063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

REDAKTION:
Heimer Wikström      Per Andersson       Carl S. Jonsson

 

Åke Jansler tackar Iwan Wikström

 

Ordförandeskifte i Gamla Östersund

 

När föreningens mångårige ordförande och eldsjäl, f. d. borgmästaren lwan Wikström i samband med årsmötet 1959 bestämt och oåterkalleligt undanbad sig återval i styrelsen, nödgades årsmötet tyvärr också tillmötesgå denna hans begäran. lwan Wikströms ordförandetid omspänner en lång och betydelsefull period av Gamla Östersunds nu 37-åriga tillvaro. Redan år 1928 övertog han nämligen ledningen och därmed också det närmaste ansvaret för föreningens vidare öden. Det skulle föra för långt att här redogöra för alla de viktiga frågor och ärenden som under denna tid fått sin lösning. Årsberättelser och ett flertal artiklar i årsskriften talar här sitt tydliga språk. Men så mycket bör sägas, att vad som blivit uträttat i Gamla Östersund, åtminstone allt av större vikt, det har i hög grad burit lwan Wikströms prägel — särskilt som det mestadels varit han personligen som både tagit initiativet och dragit upp riktlinjerna och som sedan även fört ärendet fram till ett lyckligt slut. Om man särskilt skulle vilja nämna någon av de tankar och idéer som han under sin ordförandetid haft tillfredsställelsen att se förverkligad, så väljer man osökt tillkomsten av stadsmuseet. Detta inte endast därför att den händelsen ligger tidsmässigt så nära utan även och framförallt därför att museet otvivelaktigt är kronan på, Iwan Wikströms verk inom föreningen — åtminstone hittills är det väl säkrast att tillägga. Att stadsmuseet är en utomordentligt fin produkt av hans entusiasm och varma hängivenhet för sin stad, hans sega uthållighet och starka viljekraft, därom är vi nog alla ense. Det är sålunda helt naturligt, att Gamla Östersund står i betydande tacksamhetsskuld till Iwan Wikström för hans framsynta och skickliga ledning av föreningen under alla dessa år. Med glädje har vi också kunnat konstatera, att han ingalunda betraktar sitt nyvunna hedersledamotskap i föreningen som en anledning att dra sig tillbaka från föreningsarbetet. Det är inte minst i den förvissningen, att Iwan Wikström även i fortsättningen kommer att tillhöra Gamla Östersunds mest intresserade och verksamma krafter, som vi kan se framtiden an med lugn och tillförsikt. Åke Jansler

 

 

Samuel Permans gård

Några anteckningar vid byggnadernas rivning Av Gösta Rollin

  På sensommaren i år försvann byggnaderna på en av stadens minnesrikaste gårdar: den som vid stadens första utstakning fick tomtnumret 1. I början ägdes den av den namnkunnige Samuel Perman och den inrymde hans apotek och bostad, om vilket också en på senare tid uppsatt minnestavla berättade. Fast byggnaderna genomgått flera perioder av ombyggnader, misshandel och förfall hade de ändå varit värda en ordentlig undersökning, särskilt som det börjar bli tunnsått bland de gamla borgargårdar som kan säga något om stadens äldsta tid. Då någon sådan undersökning tydligen ej blivit gjord kanske efterföljande mer sporadiska iakttagelser under rivningen kan vara av något intresse. Som bekant bestod bebyggelsen på tomten nu senast av ett tvåvånings hörnhus av trä mot Stortorget och Samuel Permans gata samt

 

 

norrut intill torglängan ett magasin med en bred gavel mot torget. Detta magasin hade folk utan någon särskild anledning fått för sig vara »stadens äldsta hus». Tillsammans med bebyggelsen på den symmetriskt belägna tomten på andra sidan Permansgatan hade eftersträvats en viss arkitektonisk effekt av hela torgsidan, och med Östbergets monumentala fondkuliss förfelade den inte sin verkan. Vid rivningen syntes tydligt att det stora hörnhuset bestod av tre delar: den äldsta huvudbyggnaden mot torget med fyra fönsteraxlars längd från byggnadens norra gavel, en äldre flygelbyggnad mot Permansgatan med tre fönsteraxlars längd från dess västra gavel och slutligen en sammanbyggnad av dem, som alltså fyllde ut hörnet mot torget. Denna sammanbyggnad hade undergått många omstuvningar, men var även den synbarligen ganska tidig. Några avbildningar, äldre än de första fotografierna från staden på 1860-talet, där man tydligt kan identifiera tomtens byggnader, har jag ej kunnat finna. På den stora panoramabilden från slutet av 1860-talet (»Gamla Östersund i bilder», s. 97) ser man hela den slutligt sammanbygda längan. Flygeln mot Permansgatan hade redan då den utbyggnad mot gården som fanns vid rivningen. Möjligen var den från början en öppen svalgång. Väggarna stå mörka med ljusare pilastrar och fönsteromfattningar. Det var säkerligen den väggfärg som visade sig vid avlägsnandet av senare ytterpanel: en grågrön oljefärg, åt det varma hållet, målad direkt på timret. Härtill är att tänka sig vitaktig ton på de inklädda knutarna och omfattningarna och tjärat brädtak. Det bör ha varit en god färgklang tillsammans med det bakomliggande residensets gula och vita fasader och de enklare husens rödfärg. Från början var troligen utknutarna oinklädda och väggarna omålade; när knutarna inkläddes avsågades de till hälften. Möjligen skedde detta dock först vid den senare inpanelningen av väggarna, som hörde till 1870—80-talet. Denna sista fasadbehandling, som var kvar till våra dar, syns på ett foto från 1890-talet i »Gamla Östersund i bilder» (s. 45), men hade då en något mindre trist färggivning än på senare tid. Går man till de äldre kartorna, så visar 1788 års fundationsplan endast den tänkta äldre bebyggelsen, schematiskt framställd. Att döma av den planen kan den långa magasinsbyggnaden ej höra till tomtens äldsta bebyggelse, då den låg på tomten nr 2, som var avsedd till kryddgård. Det intressanta systemet med kryddgårdstomter inlagda schackru’tsvis mellan byggnadstomter, som fanns i den nämnda stadsplanen, övergavs inte förrän på 1840-talet. Dock visar den tomtfördelningskarta som är återgiven i Kardells »Östersunds stads uppkomst» en något modifierad plananordning, och om den följdes skulle magasinet verkligen kunna ha byggts vid en tidigare tidpunkt. En smula konfunderad blir man av den karta som skall återge bebyggelsen på 1820-talet, ehuru upprättad långt senare. Där ligger Samuel Permans hus skjutet till hörnet av nuvarande Permansgatan. Visserligen är byggnaderna på denna karta återgivna utan all skalriktighet, men lägena förefaller omsorgsfullt markerade. Den måste ändå visa fel för denna tomt, allt annat talar för en nordligare plats för det äldsta huset. Vid avskalandet av husets ytterpanel framträdde timringen, delvis mycket sönderbruten under tidernas lopp. Knutarna var i allmänhet s. k. laduknutar, vanliga alltifrån 1700-talets senare del. Den byggnadsdel som här antagits vara det äldsta boningshuset visade emellertid något överraskande: dess nedre våning var knutad med vad man brukar kalla 1600-tals-knutning, fast konstruktionen har uppstått långt tidigare och i vissa trakter använts i ganska sen tid. Den kännetecknas av den sexkantiga profilen på själva knutningshalsen (se bild). Timret i denna nedervåning var kraftigt och omsorgsfullt bilat; det brukar tyda på hög ålder. Av dokumenten (se Bromé: Östersunds historia) vet man att Samuel Perman började bygga på tomten 1791, men inte flyttade in från sin stationsort på Frösön förrän den 4 april 1794. Då måste alltså huset varit färdigt att inrymma Permans apotek (med en del annan handelsrörelse) och bostad. Det har uppgivits att flera av stadens äldsta hus flyttades in från omgivande landsbygd, och här har vi ett tydligt belägg för den saken. Perman flyttade en redan då gammal envånings gårdsbyggnad, troligen från Frösön. Kanske flyttade han apoteket med hus och allt? Huruvida han redan från början byggde den andra våningen är osäkert. I alla händelser ökades höjden på huset 1843, som vi senare skall se. Egendomligt är att den norra skorstensstocken var murad av kalksten, men den södra av tegel. Något tydligt bevis på att den skulle vara senare utförd än den förra är detta emellertid inte; det är svårt att tänka sig att apoteket, som bör ha legat i husets två sydliga rum (1 och 2 på planen), kunnat klara sig utan värme. 1826 övertog apotekare Nyholm »Jemtelands apotek». Perman flyttade så småningom till nuvarande Strandgatan 4, där han slutade sina dagar 1839. Om flygelbyggnaden med sina två våningar och källare tillkom redan under Permans tid är osäkert, det är emellertid möjligt, och någon flygel med bryggstuga, förråd, tjänarrum etc. måste nog ha funnits här. Något annat uthus kan också ha byggts på tomten innan det stora magasinet vid det inre torghörnet tillkom. Sedan Nyholm avlidit 1842 ägdes gården enligt mantalsförteckningen av hans provisor N. G. Skogh »et Compani» som också drev apoteksrörelsen tills C. A. Lignell köpte den 1843. I mars detta år tycks det emellertid vara Nyholms gamla hushållerska änkan Röström som disponerar tomten, för hon sökte då om byggnadslov för en »Karaktersbyggnad» mot torget, anbringad med gaveln mot den gamla byggnaden, som hon ville förändra till lika höjd med nya byggnaden (Stadens äldre handlingar i landsarkivet). Municipalstyrelsen beviljade lov under påpekanden av en del brister hos gamla byggnaden som borde rättas, samt vad som bestämts i 1808 års byggnadsordning. Där stod bl. a. att trähus skulle målas i »icke röd, utan helst Gul eller Ljus färg». Den blev alltså grön. Huruvida hela den nämnda sammanbyggnaden nu kom till är omöjligt att säga, men det skedde i annat fall inte långt därefter, då hela komplexet fick sin enhetliga täckning. Hur byggnaderna invändigt sett ut i äldre tid fanns vid rivningen naturligtvis inte mycket möjlighet att spåra.

