årsdag insamlade hedersgåvan å 1.395 kronor, som denne överlämnat för museiändamål. I sin helhet har museifonden med upplupna räntor uppgått till 66.445 kronor och utvisar sålunda ett överskott i runt tal å 9.200 kronor, avsett att i mån av behov täcka event. underskott i driftskostnaderna samt utgifter för specialutställningar o. dyl. Styrelsens kalkyler beträffande driftskostnaderna förefalla dock hållbara.
Besöksfrekvensen har varit tillfredsställande. Antalet besökare under de tre första månaderna har utgjort 2.000, medan styrelsen för art hålla sig på den säkra sidan räknat med 3.000 besökare under de första tolv månaderna.
Samarbetet med staden beträffande Ahlbergshallen samt upplåtandet under sommarsäsongen av en del av entréhallen till Jämtlands Turistförening ha visat sig vara till gagn för alla parter.
En mycket uppskattad hjälp erhöll museinämnden genom att några föreningsmedlemmar och ännu fler medlemmar av Kvinnliga Föreningen Gamla Östersund under sommaren utan ersättning tjänstgjort som vakter. Att dessa själva funnit nöje i tjänstgöringen är glädjande. Även många andra inom och utom vår förening ha på olika sätt oegennyttigt bidragit till museets färdigställande. Härom hänvisas till ordförandens tal vid museets invigning, vilket återfinnes på annan plats I årsskriften.
I och med stadsmuseets tillkomst har vår förening tillryggalagt en mycket betydelsefull etapp inom sitt verksamhetsområde. Nästa stora uppgift torde bli uppförandet av ett stadskvarter på Fornbyn Jamtli. Det är ett framtidsmål, som visserligen till en del förberetts, även ekonomiskt, men som är i behov av välkomna bidrag av minnesgoda donatorer. I dagens läge är det kanske mest tillrådligt att konsolidera och levandegöra museiverksamheten i förhoppning att stadsmuseet må framstå som en traditionsbildande länk mellan gammalt och nytt i stadens liv.
I. W—m.

 

 

Den Ahlbergska konstdonationen
Av Iwan Wikström

 

En mycket stor och värdefull konstdonation har Östersunds stad beretts tillfälle mottaga genom syskonen Eva och Carl Ahlbergs
generösa erbjudande i donationsbrev 1958 att till staden överlämna huvuddelen av sin faders, jämtlandsfödde skulptören Olof Ahlbergs konstnärliga kvarlåtenskap. Donationen omfattar ett 40-tal av Ahlberg utförda större och mindre skulpturer i ädelt material, cirka 200 av honom utförda skulpturer i gips samt teckningar, arbetsritningar, skisser och utkast till skulpturverk och konsthantverk. I donationen ingå även ett av Ahlberg ritat och skulpterat möblemang av furu, en större uppsättning arbetsredskap och delvis av Ahlberg själv förfärdigade specialverktyg ävensom ett antal oljemålningar och akvareller av kända, huvudsakligen norrländska konstnärer. En förutsättning för donationen är bl. a., att föremålen vårdas och bevaras av staden såsom en samlad enhet och visas för allmänheten under betryggande övervakning. Donationens mottagande har tillstyrkts av chefen för skulpturavdelningen i Nationalmuseum.
I yttrande till stadsfullmäktige framhöll drätselkammaren angelägenheten för såväl donatorerna som staden att vinna erfarenhet av hur allmänheten uppskattade ett konstmuseum med skulpturer av en enda konstnär. Drätselkammaren föreslog därför i samförstånd med donatorerna, att konstsamlingen skulle deponeras i övre våningen i gamla biblioteket under en tid av tre år, varefter staden skulle äga avgöra, om donationen skulle mottagas eller ej. Förslaget godkändes av stadsfullmäktige. Föreningen Gamla Östersund har på drätselkammarens begäran åtagit sig vakthållning och visning av skulptursamlingen. Den konstnärliga vården och utformningen
ankommer dock på staden.
Skulpturutställningen Invigdes samtidigt med stadsmuseet den 18 juni i år. Lokalerna ha fått en mycket omsorgsfull utformning och inredning. Särskilt den ljusa och luftiga stora hallen och avdelningen för Ahlbergs kyrkliga konst utvisa en lyckad anpassning för de avsedda ändamålen.
Erfarenheterna hittills ha givit det bestämda intrycket, att kombinationen av stadsmuseum och skulpturutställning vunnit mycken uppskattning bland besökarna. Skulpturverk i samlad exposition förekomma så sparsamt, i varje fall i landsorten, att besökarna synas bli angenämt överraskade av att här träffa på en sådan samling. Ej minst glädjande har varit att — om man bortser från ett par uttalanden från lekmannahåll, vilka torde bottna främst i en annan bedömning rörande konstverkens lämpliga uppställning — besökare i skulpturavdelningen, däribland många utlänningar, genomgående uttalat sin beundran inför Olof Ahlbergs förnäma och stilrena verk. Dessa markerade erfarenheter båda gott för donationens varaktiga mottagande.

 

 

Johan Törnsten
Lantmätare — Stadsplanerare — Astronom
Av Heimer Wikström

 

Föreningen Gamla Östersund framförde år 1929 hos stadsfullmäktige tanken på att bl. a. en stadshistorisk skildring borde utgivas för hugfästande av stadens 150-årsjubileum år 1936. Denna tanke förverkligades också i d:r Janrik Bromes synnerligen förtjänstfulla verk »Östersunds Historia» i två delar.
Han ger däri en ingående skildring av den Törnstenska perloden (del I sid. 51—104) och framhåller att »Törnstens verksamhet i Östersund icke blivit tillbörligt uppskattad i den hittills förekommande stadslitteraturen». Men han nämner också som ett tecken på ökad uppskattning i senare tid att vid en år 1928 företagen revision av gatunamnen »blev även stadens förste planläggare och styresman välförtjänt ihågkommen med att en av tvärgatorna, Kyrkgränd, fick namnet Törnstensgränd». I vårt stadsmuseum har på framträdande plats en monter ägnats åt belysning av Törnstens mångsidiga verksamhet.
En mycket rik samling dokument rörande den perioden och Törnstens verksamhet i övrigt, däribland mänga som av utrymmesskäl ej ha kunnat återges i historieverket, finnas förvarade i länets lantmäterikontor. De utgöras av fyra stora konvolut, omfattande:
stadsplanerandet, astronomiska och meteorologiska observationer (två band), samt privata skrivelser. I dessa dokument möter man bilden av en kunnig och vederhäftig ämbets- och vetenskapsman, en god och sympatisk människa.
Före Östersunds Historia har denna dokumentsamling ej blivit utnyttjad annat än i en åtta år tidigare av undertecknad författad uppsats i Fornvårdaren, »Festskrift till Eric Festin», år 1928. I början av den uppsatsen, I någon mån avsedd att vara vad man nu brukar kalla en »historisk omvärdering», antyddes att ett urval av dokumenten skulle bilda grundval för en kommande, mera ingående skildring av Törnstens levnad och verksamhet. Den under det påföljande året framförda planen på ett större historiskt verk om staden gjorde att den påtänkta biografin ansågs böra uppskjutas.
Tiden fr. o. m. 1795 i stadens historia har under en följd av år blivit dokumentärt belyst i denna årsskrift, bl. a. genom avskrifter av de svårtolkade men mycket givande »Borgerskapets protokoll». Så har ej skett beträffande tiden dessförinnan, som ju dock omspänner så viktiga ting som förhållandena vid stadens anläggning och tillblivelse, och denna brist i den kronologiska skildringen har ansetts böra utfyllas.
Början göres i denna årgång dels med ur den ovannämnda uppsatsen hämtade biografiska data om Törnsten, vilka därigenom bli lättare tillgängliga, dels med en av honom upprättad promemoria över förarbetena till stadens anläggande från år 1774, bil. 1, och såsom prov på hans sirliga och fullt moderna stil en kungörelse om tilldelning av lotter åt borgarna, bil. 2.