 

 

Enligt Fjellmans minnesanteckningar (tryckta i Gamla Östersunds årsskrift 1941) drevs av apotekaren i »rummen invid apoteket med ingång genom detsamma» servering av »beskar» och annat styrkande, varjämte » i de övriga rummen idkades en bättre källarrörelse, som besöktes av de finaste kunder». Även kortspel och annat mer eller mindre hälsosamt tidsfördriv förekom. Det är litet svårt att tänka sig krogrörelse i så pass stor skala i det ändå knappa huset vid torget, men antagligen syftar beskrivningen på apoteket sedan det flyttats till Nyholms tomt vid Storgatan, där Lignell sedermera satte upp den förnäma kolonnportalen med den ännu bevarade hjorten över. Troligen fick apoteket sitt nya läge på 1830-talét. Vid rivning av gamla hus brukar man få se prov på det sista århundradets tapetmoder i lager på lager. Så också här. När man rotade litet i dem, gav sig följande slutsatser om hur väggarna tett sig: Äldst, om man undantar en tid då sannolikt timmerväggarna var omålade, var på tjock gråpapp målat med Stark (oljeblandad?) limfärg, i vissa rum enfärgat i klara blå och gröna toner, i andra med stänkmålning: vitt och grönt på grågrönt; vitt, rött och svart på ljusgrått. I ett rum på övre våningen, sannolikt ett av de finaste i bostaden, var olika stänkmålningar, en blåtonad överst och en gråtonad »bröstningspanel». Förstugan åt gården hade direkt på timret en vitmålning, därovan en stänkmålning på senare slags papp än den nyss nämnda, klistrad på tidningar från juli 1856. I ett rum på nedre våningen i äldsta huset var stora stycken av en fin limfärgstapet med 1840—50-talsmönster i gulvitt, gråblått och svart (se slutbilden) bevarade genom att vid en senare tapetsering hela sjoken med papp och tapet vänts och fästs så att den äldre tapeten kommit inåt väggen. Äldre brädtak fanns flerstädes. Några trefyllningsdörrar av vanlig typ från förra delen av 1800-talet var för övrigt det enda i interiörerna som kunde påminna om byggnadens tidigare skeden. Det mesta hade blivit mycket omgjort. Under rivningen hittade man en gammal krydd- eller växtkvarn, möjligen ett inventarium från apotekstiden. I övrigt är endast en sak att ytterligare rapportera: Som trossfyllning i bjälklaget under det rum som här ovan antagits vara själva apoteket fanns en massa lagerbärsblad. Var det ett förråd som blivit fördärvat vid flyttningen och ansågs lämpligt till golvisolering? Eller var det meningen att ge någon kryddoft åt apoteksluften? Så är Samuel Perman-husets saga all. Minnet av den myndige och robuste samhällsbyggaren som bodde där finns kvar i gatunamnet, och i sin tid kommer väl det gamla husets minnestavla att sättas upp på dess efterföljare. Men räcker det? Borde inte den legendariska mannen få ett synligare minne på stadens centralplats? När Stortorget en gång skall uppordnas (och det borde ha skett för länge sedan) är det ju meningen att där skall finnas plats för en skulptur. Kunde nu inte gubben Permans bild vara något förmer än de monster av olika slag, Storsjöodjuret, Jungfru Jämtland, Jämtälgen o. s. v. som varit på tal och antagits kunna inspirera konstnärer? Se på den bekanta silhuettbilden av Samuel Perman! Det finns säkert skulptörer som den grovhuggna fysionomien skulle intressera. Tänk på honom framför allt när han står inför den mäktige general von Döbeln och med fara för sin hals för den fattiga unga stadens talan! översatt i bild skulle det bli en symbol för östersundsk självhävdelse som även den krassaste kommunalman borde förstå.

 

 

 

En kommunalman berättar

Grosshandlare P. Åslund, som under åren 1911—1951, alltså i 40 år, tillhörde stadsfullmäktige, därav en tid som dess vice ordförande, och under många år var drätselkammarens ordförande, har skrivit ned några minnesanteckningar från det kommunala arbetet under denna tid. Nedanstående är ett utdrag ur dessa minnen. Författaren av nedanstående sporadiska anteckningar invaldes i stadsfullmäktige i dec. 1910, då för första gången det proportionella valsättet tillämpades i Östersund, varvid den 40-gradiga rösträttsskalan användes. Dessförinnan hade det varit en 100-gradig röstskala i städerna och på landsbygden en 5.000-gradig. Vid den tidpunkten var det val av stadsfullmäktige vartannat år, halva antalet varje gång. Av de 30 stadsfullmäktigeledamöterna var det 1910 nyval av 15 för tiden 1911—1914. Innan stadens nuvarande rådhus blev färdigt hösten 1912, höll stadsfullmäktige sina sammanträden i gamla stadsgården, Köpmangatan 24. Samma lokal användes även av rådhusrätten och drätselkammaren. Under åren 1911 och 1912 hölls sammanträden två gånger i månaden, om det fanns ärenden, dock ej under juli och augusti. Från och med 1913 infördes den nu gällande ordningen med ett sammanträde i månaden. Ärendenas tryckning och utsändande till stadsfullmäktiges ledamöter infördes från och med 1912. Önskade man dessförinnan före sammanträdet taga del av föreliggande ärenden fick man uppsöka stadsfullmäktiges sekreterare, som då var rådman J. F. Langéen, fader till sedermera stadsfullmäktiges ordförande, överlantmätaren F. C. R. Langéen. År 1911 fick stadsfullmäktige sin första arbetsordning, som bland annat föreskrev att stadsfullmäktiges dåvarande 30 ledamöter skulle uppdelas i fyra beredningsavdelningar och angav de ärenden som skulle hänskjutas till varje avdelning. Vidare inrättades en valnämnd. 1931 ersattes beredningsavdelningama med ett beredningsutskott som också var valberedning. Från och med 1955 ändrades kommunallagarna ånyo, varvid bl. a. föreskrevs att drätselkammaren i stad är stadens styrelse och att intet ärende får avgöras förrän drätselkammaren varit i tillfälle att avgiva yttrande. Med anledning härav väljes numera ej något beredningsutskott men en valberedning bestående av 7 ledamöter och lika många suppleanter. För att nu återgå till den första tiden kan bland de ärenden som förekom 1911 nämnas, att fullmäktige beslutade uppföra nuvarande brandstationen för en beräknad kostnad av 90.000 kr. vilken summa icke heller blev nämnvärt överskriden. Brandstationen blev färdig 1912, dessförinnan hade brandkåren tillsammans med poliskåren varit förlagd till den nu rivna s. k. Fyrkanten å gamla Stadsgården. Vidare beslöts att tillsammans med landstinget och hushållningssällskapet inrätta en arbetsförmedling. Stadens årliga kostnad för detta ändamål utgjorde 1.000 kr. Arbetsförmedlingens personal bestod då av en föreståndare och ett kvinnligt biträde.