Levnad och verksamhet

Johan Törnstens föräldrar voro kyrkoherden i Njurunda Jonas Olof Törnsten (1699—1775) och hans hustru Catharina Stenklyft (1703—1762). Om kyrkoherde Törnsten betygade församlingen att »prosten i många avseenden varit för dem en fader och öm själasörjare, som besörjt om deras kyrkas ansenliga förbättring genom rappning, ny sakristia, kyrkoport och borggård, samt predikstols och altartavlas förfärdigande; tillika hade han till de fattiga testamenterat 2,000 dir smt», m. m. Konsistoriet vitsordade, att han »varit en berömlig lärare med rättsinnigt nit, hållit god ordning i församlingen och givit sina åhörare goda exempel genom en uppbygglig vandel». Modern tilldelades offentlig utmärkelse för sin verksamhet beträffande linodling och spanad i Ångermanland. Genom henne räknade Törnsten härstamning från de kända lantmätarsläkterna Bure och Stenklyft.
Hans syskon voro: 1) Olof, 1730—1787, notarie i kommerskollegium, kollega vid Frösö trivialskola och slutligen kyrkoherde i Torsåker;
2) Catharina, 1731—1761, ogift; 3) Jonas Edvard, 1733— 1783, e. o. ingeniör och överinspektör vid lantmäterikontoret i Västerbotten, vikarierande landskamrer; 4) Margaretha Christina, f. 1742; inflyttade till Östersund vid stadens anläggande såsom änka efter guldsmeden och rådmannen Elias Modin i Sundsvall, gifta 17/7 1761. Omgift med handlanden Nils Törnstedt.
Johan Törnsten, den fjärde i ordningen av syskonen, föddes den 28 maj 1738 i Nätra socken, Ångermanland, och avlade 1756 examen vid Härnösands trivialgymnasium. Efter lantmäteriexamen i Stockholm tjänstgjorde han från år 1758 som avvittringslantmätare i Ångermanland men beviljades tjänstledighet om vintrarna under tre år för studier vid Uppsala akademi, huvudsakligen i matematik, astronomi och meteorologi. Han blev Pehr Wargentins högt betrodde astronom.
På uppdrag av Vetenskapsakademien och med dess Instrument observerade han från Frösö skola den astronomiskt betydelsefulla Ve- nuspassagen den 4 juni 1769. Genom landshövding P. A. örnskölds försorg upprättades därefter av Törnsten den första på noggranna astronomiska bestämningar grundade kartan över bl. a. Jämtland, utgiven år 1771. Rubriken å denna karta är:
Västernorrlands län eller Ångermanland, Medelpad och Jemtland, tillika med Åsele lappmark. — Den är avbildad och beskriven i Fornvårdaren 1929.
Ungefärligen från denna tid är Törnstens verksamhet helt knuten till Jämtland.
Hans lantmäteriförrättningar, av vilka närmare ett hundratal finnas bevarade, sträcka sig över 30 skilda socknar. Även på andra områden påträffa vi spår av hans verksamhet, exempelvis i samband med kronans spannmålsmagasinering i Jämtland, vid uppförandet av Brunflo kyrka, lönnbränningens avskaffande i Jämtland, linodlingens införande och åtgärder för lindrande av hårdårsnöd bland befolkningen. Vid ett tillfälle vikarierade han såsom lärare vid Frösö trivialskola och var den förste, som framställde förslag om skolans inflyttning till staden”). Då landshövding örnsköld förflyttats till Nyköpings län, utgav Törnsten på hans uppdrag en skrift om linnevävnad. Denna »omständiga, tillförlitliga och grundade berättelse om linnelärftsvävnaden av den förståndige och nitiske Ingenieuren Herr Johan Törnsten», såsom landshövdingen i företalet säger, lät den sistnämnde sprida till allmogens undervisning i sitt nya län.
I manuskript föreligger av Törnsten en längre avhandling, kallad »Historisk samling om Jämtlands vägar», flitigt citerad I Burmans arbete med liknande namn, och tryckt i Fornvårdaren 1929.
*) Gudmar Hasselberg i »Frösö trivialskola», sid. 180: »Redan 1788 förberedde också stadens egentlige grundläggare och energiske styresman lantmätare Johan Törnsten, trivialskolans inflyttning. »
Sitt största intresse vid sidan av tjänsten ägnade likväl Törnsten åt mångåriga astronomiska och meteorologiska observationer. En stor del av dessa äro publicerade i Vetenskapsakademiens tryckta handlingar, nämligen: »Berättelse om en ovanlig köld i Jemteland den 1 januari 1782» (Tom. III: 1:80); Om Norska Fjällryggens högd öfver hafvet» (Tom. VIII: 226); »Meteorologiske observationer, hållne i Jemtland och Backen» (Tom. XII: 1: 40); »Om Solförmörkelsen den 3 april 1791» (Tom. XIII: 3: 177) samt »Om Medelvärman under 63 graders Polhögd» (Tom. XVII: 3: 203). —
Det var självfallet, att en man med Törnstens kunskaper och rika erfarenhet om Jämtland skulle av landshövdingarna i länet
(Falkengren, Rosenheim och Bunge) anlitas, då fråga uppstod om anläggande av en stad i Jämtland. Detta verk kom också att i vidsträckt omfattning sysselsätta honom under de sista tjugo åren av hans verksamhet, nämligen under tolv års förarbeten samt under de åtta första åren av Östersunds tillvaro såsom stad, då han fungerade som dess styresman. Om det förtjänstfulla sätt varpå han skötte dessa uppgifter vittna bl. a. landshövding Bunges skrivelser.
Som människa och umgängesvän synes Törnsten ha ägt tilltalande egenskaper. Såsom belysande drag må här endast nämnas att fyra »Capels-Ledamöter», nämligen Törnsten, kyrkoherden Magnus Berlin i Rödön, den blivande första landshövdingen i Jämtlands län Anders Vaseli samt en Planting-Bergloo brukade samlas hos varandra för att idka kammarmusik. I en på visst sätt officiell dåtida
skrivelse vitsordas även ätt Törnsten allmänt betecknades som »en hedersman».
Törnsten var ägare till efter den tidens måttstock mycket betydande gårdar i Backen, Viken och Änge i Brunflo samt Ede i Lockne. (Viken ägdes 1760 av lantmätaren Gabriel Esping.) Själv bebodde och brukade han Backen, där de flesta av hans skrivelser äro daterade. Hans meteorologiska observationer därifrån voro också huvudsakligen inriktade på praktisk användning i jordbrukets tjänst. Av den bevarade, utförliga bouppteckningen kan man utläsa hur livet tedde sig på denna vackert belägna gård med dess flygelbyggnader och nedanför belägna trädgård.
Törnstens hustru var Lovisa Cecilia Sundberg, f. 23/1 1739( dotter till kyrkoherden i Njurunda Petrus Ol. Sundberg, förut
eskvadronspräst vid Jämtlands regemente och kollega i Härnösand), med vilken han gifte sig 3/9 1762.
Deras barn: 1) en son, död ung; 2) Katrina Margareta, 18 jan. 1764—21 febr. 1809, gift med sedermera förste lantmätaren Martin Sunding; 3) Lovisa Christina, gift med kaptenen i armén och chefen för Norrlands andra båtsmanskompani Gabriel Planting-Bergloo; 4) Elisabet Magdalena, 15 mars 1777—18 sept. 1809, gift med kronofogden och assessorn Per Vilhelm Granbom, morföräldrar till 1:ste lantmätaren F. W. Jonsson.
Johan Törnsten dog den 17 april 1796 och hans hustru den 26 januari 1815.
Trots efterforskningar har något porträtt av Törnsten ej kunnat påträffas, ej heller hans gravplats. Den torde dock med stor säkerhet vara å Brunflo kyrkogård i det s. k. Sundbergska eller Granbomska gravkoret.
I kyrkoboken kan man läsa hans eftermäle:
Döde i Brunflo 1796.
April 17 död —– 29 Begraf.
Extra-Ordinar. Landtmätaren Herr Johan Törnsten.
Född 1738 den 28 Maji. Parentes: då warande Comministern sedermera Contracts Probsten och kyrkoherden Högärewördige och Höglärde Magistern Herr Jonas Törnsten och Dess Fru Catharina Stenklyft i Nätra Sokn och Ångermanland.
Efter några års underwisning wid Hernösands Triwial-Schola och Gymnasium, reste han til Upsala och inskrifwen ibland de
Studerandes antal derstädes fortsatte sina Studier. Mathesia och Aritmetiken war hans förnämsta yrken, hwarföre han walde det witoe genus hwaruti han kunde widare fortsätta detta Studium och blef derföre efter berömwärd flit och godt witsord wid Examen i Stockholms Landtmätare Contoir Afwittrings Landtmätare 1758. Trädde i ägtenskap den 3 Sept. 1762 med sin nu å af saknad qwarlämnade Enka Lowisa Sundberg, med hwilken han aflat 4 Barn, 1 Son och 3 Döttrar, af hwilka Sonen redan förut aflidit, men Döttrarna lefwa och blanda sina sorgetårar med sin Moders öfwer en älskad Faders stoft. —
Blef Extra Ordin. Landtmätare 1767. Han har merendels haft swag hälsa, men hans förnuftiga warsamhet och sorgfälliga wård om densamma understödde mycket hans swaga Constitution. Efter blott 2:ne Dagars swårare Sjukdom af led han ganska stilla som man
förmodar i en salig död, sörgd af Maka och Barn, saknad af Släkter och Wänner.
Sjukdomen Håll och Styng.
Åldern 57 år 10 Mån. 21 dygn.

Bil. 1.

Undertecknad Landtmätares Embets handläggning wid beredelsen till Staden Östersunds anläggande.

1774 i Mars ingifwit berättelse om Stor, Lockne och Räfsunds sjöarnes belägenhet enl förordnande d. 1 febr. 1774. 1 Dag.

1775 d. 8 Maji och följande dagar Af fattades Östersunds Afradsland till Åker Slätt, Hagar och Utmark till alla sine omständigheter, efter H Herr Lands Höfdingen Falkengrens Förordnande af d 3 April samma år, och lemnades till Högwälbemälte Herr Lands Höfdinge Renoverad Charta och Beskrifning att till Kongl. Maj:t medfölja thess Underdåniga inberättelse som skulle ingifwas om beskaffenheten deraf såsom underdånigst upgifwen lägenhet till en Kjöpings anläggande. 9 Dagar
d. 19 et 20 Maji blef Wärdering deröfwer hällen i närwaro af Hr krono Befallningsman Berg och 2:ne Nämndemän: då ägaren Herr Härads Höfd: von Engeström derföre fordrade 12000 Dal —, kopp. —, samt dessutom 6000 Dal — d:o mynt för 4 Tunhds Hemman i Odensala.
2 Dagar
d. 5 Julii Instälde mig efter befallning att biwista den Besigtning, som H: Herr Lands Höfdingen sielf taktes hålla, då jag måste resa från en Förrättning uti Alsen. 1 Dag
1777 Fick Öfl*) och vice LandsHöfd: Rosenheims förordnande at plikta djupet och afmäta närmaste wikarne av Stor och Lockne siöarne inwid Ede By i Lockne, som wärkstäldes på 2 Dagr
1781 d. 7 etc. Junii Af fattade Landsträckan emellan Lockne och Räfsunds siöarne samt imellan Storsiön och den förstnämnde; jemte det en mödosam afwägning them emellan giordes. 2 Dagr
d. 19 til d. 25 Julii bereddes nHrmarc nästförutnämnde giöromål med Geographisk Chartas uprättande öfwer Situation samt Siö och Landswäg ifrån Bräcke kyrka til Ede och Östersund, såsom då båda i fråga warande lägenheter till Kiöping; jemte en ny wägs utstakning emellan Hällborgen i Räfsund och Börön i Lockne till lättande för waru transporten Sundswall och Östersund emellan: då ock diupet pliktades i wikarne som tillstötte. Hwaröfwer Chartor och Beskrifnlngar till H, Herr Baron och Lands Höfding Bunge insändes, att för Kongl Majt uptes. 6 Dagr
d. 26 och 27 Bewistade then undersökning som särskildt war  förordnad att hållas af Domaren, Landtmätaren och Krono Befallningsman om preferents 1 tjenlighet till Stad: då fleste rösterne utföllo för Östersund, förnämligast som Ede bönder ej wille afstå sine Hemman.
2 Dagar
1787 Wåren afwägde planen af Inägorne i Östersund huru wida möjeligt war att afleda wattnet, och utse hwad läge Staden kunde gifwas; och uprättades ett utkast till Stadens Tomter, som  d 12 Junio upwistes för Högwälborne Herr Baron och Landshöfdingen.
Sedermera till d. 28 Junii uprättades 3:ne andra projecter för Staden, som insändes till H: Herr B: och Landshöfdingen, hwaraf N:o 3 med någon ändring blev antagit och ankom d. 25 Julii, som sedan utarbetades till en Charta öfwer Gator och Torg.
Dito Öfwer the Ägor som tillhörde Östersund och Stads Hemmanet samt Situations Charta för Staden och alla omkring Storsjön belägne Socknar, först i Concept och sedan i ett Renoverat Exemplar, som för Kongl Majt skulle kuna i underdånighet framläggas; hwilken blef färdig och insändes d. 29 Aug. 18 Dagar
1788 d 23 etc. i Octobris utstakade på marken den af Kongl. Maj:t  Nådigst fastställde Grundritningen för Östersunds Stad enl:t förordnande d. 19 Septembris samma år. 6 Dagar
Therefter projecterades Tomter för Borgerskapet och uprättades theröfwer 4 Exemplar af Tomt Chartan, hwaraf ett avgick d.
2 Dec. till H:H: Baron och Lands Höfdingen. 8 Dagar
1789 d. 19 Maji företog efter förordnande d. 18 April Ägobyte emellan Krono hemmanets och Skatte böndernas Ägor i Odensala till mera beqvämlighet så för Borgerskapet som Bönderna sielfwa; hwilket och wärkstäldes; men ännu ej wunnit stadfästelse. Under samma förrättning uptäktes att Stads Hemmanets ägor blifwit förbytta och stympade emot hwad the efter lagl. Documenter wara borde: samt hus, gärdesgårdar och bruk så förfallne och eftersatte, att Hemmanet egenteligen kan anses för en ödegård; hwars rätta ägor böra igensökas och husen uprättas af förutwarande Åboer. I anseende till hwilken willerwalla ny affattning måste giöras öfwer Åkrarne såsom the nu befunnos. 5 Dagar
1790 d. 27 April upteddes förutnämnde Ägobyte för Häradsrätten till stadsfästelse, såsom grund till den förewarande delningen af jorden till Inwånarne 1 Staden: hwars Stadfästelse upskiöts. 2 Dagr.
d. 6 et 7 Maji giordes provlsionel til delning af Inägor och slätt åt dem af Borgerskapet, som anmältes blifwa denne sommare bofaste i Staden. Thet öfriga blev af Hr Befallningsman Lidsten bort arrenderat. Ankommande på framtiden huruwida thet sidst giorda Ägobytet kommer i stånd, eller annars Stadshemmanet återfår sine tillhöriga Ägor, och blifwer lagligen skild ifrån de andra Grannarne, så i Bohlbyn, som Afradslandet Torråsen. 2 Dagr.
1791 Julii d. 6 :Delt Slätt marken uti 68 Lotter efter Tomtetalet sedan Ägobytet blifwit Stadfäst. 19 Dagr.

Johan Törnsten.
*) Öfverste Löjtnanten (vid Jämtlands regemente).

 

 

Ehuru knappast behövligt för läsligheten, återges här i tryck kungörelsen rörande tilldelning av lotter ät stadens borgare:
Kundgiörelse.
Som enligt Kongl. Maj:ts Nådiga fundationsbref för Östersunds Stad och Högwederbörligt förordnande, then till äng och slätt therunder donerad jord, kommer att fördelas på Tomterna efter theras antal, men för innevarande år ej tillfaller andre Borgare, än them som redan i Staden inflyttat, eller kunna upte löftes skrift, att the instundande sommar skola sine Tomter till någon del bebygga; så anmodas en hwar af Borgerskapet, som någon del af Östersunds Jorden nyttia will för instundande sommare, att innom April Månads Utgång hos mig på Backen upte Bewis om sin redan skedde, eller i sommar blifwande inflyttning i Staden, hwarefter jag 1 början av Maji vill infinna mig I Staden och utnämna the Ägor, som hwardera tillkommer, så ock Stadens Inwånare kunna anmäla sig till arrenderande av then jord som på de lediga Tomterna faller. Backen dn 10 April 1790.
Johan Törnsten.

 

 

Judarne i Östersund
Av C. Vilh. Jacobowsky

 

I mitten av 1930-talet, då rasgalenskapen härskade i Tyskland, besökte en tysk journalist Jämtland och hade till ciceron dir. Ragnar Ohlson, som bl. a. utpekade Jämtlands Bibliotek och sade, att där satt som chef den ende juden i länet. — En jude på 136.000 invånare — lyckliga Jämtland!, skrev resenären sedan i en tysk tidning. Enligt statistiken fanns det emellertid då hela 5 »mosaiska
trosbekännare» i länet, men i länets enda stad under min tid som bibliotekarie där (1930—38) några år eljest ingen. Firmanamnen L. A. Kahn & Co. och Marks lager (numera Marks Eftr.) minde emellertid om tidigare judiska Innehavare och den gamle Nathan Mark bodde kvar i staden till 1933.
Gamla östersundsbor försäkra nu, att det aldrig funnits flera än tre judiska affärsmän i staden, men då jag från andra håll hört att här bott ett stort antal, ville jag undersöka saken, vilket tyvärr ej kom att ske förrän i oktober 1958. Resultatet blev överraskande: staden var på 1880-talet den proportionsvis kanske juderikaste av landets städer!
Av husförhörslängderna finner man att i december 1875 Inflyttade från Stockholm handlanden Salomon Levinsson (f. 1841) med hustru och fem barn — det äldsta nio år, det yngsta nyfött — och handl. Levin Aronsson Kahn (f. 1852). Följande år i december antecknas som Inflyttad en tredje handlande, Abraham Isak Pekarsky (f. 1845) med hustru och fyra barn; det fjärde barnet, sonen David, hade kommit till världen i Östersund samma år — antagligen hade de flyttat hit tidigare på året. Under de följande åren ökades antalet judar dels genom att ytterligare barn föddes i de båda familjerna, men framförallt genom inflyttning av bl. a. en yngre bror till Kahn, David Aronsson Kahn 1877 från Luleå, vidare Bardh (felskrivning för Baruch), Ruben Hillelson (f. 1853) från Posen 1878, Kain (rättare Chaim) Judel Bröde (f. 1848) från Ryssland, närmast från Säbrå, 1879, Filip Josiel Jankelowitz (= Jakobsson) Bloch (f. 1833, norsk medborgare) o. s. v.
Bröde, som var gift sedan 1867, hade fem barn, varav de tre yngsta kommit till världen i Härnösand. En tredje och äldre broder Kahn, Hertz Aronowitz Kahn (f. 1849), hade redan 1875 inflyttat från Stockholm. Bröderna Kahn kommo frän Neustadt i Polen via Stockholm. De kallades efter sina initialer Lakan, Hakan och Dakan. L. A. K. kallades också Skägg-Kahn. *)
Enligt husförhörslängderna voro invandrarna födda i ryska Polen (Neustadt, Kowno, Wilna, Kalvaria etc), Kurland (Mittau, Boisk), Posen eller Riga. Åtskilliga hade kommit närmast från Stockholm, Sundsvall eller andra norrlandsstäder, Kalmar etc. De två äldre bröderna Kahn voro eller blevo snart svenska medborgare och Sal. Levinsson upptogs som sådan 1880.
Man frågar sig: varför denna invasion vid denna tid? Svaret är enkelt: 1875 påbörjades arbetet med järnvägen och enligt K. M:ts nådiga kungörelse 28 februari 1873 blev det tillåtet för utländska mosaiska trosbekännare att bosätta sig var som helst i riket, medan tidigare endast fyra städer varit tillåtna boningsorter: Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Järnvägen till Sundsvall invigdes 1879 och till Storlien 1882. Det är tydligt att de judiska handlandena lockades av de nya marknader, som de förbättrade kommunikationerna erbjödo. Att judarne i första hand drevo handel vid marknaderna — med manufaktur, kortvaror och diverse — är tydligt. Härom har Albin Johansson en del att berätta i sin bok Handelslivet i Östersund (ö—d 1955):
»Farande handelsmän kommo från alla väderstreck … De rörliga judarna voro trogna gäster … En del av dem stannade kvar och startade affärsföretag, företrädesvis inom beklädnadsbranschen, som de drevo i många år, lärande sina disciplar konsten att köpa och sälja. De judiska affärsmännen bildade till slut en liten koloni och hade även en synagoga på Storgatan 59 och en tid i det lilla huset in på gården Prästgatan 19. 
*) »Hakan» försvenskade sitt namn till Herman Aronsson Kahn och hade senare affär i Sundsvall under firma H. A. Kahn. En fjärde broder, Mauritz A. Kahn (»Makan») återfinnes ej i kyrkböcker i Östersund. Enl. uppgift utvandrade David och han till Amerika.
På Prästgatan 13 hade flera av dem sin bostad, och då de i mantalslängderna kallades handlare, får man förmoda, att de på ett ellar annat sätt hade handelsgeschäft. Här några namn: Benjamin Mosis Zallkowitz, f. 1854, Filip Jossil Jankelowitz- Block, f. 1833, Aron Schlepsky, f. 1855, F. Meijer Wartelsky, f. 1848, den senare biträde hos sin trosfrände Baruch Ruben Hillelson, f. 18 53. En annan av dem, Isak Schatz från Polen, kom som marknadsresande och ville sälja något men nekades, men B. Abel frän Stockholm, vilken var känd från tidigare besök, hade bättre tur genom att från stånd få sälja linnevaror, guld- och silverur. En vid namn Nazielsky, som kom närmast från Söderhamn, hade skaffat sig stånd n:o 3 5, där han frös och fäktade men kanske gjorde sig rikare med goda svenska kronor. Många generationer judar ha under sin vandring icke kunnat hos sitt unga släkte inympa okänslighet mot Nordens kalla vintrar. De judiska handelsmännen flyttade härifrån trots en mycket god jordmån för just deras speciella bransch, beklädnad. Den siste av dem, som lämnade Östersund, var den glade och gemytlige Nathan Mark.» (S. 64.)