EN INBJUDAN MED ARMBÅGEN

Hösten 1911 inflyttade dåvarande I 23, nu I 5, till Östersund, och Konung Gustaf V invigde den nya förläggningsplatsen. Eftersom staden upplåtit mark för regementet skulle även stadsfullmäktiges ledamöter inbjudas till högtidligheten. Dåvarande chefen för regementet, överste Tauvon, var tydligen sparsam, isynnerhet med trycksaker, ty endast stadsfullmäktiges och drätselkammarens ordförande samt borgmästaren och möjligen någon mer av stadens styrande erhöll personligt inbjudningskort. Inbjudan till oss övriga stadsfullmäktiges ledamöter skedde på så sätt att rådhusvaktmästaren erhöll ett inbjudningskort, som han gick omkring och uppvisade för oss. Då detta knappast tydde på någon livligare önskan att vi skulle infinna oss, stannade vi hemma. På uppmaning av landshövding Widen var dock alla stadsfullmäktigeledamöter, som icke hade förhinder samlade vid järnvägsstationen på morgonen då kungen anlände, varvid landshövdingen presenterade oss för Majestätet. Då jag blev föreställd sade kungen: »Så ung och redan stadsfullmäktigeledamot». Jag var dock fyllda 32 år, men vid den tiden var det väl ej vanligt att så unga personer voro kommunala förtroendemän. Ett ärende som föranledde mycket väsen både i skämt och allvar var den motion, som K. Ax. Carlsson inkom med 1911, att staden icke skulle upplåta plats för de s. k. marknadsnöjena. Särskilt anmärkte han på att dåvarande platsen, Nytorget, nu benämnt Gustaf III:s torg, var olämplig, emedan den låg mitt i staden och musiken och stojet störde sjuka och åldringar i omgivningen. Man fick dock i regel icke hålla öppet längre än till kl. 10 på kvällen. Dessförinnan hade platsen för dessa tillställningar varit Sjötorget, nuvarande Badhusparken. Motionen remitterades till drätselkammaren och där låg den till 1914. Motionen blev avslagen, dock skulle gallring ske bland nöjesanordningar för vilka begärdes plats å torget. Gustaf III:s torg var i många år därefter upplåtet till dessa nöjen, men som marknaderna upphörde blev det också slut på marknadsnöjen; däremot var Gustaf III:s torg i många år uthyrt till de cirkussällskap, som kom till staden. Apropå cirkus kan jag icke underlåta berätta följande episod, som inträffade längre fram i tiden. Sommaren 1929 var torget uthyrt till den stora Cirkus Strassburger, varvid staden erhöll cirka 10.000 kr. i nöjesskatt. Cirkusen hade elefanter och deras träck spred en föga angenäm doft i omgivningarna. På ett stadsfullmäktigesammanträde efteråt interpellerade hälsovårdsnämndens dåvarande vice ordförande, drätselkammarens ordförande, som var nedskrivaren härav, varför drätselkammaren ej ingripit i detta fall. Härtill genmälde jag, att det var väl hälsovårdsnämnden som svarade för de hygieniska förhållandena. — Fullmäktiges ledamöter log och interpellanten sade intet.

DONATIONSJORDEN

Frågor om förlikning i de s. k. donationsjordsprocesserna var uppe till behandling ganska ofta under min tid i stadsfullmäktige och drätselkammaren. Det var inte sällan rätt besvärliga uppgörelser. Staden hade nämligen redan år 1901 instämt innehavarna av donationsjord utanför stadsplanen, huvudsakligen de vretlotter som nu utgör stadsdelarna Norr och Söder, och gjort gällande bättre rätt till lotterna. Endast ett av målen — det gällde de s. k. Gjörudska lotterna — fullföljdes till Kungl. Maj:t, medan de andra var vilande. Kungl. Maj:t dömde till stadens förmån och sedan träffades förlikning med de flesta donationsjordägarna, som då fick ersättning enligt vissa grunder, men en hel del av processerna kunde förlikas först efter årtionden. Det är givet att dessa rättegångar väckte starkt missnöje bland innehavarna av jordlotterna. De hade ju lagfart på jorden, liksom ägarna före dem. Kungl. Maj:t hade dock förklarat att donationsjorden, som genom fundationsbrevet år 1786 tilldelats staden, skulle behålla sin egenskap av donerad jord, även om enskilda personer fått lagfart på den.

DÅ SKATTEN VAR 5:50

Den för 1912 fastställda utgifts- och inkomststaten uppgick sammanlagt till 458.770 kr. med ett utdebiteringsbehov, inklusive för kyrkan, av kr. 310.500 och en utdebitering av 5:50 per skattekrona. Bland inkomsterna var 80.340 kr. stadens andel av brännvinsförsäljningen. Enligt dåvarande bestämmelser erhöll kommun där brännvinshandel förekom 29 proc. av vinsten. I samband med brännvinshandeln kan omnämnas en episod som förekom i styrelsen för Östersunds utskänkningsaktiebolag, där jag då var stadens representant, året innan motboken infördes. Styrelsen i bolaget beslutade att i likhet med i Stockholm och på något annat ställe införa inköpsbevis för att få köpa spritdrycker. Inköpsrätten begränsades till 13 liter i kvartalet. För att få upplysning om personer som icke borde tilldelas inköpsbevis, utsändes till kommunernas fattigvårdsstyrelser och länsmännen i länet listor med anhållan om uppgift på personer som vederbörande ansågo icke borde erhålla inköpsrätt. Från en länsman i västra Jämtland inkom listan med endast följande anteckning: »I denna kommun är alla personer nyktra utom prästen och länsman». (Underskrift). Det låg en viss sanning däri, ty enligt en vid den tidpunkten uppgjord statistik fanns i den åberopade kommunen procentuellt de flesta godtemplarna i landet. Nu hörde till saken att prästen och länsman ej voro särskilt goda vänner, men båda voro kända för att inte spotta i glaset. Från en nu avliden hästhandlare i Härjedalen inkom, samtidigt med begäran om inköpsbevis, rekvisition på 500 liter konjak av den billigaste sorten!

RÅDHUSET

Den 2 juni 1908 beslöt stadsfullmäktige att uppföra det nuvarande rådhuset efter arkitekt F. B. Wallbergs ritningar och för en beräknad kostnad av 390.000 kr. Till byggnadskommittérade valdes dåvarande rådmannen Albert Olsén, bankdirektör Carl Lignell, disponent Robert Winström, direktör Erhard Borggren och häradsskrivare E. E. Livén. Kostnadsberäkningen visade sig rätt snart vara för låg. Redan den antagna lägsta anbudssumman för huvudentreprenaden var 21.000 kr. högre än kostnadsberäkningen. Kommittén måste i flera omgångar begära tilläggsanslag. Rådhusets totala kostnad med inventarier uppgick till 550.000:—. Vid den tidpunkter» var givetvis summan rätt avsevärd. I dagens penningvärde är den ej stor för detta förnämliga hus. Det är givet att de upprepade framställningarna från byggnadskommittén om tilläggsanslag bland såväl fullmäktiges ledamöter som stadens innevånare i övrigt mottogs med blandade känslor. Tyvärr kom huvudentreprenören på obestånd, enligt uppgift på grund av under byggnadstiden företagna ändringar i de ursprungliga ritningarna. Huru härmed förhåller sig är nog svårt att avgöra. Förmodligen var även det ursprungliga anbudet för lågt. Vid avsyningen erhöll värderingsnämnden meddelande från byggnadskommittén att de ändringar som vidtagits skulle ersättas. För den händelse ändringar företagits två eller flera gånger kunde givetvis värderingsnämnden icke bedöma kostnaden för den första ändringen, om ej skriftlig uppgörelse skett. En till stadsfullmäktige ingiven motion om att byggmästaren skulle tillerkännas ett belopp av 25.000 kr. extra kunde enligt kommunallagarna ej bifallas. Staden erhöll ett monumentalt rådhus. Förutom arkitekten torde den största förtjänsten av rådhusets smakfulla inredning tillkomma bankdirektör Carl Lignell. I samband med rådhusets tillkomst fick staden mottaga en del donationer, nämligen från dåvarande rådmannen och sedermera borgmästaren och fru Albert Olsén väggbonaden som bekläder väggen vid ordförandeplatsen i stadsfullmäktigesalen och är förfärdigad av Jämtslöjd, två av konstnären Anton Genberg utförda oljemålningar, som äro uppsatta i stadsfullmäktiges förmak, den ena återgivande staden sedd från Frösön år 18 50, donerad av änkefru Ester Karlsson, handl. P. A. Landby och häradshövding Karl Ekberg, och den andra med motsvarande motiv år 1912 samt donerad av häradshövding Karl Ekberg. Av stadens hantverksförening erhöll staden den vackra valurnan som finnes i stadsfullmäktiges sessionssal.

INKORPORERINGEN AV ODENSLUND

Den 4 juni 1912 beslutade stadsfullmäktige efter flera utredningar och efter det ärendet varit upp till behandling upprepade gånger att inkorporera municipalsamhället Odenslund samt byarna Odensala och Gräfsåsen. Kungl. Maj:t fastställde inkorporeringen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1918. År 1912 fick brandstyrelsen sin första bil då 7.000 kr. anslogs för ändamålet. Den 17 juni 1913 beslutade stadsfullmäktige att de av stadens arbetare som under minst två år varit i stadens tjänst och härunder skött sina åligganden oklanderligt skulle under sommaren erhålla en veckas semester. Dessförinnan var det ingen semester.