Påståendet att judarna ej tålde kylan jävas av att många varit bosatta på avsevärt nordligare orter och att det funnits och finnes
församlingar i Trondheim och Sundsvall. I den nyss citerade boken omtalas också (s. 49) att manufakturhandlaren L. A. Kahn i sept. 1879 anhöll att under den kommande mosaiska högtiden få till synagoga använda en förhyrd lokal i Kyrkgatan 49, där den lilla gruppen av judiska affärsmän, som fanns i staden, kunde ägna sig ät religiösa betraktelser.
Många judar stå i husförhörslängderna skrivna som handelsbiträden hos Kahn — inte mindre än sex stycken —, Hillelson (hans båda bröder, Simon, f. 1851, och Jonas) och Bröde (tre stycken). De tre huvudmännen voro svenska medborgare och alla dessa
handelsbiträden voro antagligen gårdfarihandlare, som fingo sina varor på kredit hos sina resp. principaler.
En av Östersunds äldsta infödda, fru Olava Wikström, f. 1865, hade, då jag i oktober 1958 frågade ut henne, åtskilligt att berätta om judarnes liv. De reste kring på marknaderna med häst och vagn eller färdsläde med en hög låda baktill, vari förvarades mat, kläder och handelsvaror.
Alla voro emellertid inte handelsmän. En var skrädderiarbetare, den nämnde Isak Schatz, f. 1858 och svåger till Bröde, var urmakare, och en namne till honom från samma polska stad, Kalvaria, kanske hans bror, Chaim Gabriel Schatz (f. 1857), som inflyttade 1882 och återinflyttade 1884, har yrkesbeteckningen »magister» (med citationstecken). Utan tvivel betyder detta att han undervisat de många barnen i hebreiska och religion. Eljest gick de väl i vanlig skola; fru Wikström kan berätta att hon var skolkamrat med de äldre flickorna Levinsson och Pekarsky i Margareta Åslunds f. Jonsson, skola. Hon mindes att fruarna Kahn och Levinsson voro stiliga damer. Judarne voro enligt hennes vittnesbörd skötsamma och ansedda. Men på en punkt kommer en invändning från husförhörslängden.
Där noteras om Pekarsky: »dömd till fem års straffarbete för mened och svikligt förfarande mot borgenär. SI. 1890». (Sl. torde betyda att strafftiden var slut det året.) Ä andra sidan hörde Bröde till dem som fingo sina affärer hemsökta under en eldsvåda 1882. (Handelslivet, s. 62).
L. A. Kahn, som 1885 gifte sig med Lina Abrahamsson, »en fin dam», och Levinssons bodde enligt fru Wikström vid Storgatan 48, på samma tomt — n:o 4 i kvarteret Riksbanken — där Metodistkyrkan (Emanuelskyrkan) nu ligger. I det ännu kvarstående huset vid Thoméegränd 7 — ej hörnhuset — hade de sin gudstjänstlokal i första våningen; även Pekarskys bodde enligt fru W. i huset. Levinsson, som bodde ovanpå, var den judiska församlingens föreståndare, som ledde gudstjänsterna och hans fru (Maria, f. Smolinsky 1845) bakade osyrat bröd, mazze, som de ortodoxa judarna uteslutande använde under påskfestens åtta dagar. (Så vitt jag vet bakades sådant under förra seklet eljest blott i tre andra svenska landsortsstäder, Göteborg, Norrköping och Malmö; numera importeras det från andra land. Endast under andra världskriget måste mazze bakas i Sverige, I Landskrona). Levinsson var, av namnet att döma, levit, liksom Kännarna cohannim, d. v. s. ättlingar av översteprästen Aron, »världens äldsta adel».
Kahn bodde senare en trappa upp i det hus, där kafé Temperance nu är inrymt. Den ståtliga frun och hennes två döttrar, Regina (bland skolkamraterna kallad Rigge) samt Ella, spelade en icke obetydlig roll i stadens sällskapsliv — men detta var under en senare tid, då de flesta av deras trosfränder flyttat härifrån. Sin affär hade L. A. Kahn i ett litet hus, Storgatan 30, Frisendahls gård, tomt 4 i kvarteret Rektorn, där nu Karlssons glasaffär ligger. Simon Hillelsons manufakturaffär låg vid Stortorget, Prästgatan 19, således bästa affärsläge. Albin Johansson uppger som nämnt att under en kort tid — senare — hölls synagoga i gårdshuset (nu rivet och ersatt med ett nytt), vilket är mycket troligt. Hans uppgift att gudstjänstlokalen eljest funnits i Storgatan 59 (hörnet av Brunnsgränd) bygger på ett eljest obekräftat meddelande av f. lokföraren Anders Bäckman, som erinrar sig att han och andra småpojkar brukade försöka kika in i lokalen. Att synagogan legat i Storgatan 48 (Thoméegränd 7) kan däremot intet tvivel råda om. Chr. Genberg nämner visserligen ingenting om någon sådan lokal, endast att fastigheten Storgatan 48, som då (1879—80) tillhörde inspektor J. Arnberg, »beboddes till största delen av judar, nämligen handlanden Levinsson med familj och handlanden A. I. Pickarsky med hustru och fem barn. Dessutom bodde även hovrättsnotarien G. Fahlcrantz där.» (Då järnvägen kom till Östersund, ö—d 1948, s. 31 f.)

I mitten av 1880-talet torde antalet »mosaiska trosbekännare» i Östersund ha nått sin kulmen. Efter husförhörslängderna har jag beräknat att det 1885 uppgick till 57 personer, 28 män, 7 hustrur och 22 barn (12 gossar och 10 flickor, det äldsta Charlotta Levinsson, som var född 1866 i Göteborg). Äldst i församlingen var F. J. J. Blochs hustru Anna Koppermann, f. 1828. Då avflyttning ej står antecknad, kanske siffran 57 är för hög, men å andra sidan är det möjligt att här vistades andra judar, som ej mantalsskrivits. Aron Schlepsky saknas sålunda i husförhörslängderna.

Som sagt finnes där ej antecknat när och vart de flyttat bort, men innan sekelskiftet hade de allra flesta försvunnit — till Stockholm eller andra städer med stor judisk bosättning. De få, som voro svenska medborgare, tillhörde i och med detta närmaste mosaiska församling, tidigare Stockholms, från 1903 Sundsvalls. Redan 1881 anlades en judisk begravningsplats i Sundsvall. Året förut hade ettåringen Amalia Levinssons stoft måst föras ned till Stockholm för att komma i rätt vigd jord.

Under 1890-talet inflyttade visst inte mera än två mosaiska, varav den ene var ingenjör och bägge födda i Sverige. Under åren 1903 —08 hitflyttade däremot nio, varav de flesta födda i tsarriket; en av de sista var den tidigare nämnde Nathan Mark, f. 1848, som kom hit 1907. Sedan L. A. Kahns ende son, Charles Alfred, f. här 1894, flyttat till Malmö 1916 och Simon Hillelson 12 april avlidit, var Mark den ende judiske handlanden i staden; alla andra hade långt tidigare dragit bort. Den judiska koloniens historia hörde till det förgångna och glömda.”‘) Utom genom firmanamnet lever L. A. Kahns hågkomst kvar i en donation, »Israeliterna Levin och Lina

*) I kyrkböckerna förekomma mycket sparsamt mosaiska trosbekännare under de senaste 50 åren, någon enstaka sjuksköterska, handelsresande, officer eller — länsbibliotekarie. Den i »Jämthistorier» nämnde löjtnant Isatus var säkerligen icke jude.

Kahns fond, stiftad 1905», som 31 december 1935 belöpte sig på 1.646: —. Upplupna räntan skall årligen fördelas som hyreshjälp eller till vedinköp åt inom staden boende behövande personer. Kahn, som varit sjuk en längre tid, överlämnade 1903 till Östersunds handelsförenings understödsfond kr. 50: — i glädjen att åter få tillfälle att närvara vid sammanträdena. (Handelslivet, s. 164.)

Det kan förefalla egendomligt att minnet av den judiska främlingskolonien helt förbleknat, men man får betänka att på de 70— 75 år, som förflutit sedan den stod i sitt flor, har den övervägande delen av stadens nuvarande invånare, deras föräldrar eller dessas föräldrar inflyttat. På sin tid måste dock det judiska inslaget i folklivet ha varit mycket markant. Östersund var ju på 1880-talet en småstad med endast 4.586 invånare (1885) och judarne utgjorde sålunda 1,02 % av befolkningen. Man var då ej som nu van vid resande, som talade främmande tungomål — endast lappar och kanske någon dalkarl talade ett främmande mål. Här var nu ett befolkningsinslag, som stack av från flertalet: till stor del voro de mera mörkhåriga än jämtarna, i varje fall märktes de genom sina livligare gester, sitt språk och sin livsföring. Barnen talade förstås som sina lekkamrater, men de vuxna begagnade sinsemellan jiddisch och rådbråkade eljest svenska med stark brytning. De levde ortodoxt: höllo affärerna stängda under sabbaten (lördagen) och sina helgdagar, och de, som idkade gårdfarihandel, höllo sig då i staden. Dieten reglerades av de urgamla stadgandena om ren och oren föda. Till »magister» Schatz’ åligganden hörde säkerligen att skäkta nötboskap, får och höns, kanske också renar. Fru Levinsson bakade det osyrade påskbrödét och varje husmor lagade den läckra färsfyllda gäddan och bakade de vallmobeströdda vetebröden till fredagskvällar och andra helgaftnar. De få judar, som levde kvar i staden in på det nya seklet, hade efterhand övergett denna traditionella livsföring. Både Simon Hillelson och Mark voro gifta med kristna, och då det ej längre fanns det minimum av tio män, som fordras för en judisk gudstjänst, blev en särskild lokal för denna överflödig. Var ha månne de thorarullar (de fem moseböckerna skrivna på pergament) med sina silverprydnader och andra ritualier, som där förvarades, tagit vägen?

 


”Sommarkväll” vid Grindplan

I samband med Föreningen Gamla Östersunds årsmöte 1958 avtäcktes i planteringen i korsningen mellan Brunflovägen och Odenslundsvägen bronsskulpturen »Sommarkväll» av skulptrisen Ingrid Dalen. Detta tillskott till Östersunds offentliga konstverk hade tillkommit tack vare en donation till föreningen på 5.000 kr. av Eric och Mia Englund, som avsett att medlen skulle användas till utsmyckning av någon plats i Odenslund eller på Söder. Föreningen inköpte Ingrid Dalens lilla mustiga och roliga skulptur, som nu överlämnades till staden av f. borgmästare Iwan Wikström, varefter stadens tack till donatorerna och föreningen framfördes av stadsfullmäktiges ordförande advokat Frans Victor.

Konstverkets skapare Ingrid Dalén, som avled 1953, var sondotter till en känd östersundsbo, lektorn och kommunalmannen J. E. Dalén. Fru Bengta Klockhoff-Dalén har i år till Föreningen Gamla Östersund som gåva överlämnat två av Ingrid Dalén utförda skulpturer, vilka införlivats med Stadsmuseets samlingar, och likaledes två skulpturer till Jämtlands läns konstförening.

 

Badhusparkens nya fontän

 


Från invigningen den 29/8 1959. Fr. v. f. borgmästare Iwan Wikström, skulptören Torsten Fridh, borgmästare Åke Jansler, stadsfullmäktiges ordf. advokat Frans Victor och donator målarmästare Paul Ahlsten.

Badhusparken håller på att få ett nytt ansikte. Efter tillkomsten av den nya musikpaviljongen och serveringsanläggningen under 1958 har parken under sommaren 1959 fått ett vackert tillskott till den konstnärliga utsmyckningen i den brunn, som bekostats genom en donation på 40.000 kr. till Föreningen Gamla Östersund av målarmästare Paul Ahlsten och som utförts av skulptören Torsten Fridh. Brunnen, som är placerad där den gamla musikpaviljongen stod, invigdes den 29 augusti. Högtiden inleddes med att Arméns musikkår spelade Carl-Edvard Tollviks festmarsch vid avtäckningen av Olof Ahlbergs »Far och son» 38 år tidigare, varefter f. borgmästare Iwan Wikström överlämnade konstverket i stadens vård och ägo »till hantverkets hedrande och Tilly och Paul Ahlstens minne». Fullmäktiges ordförande advokat Frans Victor uttalade stadens tack till donatorn och konstnären och överlämnade till Paul Ahlsten stadens plakett.