STADENS VEDHANDEL

Vedhandeln vållade stadens myndigheter en hel del bekymmer. År 1913 väckte Carl Åström en motion om ett kommunalt ordnande av vedfrågan. Efter utredning beslöts att staden skulle idka vedhandel, vilket skedde först genom drätselkammaren, sedan genom en särskild kommitté. Från början gick affären bra, men tyvärr fortsatte rörelsen för länge efter krigsslutet 1918, så vedpriserna hann gå ned. Stadens vedgård hade rätt stort lager inneliggande och rörelsen slutade därför med en förlust på 137.797 kr., då den avvecklades 1923. Under första världskriget tillsattes en del krisorgan, bland annat i varje kommun en livsmedelsnämnd. Då skulle den kommunala livsmedelsnämnden, åtminstone i städerna, idka en del affärsverksamhet. På uppmaning av Statens Livsmedelskommission beslutade stadsfullmäktige den 17 nov. 1914 att inköpa 1.000 säckar vetemjöl, som sedermera försåldes genom stadens livsmedelsnämnd. Nämnden erhöll även flera andra varor dels genom statens förmedling och dels genom egna inköp. Stadens livsmedelsnämnd sålde i alla fall undan sina varor, i lokal i rådhuskällaren, innan priserna sjönk efter kriget, så att nämnden kunde redovisa en förtjänst på 36.984 kr., då den den 18 oktober 1919 avlämnade sin slutredovisning. Den under de senare åren av första världskriget härjande spanska sjukan fick vi även här i staden en ganska svår känning utav under år 1918. Till hjälpåtgärder mot sjukdomen anslog staden 10.000 kr. Västra skolan upplärs till den kommitté som på frivillighetens väg bildats för att hjälpa de sjuka. Innan dyrortsgrupperingen infördes lämnade staden bostadsbidrag till läroverkslärarna under åren 1918 samt 1920—1925. Då statsmakterna genomförde en dyrortsgruppering för vissa tjänstemän, varvid läroverkslärarna här i staden erhöll visst tillägg, dock mindre än vad staden utbetalt de sista åren, uppstod fråga huruvida staden i fortsättningen skulle lämna något hyresbidrag. Lektor Romanus motionerade 192 5 om att staden även i fortsättningen skulle lämna hyresbidrag. I andra beredningsavdelningen talade hr Romanus för sin motion med motivering, att det av staten beviljade bostadsbidraget var för litet och att det var svårt för lärarna att klara sig på utgående löneförmåner. Mot lektor R. anförde kapten M. att om ej läroverkslärarna kunde klara sig, fick de väl gå till fattigvårdsstyrelsen och begära bidrag! Härpå begärde lektor R. ordet och replikerade: »Med anledning av vad kapten M. nu har sagt vill jag endast säga ett ärligt svenskt: Vet hut»! Det blev dödstyst i avdelningen. Motionen blev avslagen.

BOSTADSFRÅGAN

Staden har alltid visat stort intresse för och gjort betydande ekonomiska insatser för att få fram bostäder. Redan 1914 upplät fullmäktige mark å Söder för byggande av egna hem. 25 tomter skulle upplåtas med tomträtt mot en årlig avgift av 8 1/2 öre pr kvm och 11 tomter skulle säljas med äganderätt till ett pris av 1:75 och 2:— pr kvm. Då ingen ville bygga med tomträtt såldes samtliga tomter med äganderätt. Åren 1917—1918 uppfördes av staden de två bostadshusen vid Litsvägen. 1919 inköptes Änge gård, som iordningställdes till bostadslägenheter. Fastigheten såldes sedermera till enskild person. Genom stadens förmedling uppfördes åren 1920—1923 79 bostadshus, de flesta med endast två lägenheter. Den södra stadsdelen väster om Brunflovägen blev härigenom i stor utsträckning bebyggd. Staden har även uppfört två bostadshus i kvarteret Elritsan vartill anslogs 50.000 kr. av skattemedel för att minska bostadshyran. Dessutom har staden uppfört två boningshus för pensionärer. Intill 1945 hade staden med statsbidrag, billig tomtmark och förmedling av lån låtit uppföra 42 egna hem till barnrika och mindre bemedlade. Dessa bostäder torde med dagens penningvärde stigit till dubbla värdet. Under några år försålde även staden tomter inom det planlagda området, varest vatten, avlopp och gator fanns, till halva dagspriset. Några av dessa tomter hade inköpts av staden och såldes sedan till halva inköpspriset.

SKATT OCH SKATTEUNDERLAG 1912—1935

Antalet skattekronor uppgick för 1912 till 51.000, och utdebiteringen var 5:50. Därefter steg skatteunderlaget för varje år så att det vid Odenslunds inkorporering 1918 uppgick till 146.443 skattekronor. Utgifterna ökade ännu mer och utdebiteringen för 1919 fastställdes till 7:50. Vid uppgörande av staten för 1921, hade antalet skattekronor stigit till 271.558, med utdebitering av 8:—. 1920 var det sista »högåret» efter världskriget. Sedan kom dåliga tider flera år framåt. Skatteunderlaget minskade årligen ända till 1934, så att det vid uppgörande av 1935 års stat endast utgjorde 139.011 skattekronor således en minskning med nära 50 proc. sedan 1920. Utdebiteringen blev 10:60. Det gällde under dessa år att vara ytterst restriktiv, så att anslag endast beviljades till oundgängliga ändamål.

 

*) Rörande Cedergren se årsskriften 1952, sid. 16. Red.

 

 

Då Östersund blev residensstad

  När denna årsskrift föreligger i tryck, har minnet av Jämtlands läns tillkomst år 1810 blivit hugfäst på olika sätt. Sålunda anordnade Länsstyrelsen en sammankomst den 5 oktober i Östersunds praktiska realskolas aula, varvid landshövdingen Anders Tottie i ett inledande anförande berörde länets tillblivelse och dess utveckling på skilda områden. I ett föredrag skildrade därefter landsarkivarien Olof Svenonius några drag ur länsstyrelsens historia. Talen inramades av sång och musik. I anslutning till 150-årsminnet av länets tillkomst utger Jämtlands läns fornskriftsällskap en ny upplaga av nr 2 i sällskapets skriftserie, innehållande »Urkunder rörande Jämtlands läns tillkomst. Med inledning av E. Hamrell». Inledningen har av samme författare omarbetats m.h.t. av honom gjorda nya rön vid aktningsvärda försök att genomtränga dunklet kring det politiska förspelet till länsbildningen. Därjämte har redaktören Per Andersson utarbetat en översikt över länets utveckling under de gångna 150 åren, vilken översikt förelåg i tryck vid minneshögtiden. När det nya länet kom till, blev Östersund säte för länets styrelse, och staden kan alltså se tillbaka på en 150-årig tillvaro såsom residensstad. Den unga staden hade då endast 221 invånare. Länets första landshövding blev häradshövdingen i Jämtland och Härjedalen, titulärlagmannen Anders Wasell, född i Hara, Sunne. Wasell, som representerade Östersund vid Norrköpingsriksdagen 1800 och vid riksdagen 1809—1810, var tomtägare i Östersund, där han redan 1804 förvärvat de två sydligaste tomterna i nuvarande residenskvarteret Hövdingen. Här lät lagmannen på sydvästra hörntomten uppföra ett bostadshus, som ända in på 1840-talet beskrevs som stadens vackraste och stilenligaste. I denna byggnad residerade Wasell tills han, på grund av försvagad hälsa, på egen begäran erhöll avsked 1817. Hela kvarteret kom så småningom genom olika upplåtelser i kronans hand, och byggnaden förblev länsresidens till 1848, då det nya residenset togs i bruk, varefter den revs påföljande år och återuppfördes på Prästgatan 31, där Hotell Standard nu ligger. 1906 revs huset ånyo och ingick som stomme i byggnaden Storgatan 62. Av nådigt brev den 2 augusti 1810 till Wasell (publicerat f.f.g. i denna årsskrift 1940 sid. 11 ff) meddelade K.M:t bestämmelser om länsstyrelsens förläggningsort och organisation m. m. Av brevet framgår att Wasell som på anmodan avgivit förslag till säte för det nya hövdingadömet, ansett att Frösö och Östersund såsom bägge belägna i mitten av landet, kunde vara lika tjänliga; »dock som anläggningen av sistnämnde stad föranleddes af den vigtiga afsigt att i en framtid bereda utvägar för Landets bebyggare att inom deras egen ort vinna både afsättning af egen afvel och tillgång å nödiga köpmanna varor, i den mån staden hunne till befolkning och rörelse, hvilket genom Landshöfdinge Sätets dit förläggande borde märkligen påskyndas», så föreslog Wasell Östersund till residensstad. Uppbenbart är, att denna position haft mycket stor betydelse för staden och dess utveckling i olika avseenden. Därom har bl. a. stadens hävdatecknare Janrik Bromé lämnat talande vittnesbörd i Östersunds Historia. I. W.

 

När öppnades Östersunds första postkontor?

 

Genom nåd. brev den 19 november 1793 förordnade K. M:t om »det å Frösön i Jemtland varande Postkontoirs flyttande til den ej långt därifrån anlagde nya Staden Östersund». Flyttningen drog emellertid ut på tiden, varför påminnelser gjordes i ärendet, vilket hade till följd, ätt K.M:t genom nåd.brev den 7 augusti 1798 uppdrog åt Kanslikollegium att foga anstalt om flyttningen. Om tidpunkten för verkställandet av K.M:ts beslut ha olika meningar framställts. I Gamla Östersunds årsskrift 1949, sid. 12, gör P. Borgström gällande, att inflyttningen fördröjdes till årsskiftet 1797—1798. Ernst Grape: »Postkontor och Postmästare», sid. 746, innehåller härom: Någon flyttning har ej kommit till stånd åtminstone före 1799 års ingång. I Östersunds Historia I, sid. 98—99, uttalar sig J. Bromé ej med tydlighet. En undersökning har nu visat, att Inrikes Tidningar för den 28 september 1798, Nr 116, innehåller följande kungörelse: »Som Kongl.Maj:t i Nåder för nödigt ansedt at Kongl. Post-Contoiret å Frössön uti Wester-Norrland måtte flyttas til den nya Staden Östersund, och denna flyttning med den 1 instundande November kommer till werkställighet; så blifwer sådant til de Corresponderandes underrättelse härmedelst kungjordt.» Om alltså tidpunkten för postkontorets inflyttning till Östersund nu får anses klarlagd, råder delade meningar om det första postkontorets belägenhet. Bromé (anf. arbete) håller för antagligt, att det låg på dåvarande tomten nr 74, nuvarande Traktören nr 1, Prästgatan 23, medan Borgström i ovannämnda årsskrift anför till synes goda skäl för att postkontoret såsom avsett var, inhystes i vagnmakaren Mobergs gård med nuvarande adressnummer 41 vid Storgatan. På grund av vissa omständigheter torde man emellertid icke utan en mera ingående undersökning kunna godkänna någotdera av den nämnda antagandena.

 

En återfunnen valurna

 

Kort efter det stadsfullmäktige hösten 1912 tagit i bruk sin sessionssal i det nyuppförda rådhuset, fingo stadsfullmäktige av Östersunds Fabriks- & Hantverksförening såsom gåva mottaga den vackra, av hantverkare i staden förfärdigade valurna, som nu pryder presidiebordet. Den ersatte en valurna av trä, som stadsfullmäktige år 1877 inköpt från handelsfirman Joseph Leja i Stockholm för »böter ådömda stadsfullmäktige för utevaro». Denna urna har sedan länge varit försvunnen och har av Gamla Östersund förgäves efterlysts.

 

 

Den är emellertid avbildad i det fotografialbum, som stadsfullmäktige tillägnade borgmästaren I. von Stapelmohr i anledning av hans 60-årsdag den 27 mars 1909 och som nu är utställt i stadsmuseet. På en bild av borgmästaren von Stapelmohrs ämbetrum i gamla Stadsgården, nuvarande Köpmangatan 24, synes urnan uppe på kassaskåpet.

Vår ledamot fotografen Wiktor Lundberg råkade erinra sig, att han sett denna valurna i länsstyrelsens sessionssal, när han år 1934 tog en bild av den nyrestaurerade salen, och där återfanns den även nu, stående på sessionsbordet. Hur valurnan kommit dit är ovisst. Förfrågningar synas tyda på, att den funnits hos länsstyrelsen åtminstone sedan 1910. Eftersom stadsfullmäktige höllo sina sammanträden på residenset åren 1907—1908, kan det tänkas, att valurnan kvarlämnats där och sedan råkat i glömska. I dagarna har den emellertid åter kommit i stadens hand.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

 

Fortsättning från årsskriften 1958 av Borgerskapets protokoll 1791—1821.

Pag. 597. 1813. Januar d. 4. War enhällig samankomst till upläsande af Bevillning och Cart Segelate inlämnande af Bränvins redskaper samt tillsättande af marknads och ståndwakt.

1 :mo Uplästes alle till dato inkomna författningar.

2:o Uplästes Höga LandsHöfd. Embetets Constitorial för Fångwacktm. And. Lidinson at vara Upsyningsman i Östersund.

3:tjo Uplästes Kongl. Maij:ts Nådige tillåtelse för Apothekare att nyttja Bränvins redskap till Apothekets behof.

4:to Marknads Wakt för d. 8 Januar 1813.

d. 8. Skrädd. Wallberg, Christen Edström, Sämskmak Ocklund, Hand Wikström 1 vardera

d. 9. Ass. Dahlström, Smed Nordin, GlasHandl. Frykb., Hand Söderberg 1 vardera

5:t Ståndwakt för dänne Marknad antogs. Soldat Eklund. Bagarn Thomason.

6: t Bränvinsredskapen insättes enligt särskilt Lista i gröna Kamaren. Pehr Ersson anmelte sig hugad at söka pass till Helsingeland, emot hvilket ingen hadde något emot.

Upläst och godkänd Östersund d. 4 Januar 1813.
Samuel Perman P. Wikström E. Söderberg Holmberg Backlun Tomasson Vallberg Nordlund Ahlberg Hallsten Ocklund Ekendahl Åkerblom Per Ersson.
Förledna dag war Stämpling å alla befinteliga bränvinspannorna i staden. Östers d. 3 Februar 1813.

1813. Februar d. 3. woro de Äldste samlade ef t. Kungörelse att höras öfver Höge LandsHöfd Embetets Corounicatjons resolution på
afskedade Fältvebeln Nils Öbergs aller ödmjukaste ansökning af d. 29 Januar 1813 at blifva Handlande.

Resolverades, att bifalla Öbergs ansökning till Handlande men han bör inflytta till Östersund, och på stället upfylla sine skyll digheter. Upläst d. 3 Februar 1813.
Samuel Perman A. J. Amneus. Joh. Thelberg E. Åkerblom J. S. Biberg Sundvis Boråus. Johan Ekendall P. Wikström.

Pag. 603. 1813. Mart d. 15 war enhällig saman komst till upläsande af ankomna Kongl. Kungörelser samt tillsättande af stånd och ståndwakt.

1 :mo Erhindrades alla husägare att upgifva skrifteliga sedlar på alla främande till staden komande resande, i likhet med Hr LandsHöfd. och Ridd. Wasell flera gger uplästa Kungörelse,

2:do alla kungörelserna uplestes.

3:tjo erhindras alla som tagit ved af stadsskogen sådant upgifva Lasstalet för StadsCassörn — Thelberg. Frykbom och Ol. Ödbom.

4:o De som blifvit anmodade uppsätta stånd kunna genast få platser.

5. hvilka som tänka sälja sina Bränvins redskap under Marknaden, bör genast dem uttaga samt ansvara för missbruk om de eij säljes.

6. Till Ståndvakt antogs Smeden Nordin och Drag. Eklund.

7. Ståndwakt inrättas efter tour.

d 18 Marti Smeden Nordin Ass. Dahlström, Glashandl. Fryckbom Handl. Söderberg
19. Backlund Ekendahls Enka, Ol. Ersson Ing. Sundling J
20. Greta Sandberg 1 st. Doct. Zetterberg 1 st. 2

8:to uplästes Skute skepparen Fryckboms Burbref av d. 13 Novbr 1812

upläst d. 15 Mart 1813.
Sam Perman And. Hallsten. Nils Backlund. Olof Ekendahl. Olof Öbom. C. E. Granström. Hind. Fryckbom. And; Granqvist.
M. Perman. Anders Bergsröm Olof Nordin Pehr Fryckbom, Joh. Thelberg

Pag. 604. 1813 Maij d. 24. War enhällig saman Komst, till öfverlägning om nedanståände Ämnen.

1:mo Uplästes alla sedan sista saman Komst inkomna Kungörelser.

2:do Wäljes Ledamöter till infallande Taxering d. 21 Junii enligt Bevillningen.

för Ridderskap och Adeln.
H:r Capten och Ridd Krabbe.

Präste ståndet.
H:r Prosten Backman.
Stads Presten Nordel.

Ofrälse ståndspersoner.
ÖversteLöjtnant och Ridd Amneus
H:r Mönsterskrif. Biberg.

Borgare Ståndet.
Apothek: Perman.
Handl. Borjeus
Garfv.: Thelberg.
Skrädd. Wallberg.
Trackt. Hallsten.
Dagsverk. Pehr Erson.

Borgerskapet fant för godt föreslå, att Berednings Comltte bordt förut anställas hvartill H:r Härdsskrifv. Öhlen närwarande samtyckte,
att kunna försigå Måndagen d. 31 Maij.