Fontänens tyngdpunkt ligger i den högrelief i brons, som i en ca 15 meter lång ring löper runt brunnen. Konstnären har här återgivit figurer, redskap och situationer från skilda hantverk. Detaljerna är utformade med frodig uppfinningsrikedom och friskt leklynne. Donatorn har fått sina drag förevigade i bronsen tillsammans med skulptören Torsten Fridhs egen nuna. Den skummande vattenstrålen skjuter upp i fontänens mitt och vattnet strömmar sedan över det blå, i segment uppdelade mittpartiet ned i brunnskaret av koppar innanför bronsfrisen.

Badhusparken har med Hantverksbrunnen fått ett konstverk, som länder både den frikostige givaren och konstnären till heder och som kommer att livligt uppskattas av alla de östersundsbor och andra som söker sin tillflykt till den allt vackrare parken.

—an

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1958—30/6 1959.

(Sammanställningen upprättad av drätseldirektör Harry Rydquist, stadsfullmäktiges sekreterare.)

Östersunds stadsfullmäktige ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:
1958 sept. 19 att anslå ett belopp av 32.000 kronor till Östersunds stads turistkommitté för 1959 års verksamhet,
att för nästa års verksamhet bevilja anslag å tillhopa 165.920 kronor till gymnastik- och idrott, 174.640 kronor till biblioteksverksamhet, 48.000 kronor till skilda kulturella organisationer, 45.000 kronor till ungdomsgårdar, 53.500 kronor till studieorganisationer m. fl., 2.410 kronor till scoutkårer och 50.5 50 kronor till socialt verkande föreningar,

okt. 21 att t, v. bevilja inom Östersunds stad mantalsskrivna elever vid länets folkhögskolor stipendier med 100 kronor per elev och
lärokurs om minst 22 veckor,
att upptaga ett lån å 400.000 kronor till finansiering av vatten- och avloppsledningar i Strandgatan,
att från Östersunds Elektriska AB inflytande fasta och rörliga koncessionsavgifter tills vidare skall tillföras allmänna investeringsfonden,
att fastställa utdebiteringen för den borgerliga kommunen för år 1959 till 11 kronor 45 öre för varje skattekrona (tillsammans med
kyrko- och landstingsskatt utgör kommunalskatten under år 1959 16 kronor 65 öre per skattekrona),
att med tacksamhet av Föreningen Gamla Östersund mottaga en av makarna Eric och Mia Englund donerad skulptur i brons kallad »Sommarkväll»,

dec. 16 att för 8 50.000 kronor sälja tomten nr 5 i kv. Häradshövdingen ävensom Hotell Standards Inventarier till SARA,

1959 febr. 17 att anslå 2.473 kronor såsom bidrag till kostnaderna för ett av TBV anordnat kvällshandelsgymnasium,
att med tacksamhet mottaga en av framlidna fröken Johanna Östrand gjord donation å 29.548 kronor,

april 21 att med tacksamhet mottaga av framlidne stadsläkaren Carl Moberg och hans hustru Lydia Moberg gjord donation av 9.482 kronor,

maj 19 att godkänna bytesavtal varigenom staden förvärvar tomten nr 1 i kv. Pressjärnet av föreningen Soldaternas Vänner mot att
föreningen erhåller fastigheten nr 3 i kv. Läkarboken samt anslår medel till ungdomsgårdens flyttning till den s. k. Livénska villan i kv. Grammatikan,
att med tacksamhet av Föreningen Gamla Östersund mottaga fabrikören Paul Ahlstens och hans hustru Tilly Ahlstens donation av fontän till Badhusparken,

juni 16 att medgiva skolstyrelsen att, under förutsättning av att statsbidrag utgår i vanlig ordning, få anordna ett frivilligt nionde skolår läsåret 1959/60.

 

Kyrkliga ärenden
den 1/7 1958—30/6 1959

(Sammanställningen upprättad av redaktör Per Hallström, kyrkofullmäktiges sekreterare).
Kyrkofullmäktige i Östersund ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1958 okt. 14 Med anledning av en motion av hr K. V. Molin m. fl. beslöts
att på nytt utreda frågan om uppförande av församlingshem jämte pastorsexpedition. Till ledamöter i utredningskommittén utsågs hrr Gösta Wik, K. V. Molin och Nils Nilsson. Fastställdes 1959 års stat med en oförändrad utdebitering av 65 öre pr skattekrona,

dec. 9 Ett av hrr Högberg och Palmqvist väckt förslag om anställande av en ungdomssekreterare i församlingens tjänst remitterades till kyrkorådet för utredning.

1959 jan 7 Vid första sammanträdet med den nyvalda fullmäktigeuppsättningen utsågs till ordförande under år 1959 prost Gösta Wik samt till vice ordförande tandläkare K.-G. Sjöblom,

mars 3 Avgavs yttrande över Församlingsstyrelsekommitténs betänkande angående »Ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigevalen». Meddelades att kyrkorådet kunnat ordna lokaler för ungdomsarbete i ett par vindsrum i fastigheten Kyrkgatan 59, som inretts delvis tack vare gåvor. Anordningen finge betraktas som ett provisorium i avvaktan på att församlingen kan få egna lokaler för ett utvidgat ungdomsarbete.
Fröken Johanna Margareta Östrand hade enligt testamente föreskrivit att hennes kvarlåtenskap skulle fördelas lika mellan Östersunds församling och Östersunds stad. Det meddelades nu att på församlingens del kom i runt tal 24.000 kr.

maj 12 Beslöts att i det församlingen tillhöriga gamla arkivet låta, för en beräknad kostnad av 36.000 kr., inreda lunch- och torkrum jämte därtill hörande lokaler för personalen på norra kyrkogården.
Tillstyrktes domkapitlets förslag till pastoratsindelning och prästerlig tjänsteorganisation. Den föreslagna organisationen innebär i jämförelse med nuvarande organisation att antalet prästerliga tjänster utökas från fyra till fem genom inrättande av ytterligare en kyrkoadjunktstjänst. Ändringen torde bli genomförd tidigast 1962.

 

Årsmöte och samkväm 1958

 

Föreningen Gamla Östersunds 36:e årsmöte hölls traditionsenligt den 23 oktober och lika traditionsenligt var stadsfullmäktiges sessionssal platsen för detsamma.

Föreningens ordförande, förre borgmästare Iwan Wikström inledde mötet med parentation över de under året avlidna medlemmarna och påbjöd en stunds tystnad till deras åminnelse.

Efter ordförandens välkomsthälsning till gamla och nya medlemmar upplästes styrelsens berättelse över det gångna verksamhetsåret. I denna noterades med största tillfredsställelse stadsfullmäktiges beslut om upplåtande av de två nedre våningarna av gamla biblioteket till stadsmuseum. Vidare antecknades att en stor mängd gåvor under året influtit till föreningen. I sina kommentarer till berättelsen uppmanade ordföranden medlemmarna att medverka till fyllandet av stadsmuseet med lämpliga gåvor, t. ex. gamla butiksskyltar eller andra saker, som kunde vara av värde och intresse i detta sammanhang. Han vädjade också till medlemmarna om hjälp med vakthållningen vid stadsmuseet.

Efter föredraget avtackade ordföranden de avgående styrelseledamöterna advokat D. Cappelen-Smith, förre chefredaktör Edvin Magnusson och bokhållare Albin Johansson.

Mötets föredragshållare var länsbibliotekarie Ingemar Kalén och titeln på hans anförande »Vårt nya länsbibliotek och dess föregångare». Han erinrade först om uppkomsten av det äldsta biblioteket ute på Stocke, och via »Gamla biblioteket» gav han sedan en orientering om det nya länsbiblioteket, som står på toppen av modernitet.

Vid den härefter följande supén, som denna gång hölls på Stadskällaren, talade föreningens ordförande. Han ville än en gång lägga medlemmarna på minnet värdet av att det blivande stadsmuseet berikades med gåvor. Han passade också tillfället att rikta några ord till hedersledamoten Janrik Bromé och till de avgående styrelseledamöterna.

Redaktör Carl Melin kåserade om konstnären Acke Åslund, och grosshandlare Petter Åslund berättade minnen från sin första tid som kommunalman i staden. Vidare talade konsul Ragnar Ohlson och f. förste landskanslist E. P. Hamrell.

Klubbmästare för kvällen var köpman Olle Hallberg, och samvaron blev som vanligt ett trevligt minne för deltagarna.

C. J—n.

 

Föreningens funktionärer 1958—1959

 

Ordförande:
v. Ordförande:
Sekreterare:
Skattmästare:
Intendent:
F. d. Borgmästare Iwan Wikström
F. d. Överlantmätare F. C. R. Langéen
Häradsskrivare Lennart Edström (suppl.)
Direktör Anders Lundvall
Överste Erland Lindhammar (suppl.)
Borgmästare Åke Jansler
Faktor Sigurd Holm
överste Rolf Kjellin
Advokat Frans Victor
Styrelsesuppleanter: Överste Erland Lindhammar
Häradsskrivare Lennart Edström
Köpman Olle Hallberg
Revisorer: F. d. Bankkamrer Waldemar Myrin
Bankkamrer Olle Nilsson
Revisorssuppleanter: Gårdsägare Eric Englund
Disponent Elis Sundström
Redaktionskommitté: F. d. distriktslantmätare Helmer Wikström, ordförande, redaktör Per Andersson och boktryckare Carl S. Jonsson.
Museinämnd: F. d. borgmästaren Iwan Wikström, ordförande, borgmästare Äke Jansler och överste Erland Lindhammar.
Kommitté för planering av ett stadskvarter inom Fornbyn Jamtli:
Borgmästare Åke Jansler och arkitekt Gunnar Suwe, valda av Föreningen Gamla Östersund, samt landsantikvarien Lennart Björkquist, boktryckare Bo Berndtsson och biträdande länsarkitekt T. Klarén, valda av Föreningen Heimbygda.

 

Årsberättelse

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva berättelse för verksamhetsåret 23/10 1957—23110 1958.