3:tjo Uplästes Hr LandsCamer Örboms intyg om de af Malmöhus Lähn skänckta 6 Tunnor säd till Östersund efter uträkning Resolv.
Skjutsen bör Ordningsman ombestyra efter öfverläggning med H:r Landshöfding Wasell.

4. Uplästes Hans Larsson från Wäst lien i Åhrs socken allerödmjukaste ansökning att blifva Handlande — Hvilket allment bevilljades.

5. Smeden Gernanders ansökning att till smed blifva antagen. Biföls

6: Swin Ringningen wärkställes genast

7. Brandsyn wärkställes Lördagen d. 5 Junii vartill följacktige blef utsedda Hattm. Fahlström. Hand. Söderberg. Då Stora Sprutan
sama dag bör försökas — Tjenstgörande dervid — Ocklund— Svedberg, Skom. Fryckb *) Hand. Boreeus — Wallberg— Granqvist. Nordlund. Öfelt. Sundström. Krabbe —Wikström — Moberg — Hand. Magn. Perman. Bag. Tomass —Pehr Ersson. Mellbergskan.

8. Tillsättes nya qvartersmän Skräd. Wallberg. Skomak. Fryckbom. Glasmäst. Bergström. Handelsm. Söderberg.

Pag. 605 9. upplästes Marknads Listorna och fants influtet för Januar Rdr 39. 16 ../. samt Rdr 78. för Gregorii alt Rgl.

10. Barktäckt blefv ytterligare påmint alldeles wara förbuden enligt förr skedd öfverenskomelse.

11. Utsattes dag då ArendeLotterna skola för auctjoner (as) tillika komer Nya Tomterna som äro stängdde att ärenden *) värkställas d. 8 Juni el. 3:dje dag Pingst.

12. till Geterska för Kohna blef antagen Madam Holmberg emot Mat efter Tour och 16 sk. Rgl. för styket af kohna.

13. Broarna bör efterses öfver alt. Antogs Apoth. Permans tillbud att låta förbättra de Broar som en el. annan stock blifvit bristfällig att förbättra med Nya och skall gälla i stället för Hagestängningen NB LandsHöfd. Bron skall genast förnyas, afd. Mster Bergström med Häst Kopparsl. Lundberg Hand. Grip och Apoth. Perman.
Stora Bron nedanför Hand. Wikström bör tiden vid Auctjon i Lotterna fastställas.

14 Gårdarnas wärderande •— wärkstäldes.

15. Mster Lundberg Lott lofvades med visshet blifva instängd nu i somar.

16. Barnmorskan Britta Christina Sellstedt från Sundswall anmälte sig att hon som Jordequina för Östersund och upviste ett hedrande
bevis, hvilket för Borgerskapet upplästes och beslöts att Madam Sellstedt skulle till bruk och nyttjande genast få tillträda öfverskots stycket N 78 utan afgift så länge hon denna syssla till Borgerskapets nöje bestrider.

Pag. 606 Upläst och godkännes intyga
Samuel Perman. C. E. Granström And. Granquist. Eric Söderberg, Hallsten Cristina Edström Carl Grip E. Nordlund Ma**) Öfeldt. Fahlström Swedberg Sundström Pher Erson Joh. Thelberg Anders Ocklund C. Brun H. & E. Fryckbom Wallberg, A. Bergström, Lundberg Sundvis Boraeus . . .
Vid BeredningsComrnitteen d. 31 Maij uplästes Johan Forsbergs allerödmjukaste Ansökning om tillstånd att vinna Burskap som Dagsverkskarl.
Rselov: Då Forsberg intet bilagt sin ansökning varken med afskedspass el. Prestebevis om sin frägd — kan Borgerskapets Äldsta intet recomendera honom till antagande, utan hemställer til EHN. eget godtfinnande.
Östers, d. 31 Maij 1813.
Samuel Perman.
Pehr Wallberg Magn. Perman Joh. S. Biberg And. Helsten Joh. Thelberg Per Erikson.

Pag. 610. 1813 d. 21. Juni 1813 var enhällig samankomst, då följande afgjordes nemlig.

1:mo tillsades om Saltpetter Ladas Jnrättande.

2:do Upgafs, att flera personer Dagligen köra sina ko kreatur Österut, hvilket Borgerskapet fant obilligt och fastelde en plickt af 5 sk.
4 r. Banco för hvarje ko som andra dagar än de förr utstakade köra österut NB hela Somaren och till beqvämlighet skulle en 3 rohaga stängas på H:r LandsHöfd. Wasells Jordstycke efter Dass egit Höga medgifvande — bredevid Enkefru Doctorinnan Zetterbergs Lott — i morgon.

3tjo. Uplästes Uhrmakar Eric Nordlund Burskaps upsägelse hvaremot ingen hadde att invända.

4:to Disponerades 8 st. af de resterande Gerdesgårds stängare att upsätta 3 rohagen imorgon kl *) . . efter upgift.

5. tillsades att betala Mrten *) till Geterskan för kohna **) för varje betalte de nerwarande.

upläst intygar
Samuel Perman. C. E. Granström Joh. Thelberg Carl Grip Anders, Halsten And. Granquist E. Moberg Erick Norlund, Hin. Frykbom Sunström Strid Boreus et Bergström Brun Söderberg,

Allmen Samankomst d. 12 Septbr då nedanståände uplästes och beslöts som följer.

1:mo Höga LandsHöfdinge Embetets Comunicatjons Utslag på Uhrmakarn Eric Nordlunds Ansökning om Burskaps upsägning.
Rsolv. som ofvan före, men bör Nordlund skaffa Man i sitt ställe, så till Krono Utlagornas godtgörande och till ståndsCassan för 1812 och 1813.

Pag. 611. 2:o Marknads wakt för d. 10 Sept. 1813
d. 10 Drag. Strid 1)
Doctor Zetterberg 1)
11. D:o D:o 1  1
Postm. Granström 1 2

Skomak. Fryckbom lånt 3 st. af Timret.

d. 26 Sept. 1813 war enhällig samankomst för att öfverlägga om nedanståände.

1. upbär Soldaten sitt korn enligt Lista.

2. uplästes Snick ströms *) ansökan
Resolv. att då Lundström **) så för Krono Utlagorna som för stånds afglfterna sätter god man vill Borgerskapet inte hindra hans lycka.

3:tjo Till Reparatjon på Broarna och Kyrkbyggnaden beslöts at måndagen d. 4 October enhälligt wärkställa på en gång dänna dag.

4:to att de 6 Tunnor korn som en skjänk från Malm.. ***) till de fattiga i Östersund.
Resolverades medtala Hand. Norrb. byta med Rector att få korn efter godhet från Näs Socken.

5:to Hushyra för 1812 Rdr 4 Rgs. och för Beklädnads persedlar för 1814 Rdl 9 alt Riksg.

upläst och godkänt — intygas
Samuel Perman S. Boraeus, Johan Edblad And. Bergström. And. Hallsten. Olof Ekendahl. Erik Moberg. Pehr Wallberg, Pehr Eriksson. Olof Strid Joh. Thelberg Olof Olofsson Sam. Biberg Carl Granström. Magn. Perman Högbergs Enka And. Ocklund g. Hallberg And. Hinndriksson.

 

 

Årsmöte och jubileumsmiddag 1959

 

Fredagen den 23 oktober kl. 15 kunde ordföranden, f. borgmästare Iwan Wikström, hälsa ett mycket stort antal medlemmar välkomna till föreningen Gamla Östersunds 37:e årsmöte. Han hade dessutom glädjen att välkomsthälsa 22 nya medlemmar till föreningen, varvid han uttryckte en förhoppning om, att de skulle trivas i föreningen och bli verksamma krafter i dess arbete.

Åtta av föreningens medlemmar hade under året avlidit och ordföranden erinrade med några ord om deras livsgärningar och påbjöd en stunds tystnad till deras åminnelse.

Sedan styrelsens förvaltningsberättelse och revisorernas utlåtande godkänts övergick man till val av föreningsfunktionärer för kommande år. Då både ordföranden f. borgmästare Iwan Wikström och vice ordföranden f. överlantmätare F. C. R. Langéen undanbad sig återval och deras avsägelser godkänts valdes till ny ordförande borgmästare Åke Jansler och till vice ordförande direktör Anders Lundvall. Den sistnämnde skulle dock fortfarande uppehålla sysslan som föreningens skattmästare. Till sekreterare nyvaldes häradsskrivare Lennart Edström och till intendent överste Erland Lindhammar. I styrelsen omvaldes faktor Sigurd Holm, överste Rolf Kjellin och advokat Frans Victor. Till suppleanter omvaldes köpman Olle Hallberg samt nyvaldes major Åke Wisvall och gårdsägare Eric Englund.