Föreningens mångåriga strävanden att erhålla lokaler för ett stadsmuseum har nu krönts med framgång genom stadsfullmäktiges beslut den 20 maj i år att för sagda ändamål till föreningen upplåta de två nedre våningarna i gamla biblioteksbyggnaden. Vid extra sammanträde den 3 sistlidne juni beslöt föreningen att upprätta ett stadsmuseum där och uppdrog åt styrelsen att verkställa beslutet, varjämte beslöts att till museifonden avsätta ytterligare 3.000 kronor och att, om så erfordrades, låta för ändamålet verkställa en penninginsamling bland medlemmarna. Efter framställning av styrelsen beslöt Magistraten den 3 juni 1958, att av medel ur
Häradsskrivaren E. E. Livens donationsfond ett belopp av högst 25.000 kronor skulle enligt Magistratens bestämmande och efter samråd med Föreningen Gamla Östersund, användas för bekostande av erforderliga ändringsarbeten för att lokalerna i gamla bibliotekshuset skulle kunna användas för föreningens samlingar och för desammas visning för allmänheten ävensom till varaktiga modeller och demonstrationsanordningar, vilka förutsattes bliva Östersunds stads tillhörigheter. En närmare redogörelse för museifrågan inflyter I årsskriften detta år.

En stadsmuseinämnd, bestående av undertecknad Wikström, borgmästaren Åke Jansler och föreningens intendent, har av styrelsen utsetts för handhavandet av stadsmuseets upprättande. Att biträda nämnden har tillsatts en byggnadsteknisk kommitté, vartill utsetts målarmästaren O. Björk, gårdsägaren Eric Englund och arkitekten Gunnar Suwe.

Föreningen har haft glädjen att av makarna Eric och Mia Englund mottaga en donation å 5.000 kronor för uppsättande av ett offentligt konstverk. För ändamålet har styrelsen inköpt en bronsskulptur, benämnd »Sommarkväll», av framlidna lärarinnan och skulptrisen Ingrid Dalen, vars farfader lektor J. E. Dalen på sin tid var stadsfullmäktiges ordförande. Skulpturen uppställes på grönområdet invid tomten nr 5 i kv. Motboken i hörnet av Odenslundsvägen och Brunflovägen samt avtäckes och överlämnas i stadens vård omedelbart före årsmötet.

I samband med rivningen av gården Storgatan 15 har styrelsen bistått fotografen Wiktor Lundberg med att tillvarataga och i rådhusets källare till förvaring t. v. upplägga omkring 80.000 fotografiska plåtar — personfotografier och topografica — från Lundbergs verksamhet och från hans företrädare Atelier Oscar Olsson, hovfotograf, och dennes företrädare, firmans första innehavare från omkring 1870, A. Olsson.

Föreningens porträttmatrikel med biografiska uppgifter om medlemmarna har nu vuxit till tio färdigställda band med 500 medlemmar, allt såsom hittills ombesörjt av Albin Johansson. Ett tiotal nuvarande medlemmar ha emellertid ännu icke avlämnat fotografier eller personalier.

Vid förra årsmötet och därefter har föreningen erhållit följande gåvor:

av fru Barbro Bergholtz: Svea, Folkkalender 1857; av f. borgmästaren I. Wikström: 1 ex. av »Medlemmar af apotekarekåren. Porträttsamling med biografiska uppgifter. Samlade och utgifna af Isidor Nordin». Malmö 1899; en målning över Prästgatan 46 och 49 norrut av konstnären Gösta Nissjers; en målning över Prästgatan 48, utförd av konstnären Torger Ssether; visan om »Det förskräckliga Storsjöodjuret», och Bracksundsvisan;

av chefredaktören Sven Wallin: 4 st. teckningar av konstnären Torger Saether, föreställande kända östersundsbor;

av hr Allan Malmberg: ett 30-tal vykort från Östersund i början av 1890-talet;

av tandläkaren Sten Perman, Stockholm: Ett album med personfotografier från mitten av 1800-talet, som tillhört professorskan Caroline Burman;

av fröken Edith Svensson: Inramat amatörfoto av handlanden P. A. Landby;

av banktjänsteman John Wikegård, Stockholm: Ett inbundet, maskinskrivet och med tuschteckningar och akvareller försett exemplar av W:s ungdomsminnen från Östersund: »Blick tillbaka»; av faktor Sigurd Holm: en debetsedel från Östersund 1864; av konstnären Acke Åslunds sterbhus: ett fotografi av konstnären och ett av hans första skolkamrater;

av fru Birgitta Grönblad: 2 st. gruppbilder av Blåbandsföreningens konferens 1891;

av fotograf Arvid Hailing: diverse fotografier, bl. a. Från kungabesök;

av köpman Per Lalander: 1 ex. av firma Lalanders minnesskrift med anledning av dess 50-åriga verksamhet 1907—1957, författad av Albin Johansson;

av direktör Anders Lundvall: Fotografi med interiör av Robert Fresks Eftr. kontor 1922 jämte bilder av firmainnehavarna A. W. Lundvall och J. A. Lundvall;

av f. bankkamrer Waldemar Myrin: En inramad tavla över Östersunds hamn med storsjöflottan 1900 samt fotografi av Myrinska gården Köpmangatan 50;

av köpman Olle Rydell: två fotografier över de gamla fastigheterna Köpmangatan 35 och 37, kv. Rektorn 5 och 6;

av stadsarkitekten Henric Nordlund: några fotografier över nya länsbibliotekets tomt före dess bebyggande;

av framlidne disponenten Einar Winström: 1 gruppfotografi av Hantverksföreningens utflykt till Sandviken 1908 och en samlingsbild av Östersunds stadsfullmäktige 1876;

av Östersunds-Posten: Klichéer till porträtt av en del nu avlidna personer samt manuskript till artiklar om »Gamla östersundsminnen»;

av f. d. lokmästaren John Wilthon: »Östersund»,   tryckt beskrivning av Östersunds bangårdsområde 1938;

av hr Erik Dalén, Falköping: Av arkitekten A. E. Melander utarbetade manuskript, innehållande minnen från Östersund;

av riksbanks direktör Erik Huss: Fotografi över Östersunds Gymnasieförbund 1879;

av handlanden E. Em. Anderssons sterbhus (tidigare överlämnade): ett stort antal fotografiska plåtar med motiv från Östersund och av åtskilliga östersundsbor;

av fru Margot Åkesson-Byström, Sollefteå: gruppbild av familjen kopparslagare J. A. Holmberg;

av f. bankkamrer P. E. Pettersson: en målning över Kyrkgatan 54, utförd av konstnären Eric Eljasson;

av borgmästarinnan Linda Olséns sterbhus: diverse äldre skattsedlar, sigillsamling, bjudningskort m. m.;

av köpman Eric Hallberg: 1 ex. av Idrottsföreningen Castors 40-årsjubileumsskrift;

av f. brandmannen Carl Ejdem: ett inramat fotografi av fiskhandlaren C. O. Ejdems diversehandel, Kyrkgatan 54, på 1890-talet (interiör);

av fröken Lisa Borgström: Ett gruppfotografi av styrelsen för Svenska Folkets sjukkassa i Östersund; och

av fru Margit Wallin: Inramad tavla med interiörer från O. C. Ahlströms Rättegång- & Inkassobyrå, omkring 1915.

Föreningens årsskrift — den tjugoförsta årgången — redigerad av Heimer Wikström, utdelas vid årsmötet. På redaktörens begäran har styrelsen utsett en redaktionskommitté från nästa år, bestående av Heimer Wikström, Per Andersson och Carl S. Jonsson.

Styrelsen kommer att vid årsmötet förelägga föreningen förslag till vissa stadgeändringar.

På Samuel Permans grav har idag nedlagts en krans.

Av föreningens medlemmar har under året avlidit: banktjänstemannen Ivan Collin, f. d. musikfanjunkaren Anders Ekström, f. d. banvakten Nils Strand, f. d. läroverksadjunkten Fritiof Ellerstam, f. d. bokbindarmästaren Gustaf Linderholm, gårdsägaren N. P. Agerberg, distriktschefen Einar Piculell, f. d. skorstensfejarmästaren Nils O. Backman, ingenjören Arvid D. Persson, f. d. expeditionsvakten N. O. Nyström, direktören Knut Wiklander, löjtnanten Carl Gustaf Lund och disponenten Einar Winström.

14 nya medlemmar ha efter inval inträtt i föreningen vid förra årsmötet.

Medlemsantalet utgör nu 326.

Styrelsen har under året utgjorts av: ordförande f. d. borgmästare I. Wikström, vice ordförande f. d. överlantmätare F. C. R. Langéen, sekreterare advokat D. Cappelen-Smith, skattmästare Anders Lundvall, intendent kassör Albin Johansson samt disponent Einar Winström (d 6/6 1958) och chefredaktör E. Magnusson. I tur att avgå ur styrelsen äro hrr Magnusson och Albin Johansson.

Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaperna hänvisas till revisionsberättelsen.

Östersund den 23 oktober 1958.

IWAN WIKSTRÖM

 

Revisionsberättelse

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 okt. 1957—23 okt. 1958, får härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

Tillgodohavande den 23 okt. 1957 ……………………………………………………………  kr.        7.945:70

Inkomster:
314 bet. årsavgifter ……………………………………………………  kr.         2.512: —
Sålda årsskrifter ……………………………………………………  »                     55:50
Räntor ………………………………………………………………….  »                   293:76
Bildverket …………………………………………………………….  »                   330:—
Diverse ………………………………………………………………..  »                                      33: 10 » 3.224:36

Tillgodohavande och inkomster

Utgifter:
Samlingarna ………………………………………………………………  kr.       840: 84
Årsskrifter …………………………………………………………………  »          1.273:60
Årsmötet ………………………………………………………………  »              108:25
Tryck m. m………………………………………………………………… »        76:56
Porton och inkasseringar ………………………………………..  »              144:75
Uppvaktningar ………………………………………………………  »              289:—
Personregistret ……………………………………………………………  »        31:65
Museikontot……………………………………………………………….. »             342:75
Till Museifonden………………………………………………………… »          3.000: —
Försäkringar ………………………………………………………………  »        35:—
Diverse ……………………………………………………………………..  »        12:—
Summa tillgångar »                 5.015:66
Kronor 11.170:06

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkningar i Aktiebolaget Jämtlands Folkbank och Sundsvalls Enskilda Bank AB samt å postgiro och hos redogöraren, varjämte kr. 1.500:— å i Statsskuldboken inskrivna obligationer.

Anna och Gottfrid Romans understödsfond
23/10 1958 Tillgodohavande……………………………………………………………………. kr.      19.094:78
Inkomster: Ränta …………………………………………………………….  kr.            886:02
Utgifter: 2 pensioner…………………………………………………………. »             300: —
Ökning av fonden …………………………………………………………………………………….  »         586:02
Tillgodohavande 23/10 1958 i Sparbanken ……………………………………………….  kr.    19.680:80

Aktiebolagets Östersunds Ångbryggeris Fond
23/10 1957 Tillgodohavande ……………………………………………………………………  kr.          13.472:77
Inkomster: Ränta…………………………………………………………………………………. »                     667:80
Tillgodohavande 23/10 1958 i Sundsvalls Enskilda Bank    kr.     14.140:57

Museifonden
23/10 1957 Tillgodohavande ………………………………………………………………..kr 7.465:14
Insatt enl. årsmötesbeslut………………………………………………… kr…. 3.000:  —
Ränta ………………………………………………………..  »…… 342:63     »       3.342:63
23/10 1958 Tillgodohavande i Sparbanken ………………………………………………  kr.      10.807:77

Linda Olsens Donationsfond
23/10 1957 Tillgodohavande …………………………………………………………………..  kr.     64.804:63
Ränta ……………………………………………………………………………….  »       3.212:12
23/10 1958 Tillgodohavande i Svenska Handelsbanken …………………………….  kr.     68.016:75

L.O. Jonssons Fond
23/10 1957 Tillgodohavande………….. kr.   1.020:80
Ränta ………………….  » 49:90
23/10 1958     Tillgodohavande i Sundsvalls Enskilda Bank ……………  kr.      1.070:70

Mia och Eric Englunds Fond
23/10 1958    Donerade medel…………. kr.   5.000: —
Ränta ………………….  » 163:40
kr.   5.163:40
Inköpt skulptur…………….. >               4.060:
23/10 1958  Tillgodohavande i Sundsvalls Enskilda Bank ……………  kr.       1.103:40

Tillgångarna i fonderna den 23/10 1958 utgör tillsammans kr. 114.819: 99.

Då anledning till anmärkning icke finnes, få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 8 oktober 1958.
W. MYRIN                    OLLE HALLBERG

 

Förteckning över ledamöter
i Föreningen Gamla Östersund år 1959.

Hedersledamot:
Fil. d:r Janrik Bromé, Östersund.

Ledamöter:

Abrahamsson, Gustaf, köpman
Adolfsson, John, f. d. överpostiljon
Agerberg, Johan, vedhandlare
Ahlberg, Erik, förrådsman
Ahlsten, Paul, målarmästare
Alftrén, Hans, kassör
Alström, Alfred, kamrer
Amneus, Sixten, forstmästare
Andersson, Egon, försäljare
Andersson, Hanry, filare
Andersson, Helmer, landskontorist
Andersson, Håkan, kamrer
Andersson, Per, redaktör
Arbman, Ragnar, f. d. rektor
Arnegren, Arne, f. d. byråchef, Bromma
Aronsson, Aron, läroverksadjunkt
Berghagen, Robert, arkitekt SAR Stockholm
Bergholm, G., järnvägskontorist
Bergholm, Sten, f. d. järnhandlare
Berglund, Ragnar, jägmästare
Berglund, Sven, rådhuskanslist
Bergstrand, W. E., kopparslagare
Berndtsson, Bo, boktryckare
Berndtsson, Olle, boktryckare
Björk, Olle, målarmästare
Bolander, Erland, plåtslagarmästare
Bolander, Gunnar, köpman
Boman, Hjalmar, överstelöjtnant
Bohman, Ossian, bilinspektör, Sundsvall
Bohman, Ragnar, kamrer
Boman, Stig, försäkringsinspektör
Borggren, Stig, försäkringsinspektör
Borggren, Fredrik, civilingenjör
Bostrand, Gottfrid, förrådsförvaltare
Bouvin, Erik, landstingsdirektör
Brandelius, Gunnar, f. d. skogschef
Branden, Per, disponent
Brant-Lundin, Christer, kapten
Brolén, Sixten, advokat
Brolén, Sture, provinsialläkare, Fåker
Brolén, Torsten, direktör
Bäckman, Anders, f. d. lokförare
Cappelen-Smith, D., advokat
Cappelen-Smith, Ulf, överstelöjtnant, Stockholm
Cederberg, Enock, köpman, Johanneshov
Clarin, Ragnar, babbitgjutare
Dahl, Eric, filialchef
Dahl, Rune, tandläkare
Dahl, Sven, tandläkare
Dahlberg, Carl, f. d. distriktschef
Dahlberg, Nils, apotekare, Hammerdal
Durling, Nils, f. d. byråassistent
Edbom, Erik, löjtnant,
Forsmo Edholm, Gotthard, grosshandlare
Edström, Lennart, häradsskrivare
Ekström, Anton, linjeförman, Norrtälje
Eliasson, Jan, förrådsmästare
Eliasson, Oscar, f. d. 1:e trafikinsp.
Eljasson, Eric, konstnär, Stocksund
Englund, Eric A., gårdsägare
Englund, Gunnar, civilingenjör
Englund, Oswald, bryggmästare
Eriksson, Axel, köpman
Ericsson, E. Leon, f. d. bankdirektör
Ericsson, Johan, f. d. 1:e reparatör
Ericson, John, 1 :e landskanslist
Ericson, Lars, bankkamrer
Eriksson, Oskar, förvalt., Stockholm
Ericsson, Pontus, köpman
Fastborg, Torsten, distriktschef, Sundsvall
Fjellström, Per, kapten
Fladvad, Ivar, vägbokhållare
Fredriksson, Bo, poliskommissarie
Fredriksson, M., rådhusvaktmästare
Friman, Gösta, bokbindare
Friman, J. O., bokbindare
Fugelstad, N. Anton, redaktör
Fundin, Gustaf, postiljon
Graeve, Ragnar, major, Hägersten
Granberg, Eugen, f. d. förvalt., Solna
Gunnarsson, Gunno, ombudsman
Gustafsson, Arne, fanjunkare
Gustafson, Ernst, direktör
Gustafsson, Gillis, tandläkare
Gustavsson, Nils, kamrer
Gardin, Arne, direktör
Gardin, Georg, överste, Stockholm
Gardin, Olof, landsfiskal, Nyköping
Hagberg, Erik, löjtnant
Hagelberg, Torsten, redaktör, Stockholm
Hallberg, Eric, köpman
Hallberg, Olle, köpman
Hallin, Herman, köpman
Hallström, Per, redaktör
Hammarstedt, Ragnar, 1 :e telereparatör
Hamrell, Erik, f. d. 1:e landskanslist
Hansson, Werner, kommunalarbetare Hedenmark, Hans, advokat
Hedenmark, Per, f. d. häradsskrivare
Hedin, Örgen, landskontorist
Heilborn, Gösta, advokat
Hellgren, Eric E., direktör
Hellgren, M. A., köpman
Herlitz, Erland, direktör
Herlitz, Lars, hovrättsfiskal
Herlitz, Nils, disponent
Hermaeus, C. G., kassör, Nyköping
Heurling, Bror, bokhandelsmedhjälpare
Holm, Sigurd, faktor
Holmbäck, Magnus, f. d. distriktslantmätare, Hede
Holmer, I. O., ingenjör, Bromma
Holmer, Julius, f. d. disp., Stugun
Hopstadius, Manne, grosshandlare
Horneij, Carl, folkskollärare
Horneij, C. E., f. d. fastighetsförvalt.
Horneij, Erik, stadsbokhållare
Huldberg, Karl, gårdsägare
Huldberg, Olof, kapten
Hult, Gunnar, smedsmästare
Husberg, Olle, lagerchef
Husberg, Tore, konsulent, Alingsås
Hägerström, Folke, köpman
Hägglund, Erland, häradsdomare, Rödön
Högberg, Gottfrid, f. d. rektor
Högberg, Thure, försäljningschef
Höglin, Svante, tandläkare
Ingmansson, Oscar, byråassistent, Malmö
Ivarsson, Sven, civilingenjör, Karlstad
Iverstedt, John, kommunalarbetare
Jacobson, Bertil, direktör
Jacobsson, Hjalmar, skräddarmästare
Jansler, Åke, borgmästare
Jansson, Anders, kassör
Jansson, Olof, f. d. folkskollärare, Sveg
Johandy, Curt, köpman
Johansson, Albin, bokhållare
Johansson, Ernst, bangårdsmästare
Johansson, Ragnar, bokbindarmästare
Johansson, Sigfrid, köpman
Jonsson, Carl S., boktryckare
Johnsson, John, redaktör
Juhlin, Henning, ingenjör, Sunne
Jörgensén, Gustaf, kamrer
Karlsson, Erik, grosshandlare
Karlsson, Karl, lantbrukare
Kihlström, K. A., revisor
Kihlström, Nils, f. d. kupémästare
Kindgren, Sixten, 1 ;e socialvårdsassistent
Kjelldén, Kjell, amanuens
Kjellin, Rolf, överste
Kjellman, Bengt, f. d. överstelöjtnant
Kjellman, Gustaf, direktör
Kjellman, Lennart, kapten
Kyhlstedt, Bengt, direktör, Stocksund
Kyhlstedt, Karl Erik, direktör, Bromma
Kyhlstedt, Sven, direktör
Kylsberg, Sven, kapten
Köhlqvist, Sven, kontorist
Langéen, Carl Fredrik, major, Boden
Langéen, F. C. R., f. d. överlantmätare
Langéen, Gustaf, major
Langéen, Sten, överste, Solna
Larsson, Lars, bankkassör
Leander, Gösta, 1 :e landskanslist
Lenné, Sven, ingenjör, Åkersberga
Levin, Knut, köpman
Lignell, Anders, flottningschef, Sundsvall
Lignell, K., överingenjör, Bromma
Lind, Joel, taxeringsintendent
Lind, Samuel, f. d. bankkamrer, Bromma
Lindahl, Ragnar, f. d. jägmästare
Lindeberg, Albin, f. d. rådman, Lund
Lindgren, Erik, komminister, Borgvattnet
Lindgren, Olof, avdelningschef
Lindhammar, Erland, överste
Lindqvist, Joh. Olof, förbundskassör, Stockholm
Lindström, Lars, byggmästare, Uppsala
Ling, Helmer, f. d. kamrer
Lingsell, Georg, hovfotograf
Ljungqvist, Gösta, direktör, Bromma
Lund, Gustaf, f. d. överstelöjtnant
Lundberg, Wiktor, fotograf
Lundgren, Nils H, frisörmästare
Lundholm, G., f. d. riksbanksdirektör, Rödön
Lundholm, I., överläkare
Lundmark, W., bankvaktmästare
Lundstedt, Erland, järnarbetare
Lundvall, Anders, direktör
Magni, Einar, f. d. länsjägmästare
Magnusson, Edvin, f. d. chefredaktör
Magnusson, G. M., byråassistent, Växjö
Magnusson, Magnus, löjtnant
Magnusson, Sven, försäljningschef, Sundsvall
Mattsson, Ante, f. d. direktör, Ångsta
Medin, Wald., f. d. banktjänsteman, Anderslöv
Melin, Carl, redaktör
Michelson, Rulle, skohandlare
Moberg, Karl, kapten
Moberg, Thure, banktjänsteman
Modigh, Ragnvald, kassör
Mohme, Thorsten, f. d. styckjunkare
Molander, Nils, handelsresande
Myrin, Wald., f. d. bankkamrer
Månsson, K. M., direktör
Mårtensson, Erik, affärschef
Nilsson, Anders Erik, f. d. kamrer
Nilsson, Halvar, faktor
Nilsson, Magnus, kyrkvärd
Nilsson, Olof, bankkamrer
Nilsson, Olof, disponent
Nilsson, P. G. O., f. d. bankkamrer
Nisser, Torsten, köpman
Nohlman, Nils, stadsfiskal
Nordin, Karl, fanjunkare
Nordström, Eskil, köpman
Norenius, Harry, direktör
Norlén, Jonas, kamrer
Nylin, Severus, f. d. stationsinspektor,
Nässén, Birger, tandläkare
Nässén, Gösta, tandläkare
Odelberg, Axel, f. d. lasarettsläkare, Österskär
Oden, Åke, byråchef, Norrviken
Olausson, Carl, köpman
Ohlsson, Leander, distriktschef
Olsson, Pelle, f. d. folkskollärare
Olsson, Per Olof, fabrikör
Ohlson, Ragnar, v. konsul
Orrje, Gunnar, kamrer, Enskede
Otterfalk, P. G., åkeriägare
Owén, A., musikfanjunkare
Paulson, Nils, avdelningschef
Perbrink, John, köpman
Persson, Gustaf, köpman
Persson, Olof A., målarmästare
Persson, P. A., åkeriägare
Persson, Sven O., köpman
Persson, Viktor, köpman
Pettersson, P. E., f. d. bankkamrer
Pålstam, Hubert, kamrer
Ring, Anders, stationsförman
Rissler, Sven, tandläkare
Rohdén, Sven, stationsinspektor
Rydell, Olle, direktör
Rystedt, Emil, f. d. bankdirektör
Rödöö, Olof, advokat
Sandberg, Karl, kassör
Schmeling, Erik, advokat
Schmidt, Eric, avdelningschef
Selander, Alf, bankkassör
Siede, Hilding, f. d. banktjänsteman
Sjöberg, Adolf, advokat
Sjöblom, K. G., tandläkare
Skoglund, Verner, köpman
Sköld, Robert, f. d. jägmästare, Näsbypark
Smith, Oscar, köpman
Staverfelt, Lennart, bankkamrer
Sundgren, Alex., f. d. järnvägsbokhållare, Danderyd
Sundqvist, Nils, f. d. häradsskrivare
Sundström, Elis, disponent
Sundström, Erland, inspektör
Sundström, Herman, kontorist
Suwe, Fritiof, f. d. distriktslantmätare
Suwe, Gunnar, arkitekt SAR
Suwe, Gust., tandläkare
Suwe, Karl-Axel, arkitekt SAR
Swanberg, Herman, f. d. riksbankskamrer
Svedbergh, Carl, körsnär
Swendung, Per, juvelerare
Svensson, Anders, glasmästare
Svensson, Anton, rektor
Svensson, Bror, köpman
Svensson, Jean, pappershandlare
Svensson, Knut, målarmästare
Särenholm, I. A., f. d. postexpeditör
Thomson, Helge, rådman, Sundsvall
Thuresson, Orvar, skriftställare
Uhlin, Gunnar, f. d. landsfiskal
Uhlin, Nils, häradsskrivare, Ljusdal
Unnefors, Edvard, disponent
Wahlberg, Sigfrid, f. d. l:e stationsskrivare
Wahlfeldt, B. G., 1:e tygverkmästare
Wall, Sven, stadskassör
Wallin, Sven, chefredaktör
Wallskog, Erik, köpman
Ward, Gunnar, ombudsman
Wedemark, Arthur, konditor
Westlinder, Lennart, f. d. stationsskrivare, Örebro
Wibjörn, Erik, disponent
Wickberg, Sigurd, direktör
Victor, Frans, advokat
Widell, Bo, major
Widell, Sven, kapten
Wigen, Heimer, boktryckare
Wigen, John, direktör
Wikén, Olle, 1:e hälsovårdsinspektör
Wiklander, Svante, köpman
Wikström, Heimer, f. d. distriktslantmätare
Wikström, Iwan, f. d. borgmästare
Wilthon, John, f. d. lokmästare
Winström, Bertil, direktör, Sundsvall
Wisvall, Åke, major
Wåhlin, Mats, f. d. bankdirektör
Wörlund, Wilh., f. d. drätselkamrer, Hägersten
Zanichelli, Sven, fabrikör
Ågren, Gustaf, köpman
Åslund, P., grosshandlare
Åslund, Tore, grosshandlare
Öberg, Einar, kyrkoadjunkt
Öijmark, Carl, f. d. distriktslantmätare
Örnberg, Bertil, köpman
Örnberg, Erik, ingenjör, Södertälje
Österholm, Roland, kassör
Östlund, Allan, grosshandlare
Östlund, Olof, löjtnant