Till revisorer omvaldes f. bankkamrer Waldemar Myrin och bankkamrer Olle Nilsson. I museinämnden omvaldes borgmästare Åke Jansler, ordförande, och överste Erland Lindhammar samt nyvaldes major Åke Wisvall. Redaktionskommittén för årsskriften består av f. distriktslantmätare Heimer Wikström, redaktör Per Andersson och boktryckare Carl S. Jonsson.

Sedan valen undanstökats »jungfrutalade» den nye ordföranden med att uttala sitt tack för det förtroende föreningen visat honom. Han riktade också några varma och erkännsamma ord till de avgående styrelseledamöterna herrar Wikström och Langéen samt tackade dem för deras synnerligen värdefulla och uppoffrande arbete till föreningens fromma.

Innan herr Wikström sedan överlämnade klubban till herr Jansler tackade han föreningen för ett 31-årigt förtroende och för ett gott och stimulerande samarbete inom styrelsen.

Avslutningen på denna ceremoni, som åhördes stående, utmynnade i att de två Göveteranerna valdes till hedersledamöter i föreningen.

I spetsen för en delegation från Östersunds Tjänstemannaförening framträdde f. stationsinspektor Severus Nylin och överlämnade som gåva denna förenings kvarlåtenskap, bestående av obligationer, kontanta medel och diverse handlingar. Gö:s tack framfördes av herr Wikström.

Årsfesten i ÖPR:s ljushall hade samlat nära 150-talet deltagare, som redan från början sattes i feststämning genom alla de konstverk, vilka smyckade lokalen. Det pågick nämligen en expo i Konstklubbens regi. Klubbmästaren Olle Hallberg hade som gonggong M/S Östersunds gamla klocka. Den hade av smeden Hult försetts med ett vapensmyckat ställ av järn, en gåva till föreningen. Nyvalde ordföranden borgmästare Åke Jansler välkomsthälsade och gav samtidigt en liten snabbskiss av Gamla Östersunds historia. Senare under middagen höll herr Jansler ett särskilt tal till föreningens nya hedersledamöter och erinrade därvid om det helhjärtade arbete dessa nedlagt inom föreningen. Herr Wikström svarstalade och framhöll därvid det goda samarbetet inom styrelsen. Han hade ingalunda någon tanke på att ställa sig helt utanför föreningens arbete, då han hade egna nycklar till stadsmuseet. Dessa tänkte han nu inte lämna från sig. Efter att ha erinrat om en del goda föreningsmedlemmar under de gångna åren avslutade herr Wikström med att utbringa ett leve för Östersund.

Under middagen öppnade herr Wikström också ett kuvert med pekuniärt innehåll, en gåva från Östersunds-Posten, avsedd för föreningen, och som en hyllning för gott ordförandeskap.

Fru Margot Nässén talade å föreningen Kvinnliga Gamla Östersunds vägnar och framförde ett tack för inbjudan till årsfesten.
Måltidstacktalet hölls av landshövding Anders Tottie. Han formade det till en hyllning för hembygdskänslan och avslutade med ett leve för föreningen Gamla Östersund.

Ett mera synligt bevis på den uppskattning GÖ hyste för herr Wikströms styrelsetid var den tavla herr Jansler överlämnade som gåva från föreningen.

Så hade man då hunnit till kaffet och det var dags för redaktör Gustaf Näsström att lämna sitt bidrag till aftonens underhållning. Det blev ett kåseri med många glimtar från Östersund på »hans tid» i staden och med massor av namn och personer som passerade i minnet.

Owens kvartett underhöll med musik, Bror Heurling sjöng till ackompanjemang av Wille Hallin och timmarna ilade snabbt iväg. Klockan hann slå 12-slaget innan deltagarna åtskildes efter att ha varit med om en synnerligen lyckad årsfest.

C. J—n.

 

Till Janrik Bromés minne

 

 

Föreningen Gamla Östersunds förste hedersledamot, fil. dr Janrik Bromé, insomnade för alltid, lugnt och stilla, i sitt hem här i staden den 15 sistlidne mars. Några dagar tidigare hade han, fastän bunden vid sjukbädden, tacksam och med gott humör tagit emot uppvaktande vänner på 81-årsdagen den 10 mars.

Av flera anledningar kom Janrik Bromé att stå vår förening nära. Samarbetet inleddes främst i anslutning till Bromés forskningar vid utgivningen av Östersunds historia, ett uppdrag som, efter föreningens initiativ år 1929 hos stadsfullmäktige, anförtroddes Bromé. Han gav även uppslaget till utgivning av föreningens årsskrift och var medredaktör åren 1938—1947. Själv bidrog han flitigt med uppsatser och notiser. Han höll historiska föredrag vid årsmöten och följde alltid med vaket intresse föreningens verksamhet. Gamla Östersund står alltså i stor tacksamhetsskuld till Janrik Bromé för vad han uträttat för föreningen och i linje med dess syften. Det är därför förståeligt, att man också inom vår medlemskrets gladdes åt det erkännande, som tillföll Bromé, när han 1956 korades till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Det var ett officiellt vittnesbörd om det vetenskapliga värdet för riks- och lokalhistorien av Bromes forsknings- och utgivningsarbete, omfattande bl. a. Nasafjäll, Karlskrona stads historia I—III, Jämtlands och Härjedalens historia II—III. Från eminent sakkunnigt håll har omvittnats, att Bromes historiska alster, främst kanske de två digra banden av Jämtlands och Härjedalens historia, kännetecknas av samvetsgrannhet och pålitlighet, grundlig källforskning och vetenskaplig sanningslidelse, allt i förening med en klar och redig framställning.

När den unge smålänningen Janrik Bromé lämnade sin hembygd Vissefjärda, kom han första gången 1902 hit till Östersund och här slutade han nu sina dagar, saknad i en vid krets. Hans stoft vilar i familjegraven på Frösö kyrkogård, mitt i det landskap som han i en hänförd hyllningsdikt till Jämtland kallat »Mitt hjärtas land».

Iwan Wikström

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1959—30/6 1960.

(Sammanställningen upprättad av drätseldirektör Harry Rydquist, stadsfullmäktiges sekreterare).

Östersunds stadsfullmäktige ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1959 sept. 15 att tillsätta en kommitté för utredning av möjligheterna att tillskapa friluftsbad för staden,
att införa särskild avloppsavgift,
att ålägga fastighetsägarna inom stadsplanelagt område att svara för renhållningen av gångbana framför sina fastigheter,

okt. 20 att godkänna förslag till nytt ålderdomshem i Björkbacka,

dec. 15 att bevilja ett anslag av 15.000 kronor till Östersunds Godtemplares Byggnadsaktiebolag som bidrag till en planerad simanläggning i Sandviken,

1960 febr. 16 att mottaga statsbidrag för utförande av vatten- och avloppsledningar jämte avloppspumpstation i Odenskog som statskommunalt beredskapsarbete,
att utreda frågan om gemensam värmecentral för tekniska läroverket och byggnader i kv. Brandsprutan m. fl. fastigheter,

maj 17 att uppdraga till byggnadskommittén för nya Odenslundsskolan att uppföra byggnader för högstadieskola i kv. Starren samt uppförande av provisorisk skolbyggnad i kv. Byalaget för lågstadiet samt

juni 29 att uppdraga åt skolstyrelsen att hos Kungl. Maj:t hemställa att ett handelsgymnasium mätte inrättas i staden.

 

Kyrkliga ärenden
den 1/7 1959—30/6 1960.

(Sammanställningen upprättad av redaktör Per Hallström, kyrkofullmäktiges sekreterare).

Kyrkofullmäktige i Östersund ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1959 okt. 27 Med bifall till kyrkorådets förslag beslöts att anställa en ungdomssekreterare med uppgift att såsom ledare och medhjälpare
bedriva kyrklig ungdomsverksamhet. Tjänsten har tills vidare inrättats gemensamt för Östersunds och Frösö församlingar.
Med anledning av motion av hrr Rimmö m. fl. uppdrogs åt kyrkorådet att utreda frågan om förvärv av tomt för småkyrka i Carlslund. I samband härmed skulle kyrkorådet utreda Carlslundsområdets behov av samlingslokaler och deras lämpliga utformning.
Fastställdes 1960 års stat med en oförändrad utdebitering av 65 öre pr skattekrona.

1959 dec. 8 Till protokollet antecknades att änkefru Märta Lundin förklarat sig vilja överlämna ytterligare ett markområde som tomt för den planerade småkyrkan i Lugnvik.
Meddelades att fru Agda Hollstein, Enskede, testamenterat l.000 kr. att användas för gamla kyrkans prydande.