 

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1958

 

F. d. Överpostiljon J. D. Adolfsson
Försäljare Egon Andersson
Apotekare Nils Dahlberg
F. d. 1 :e reparatör Johan Ericsson
Kapten Sven Kylsberg
Hovfotograf Georg Lingsell
Fotograf Wiktor Lundberg
Faktor Halvar Nilsson
Distriktschef Leander Ohlsson
Målarmästare Olof A. Persson
Köpman Oscar Smith
Direktör John Wigen.

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

Skorstensfejarmästare Stig Backman 12/12 1958
F. d. Järnvägstjänstemannen Harry Lif 21/1 1959
F. d. Bankdirektören Ingemar Branden 2/2 1959
F. d. Disponenten Martin Erikson 16/2 1959
F. d. Överstelöjtnanten Curt Brant- Lundin 5/5 1959
F. d. Kaptenen i armén Per Magnus Nordin 14/6 1959
F. d. Lokomotivföraren Karl A. Pettersson 30/7 1959.
F. d. Lokomotivföraren Erik Kjellberg 6/10 1959

 

Stadgar

för Föreningen Gamla Östersund, antagna I konstituerande
möte den 23 oktober 1923.

Ändrade: § 2 den 23 oktober 1930 § 3 den 23 oktober 1951 §§ 1, 3—8 den 23 oktober 1958.

  • § 1.

Föreningens uppgift är att sammanföra för Östersunds stads väl intresserade personer, vilka vilja vårda och bevara stadens ur historisk, topografisk, konstnärlig eller kulturell synpunkt värdefulla minnen och egendomligheter, samt verka för att historiska och konstnärliga krav tillgodoses vid stadens omdaning och utveckling.

I detta syfte vill föreningen samla bidrag till Östersunds historia i vidsträcktaste mening samt i skrift och bild återgiva desamma, uppliva minnet av märkligare tilldragelser och personligheter, bidraga till stadens förskönande ävensom vidtaga andra hembygdsvårdande åtgärder.

  • § 2.

Till medlem av föreningen kan kallas varje välfrejdad man, som uppnått 30 års ålder, gillar föreningens syften och antingen är född inom Östersund eller under minst 25 år varit där bosatt och visat intresse för stadens eller föreningens bästa.

Medlem inväljes av styrelsen på förslag av någon föreningens ledamot.

Till hedersledamot kan den kallas, som på ett utomordentligt sätt främjat föreningens syfte. Hedersledamot utses av föreningen på förslag av styrelsen.

  • § 3.

Medlemsavgift, årlig eller engångsavgift, erlägges med belopp, som av föreningen fastställes vid ordinarie årsmöte.

Medlem, som underlåter att erlägga medlemsavgift, må, om styrelsen icke finner skäl att annorlunda besluta, kvarstå som passiv medlem. Sådan medlem äger bevista föreningens sammanträden, men åtnjuter i övrigt icke de förmåner, som tillkomma annan medlem.

Hedersledamot erlägger ingen medlemsavgift.

  • § 4.

Föreningen håller ordinarie årsmöte på stadens grundläggningsdag den 23 okt.

Till extra sammanträde kallas föreningen så ofta styrelsen därtill finner anledning eller om tio medlemmar skriftligen därom anhålla för avgörande av bestämt angivna ärenden.

Kallelse till sammanträde utfärdas av styrelsen genom annons i någon stadens tidning.

Vid ordinarie sammanträde skall till behandling förekomma: styrelse- och revisionsberättelse samt i samband härmed stående fråga om ansvarsfrihet;

fastställande av medlemsavgift;
val av föreningens ordförande;
val av 6 styrelseledamöter och 3 suppleanter;
val av 2 revisorer och 2 suppleanter.

Val verkställas, då omröstning begäres, med slutna sedlar. Vid lika röstetal skilje lotten. Om för fattande av beslut omröstning är erforderlig, skall den verkställas öppet. Vid lika röstetal gäller såsom föreningens beslut den mening, som ordförande biträder.

  • § 5.

Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse, bestående av föreningens ordförande och 6 andra ledamöter med 3 suppleanter.

Styrelsen väljer inom sig vice ordförande, sekreterare, skattmästare och inom eller utom sig klubbmästare.

Styrelsen sammanträder på ordförandens kallelse. Vid dess sammanträden föras protokoll och skola minst 5 ledamöter vara närvarande för att fattade beslut skola vare giltiga.

  • § 6.

Föreningens räkenskapsår är tiden 1 oktober t. o. m. 30 september påföljande år.

  • § 7.

Förslag till ändring av stadgarna skall behandlas på tvenne sammanträden, varav ett ordinarie, och anses icke antaget med mindre än vid båda sammanträdena likartade beslut blivit fattade.

Dylikt förslag skall för att komma under föreningens omprövning inlämnas skriftligt till styrelsen minst en månad före det sammanträde, vid vilket det önskas upptaget till behandling. Fråga om stadgeändring skall angivas i kallelsen.

  • § 8.

Om föreningen upplöses, skola dess samlingar och övriga tillgångar överlämnas till Östersunds stad att användas för ändamål, som § 1 stadgar.

 

Stadsmuseet och Ahlhergshallen

 

hållas fr. o. m. den 18 oktober tills vidare öppna söndagar kl. 13—16. Särskilda visningar för studiecirklar, föreningar, skolklasser m. fl. grupper kunna anordnas efter hänvändelse till museiintendenten, överste Erland Lindhammar, som träffas säkrast vardagar kl. 14—16 å tel. 213 24 (stadsmuseet) eller 197 96 (bostaden).

»Vägledning» för museet samt vykort med interiörer därifrån säljas i entréhallen och rekommenderas såsom lämpliga hälsningar till vänner och bekanta.

Föreningens medlemmar uppmanas att gynna utställningarna genom att medtaga gäster och främlingar till besök därstädes.

M u s e i n ä m n d e n