1960 maj 16 Sedan ny utredning verkställts beslöt kyrkofullmäktige att —med upphävande av sitt beslut i ärendet den 7 maj 1957 —
låta uppföra dels en byggnad inrymmande pastorsexpedition jämte vissa lokaler för uthyrning till staden på tomt nr 1 i kv.
Stadspredikanten (prästgårdstomten), dels ock en församlingsgård på kv. Braxen (kyrktomten) i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekt Bengt Romare upprättade ritningar. Kostnaderna hade totalt beräknats till 1,5 milj. kr.
Meddelades att kyrkorådet fr.o.m. den 1 april 1960 förhyrt ungdomslokaler i Filadelfiaförsamllngens f.d. lokaler, Brunnsgränd 16.
De hittills förhyrda lokalerna i fastigheten Kyrkgatan 59 hade visat sig otillräckliga för det utvidgade ungdomsarbetet inom församlingen.

 

Föreningens funktionärer 1959-1960

 

Ordförande:
v. Ordförande:
Sekreterare:
Skattmästare:
Intendent:
Borgmästare Åke Jansler
Direktör Anders Lundvall
Byrådirektör Lennart Edström
Direktör Anders Lundvall
Överste Erland Lindhammar
Faktor Sigurd Holm
Överste Rolf Kjellin
Advokat Frans Victor
Styrelsesuppleanter: Köpman Olle Hallberg
Gårdsägare Eric Englund
Major Åke Wisvall
Revisorer: F.d. bankkamrer Waldemar Myrin
Bankkamrer Olof Nilsson
Revisorssuppleanter: Disponent Elis Sundström
Grosshandlare Gotthard Edholm
Redaktionskommitté: F. d. distriktslantmätare Heimer Wikström
ordförande, redaktör Per Andersson och bok- tryckare Carl S. Jonsson.
Museinämnd: Borgmästare Åke Jansler
ordförande, överste Erland Lindhammar och major Åke Wisvall.
Kommitté för planering av ett stadskvarter inom Fornbyn, Jamtli:
Borgmästare Åke Jansler och arkitekt Gunnar Suwe, valda av Föreningen Gamla Östersund, samt landsantikvarien Lennart Björkquist, boktryckare Bo Berndtsson och
biträdande länsarkitekt T. Klarén, valda av Föreningen Heimbygda.

 

Årsberättelse

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva följande berättelse över verksamhetsåret 23/10 1958—23/10 1959.
Detta år har präglats av en betydande livaktighet vid fullföljandet av föreningens syftemål. Märkligast är givetvis färdigställandet av stadsmuseet, om vars inrättande föreningen fattade formligt beslut vid extra sammanträde den 3 juni 1958. Verkställandet av beslutet har handhafts av museinämnden, bestående av ordföranden samt borgmästare Åke Jansler och föreningens intendent, överste Erland Lindhammar. Nämnden har biträtts av den byggnadstekniska kommittén, som utgjorts av gårdsägaren Eric R. Englund, arkitekten Gunnar Suwe och målarmästaren Olle Björk. Såsom rådgivare ha fungerat stadsantikvarien och chefen för Stockholms stadsmuseum, fil. dr Gösta Selling och skriftställaren Gustaf Näsström. Den konstnärliga utformningen och uppställningen av föremålen ha utförts av konstnären Sture Svenson, Solna.
Kostnaderna för museets färdigställande ha uppgått till c:a 57.200 kronor och helt täckts av de medel föreningen avsatt för ändamålet och av donationer.
Invigningen av museet ägde rum den 18 juni. Därom och beträffande förberedelserna i museifrågan m.m. hänvisas till artiklar i
årsskriften för innevarande år.
Såsom ett erkännande för sin insats för stadsmuseet har föreningen tilldelats Östersunds stads plakett.
Den i förra årsberättelsen omnämnda skulpturen »Sommarkväll», utförd av framlidna skulptrisen Ingrid Dalen och förvärvad genom Mia och Eric Englunds donation å 5.000 kronor, avtäcktes omedelbart före förra årsmötet och emottogs därvid till vård av staden genom stadsfullmäktiges ordförande advokaten Frans Victor.
Genom en storartad donation av en av föreningens medlemmar, målarmästaren Paul Ahlsten, har föreningen fått tillfälle att bidraga till stadens förskönande med ännu ett offentligt konstverk. Herr Ahlsten har genom donationsbrev den 5 sistlidne februari till föreningen donerat ett belopp å högst 40.000 kronor, avsett att under benämningen »Tilly och Paul Ahlstens minne» användas för uppförandet av ett minnesmärke till hantverkets ära på lämplig central plats i staden. I samförstånd med donator och stadens myndigheter har donationen använts för anläggande av en ny fontän i Badhusparken, utförd av skulptören Torsten Fridh. Den konstnärliga utsmyckningen består av en djuprelief i brons runt fontänen med bilder från olika slag av hantverk. Vid en högtidlighet den 29 augusti invigdes fontänen och mottogs av stadsfullmäktiges ordförande i stadens vård och ägo.
Den inom styrelsen sedan länge dryftade planen för uppförande av ett stadskvarter inom Fornbyn Jamtli har så tillvida tagit ännu ett steg framåt, att Föreningen Heimbygda och styrelsen tillsatt en gemensam kommitté med fem ledamöter för utarbetande av en plan för ett sådant kvarter. Till föreningens representanter har styrelsen utsett borgmästaren Åke Jansler och arkitekten Gunnar Suwe.
Vid ett extra sammanträde med föreningen den 16 mars bekräftades de vid förra årsmötet beslutade stadgeändringarna som, förutom vissa ändringar i formellt avseende, huvudsakligen syftade till att införa ett stadgande av innehåll att, om föreningen upplöses, skola dess samlingar och övriga tillgångar överlämnas till Östersunds stad för ändamål, som i § 1 stadgats.
Utöver ovannämnda donationer för uppförande av konstverk på allmänna platser i staden har föreningen haft glädjen emottaga två penningdonationer, nämligen av Svenska Cellulosa Aktiebolaget tiotusen kronor samt av direktörerna Edvard och David Lindström i Saxon & Lindströms Förlags Aktiebolag i Stockholm tvåtusen kronor, bägge donationerna såsom bidrag till stadsmuseets inrättande. Den inom föreningen till ordförandens 70-årsdag 1957 insamlade hedersgåvan å 1.395 kronor har av denne överlämnats för museiändamål.
Antalet gåvor av föremål, fotografier m. m. har varit ovanligt stort tack vare det intresse bland stadsborna som väckts till liv under arbetet med museet. Dessa gåvor ha förtecknats i bilaga till denna årsberättelse. (Bilaga A.)
Handhavandet av den av kassören Albin Johansson upplagda och förda porträttmatrikeln över föreningens medlemmar har övertagits av överste Erland Lindhammar.
Tjugoandra årgången av föreningens årsskrift, redigerad av redaktionskommittén, Heimer Wikström, Per Andersson och Carl Jonsson, utdelas vid årsmötet.

På Samuel Permans grav nedlägges på årsmötesdagen en krans.

Av föreningens medlemmar har under året avlidit:
Skorstensfejarmästaren Stig Backman, f. järnvägstjänstemannen Harry Lif, f. bankdirektören Ingemar Branden, f. disponenten Martin Eriksson, f. överstelöjtnanten Curt Brant-Lundin, f. kaptenen Per Nordin, f. lokföraren Karl A. Pettersson och f. lokföraren Erik Kjellberg.

12 nya medlemmar ha efter inval inträtt i föreningen vid förra årsmötet. Medlemsantalet utgör därefter 330.

Styrelsen har under verksamhetsåret utgjorts av: Ordinarie ledamöter: f. d. borgmästare I. Wikström, ordförande, f. d. överlantmätaren F. C. R. Langéen, vice ordförande, direktör Anders Lundvall, skattmästare, borgmästare Åke Jansler, f. d. faktor Sigurd Holm och överste Rolf Kjellin; suppleanter: överste Erland Lindhammar, intendent, häradsskrivaren Lennart Edström, sekreterare, och köpman Olle Hallberg, klubbmästare.
Enligt de nya stadgarna skall ordföranden samt styrelseledamöter och suppleanter väljas årligen vid årsmötet.
Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaperna hänvisas till revisionsberättelsen.
Östersund den 22 oktober 1959.
IWAN WIKSTRÖM

 

Revisionsberättelse

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 23 oktober 1958—23 oktober 1959, får härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

Tillgodohavande den 23 oktober 1958

Inkomster:
317 st betalda årsavgifter…………………………………….. kr.         2.536: —
Engångsavgifter                                                             »            400:  —
Sålda årsskrifter ………………………………………………….  »              54:80
Räntor …………………………………………………………………  »          301:15
Bildverket ……………………………………………………………  »           489:  —
Diverse ………………………………………………………………..  »     55.795: 25    » 59.576: 20
Tillgodohavande och inkomster                                                                  kr. 64.591: 86

Utgifter:
Samlingarna …………………………………………………………  kr.         4.648:92
Årsskrifter ………………………………………………………….  »              1.490:58
Årsmötet …………………………………………………………….  »                118:55
Tryck m. m………………………………………………………….. »              1.171:95
Parton och ink.avgifter ……………………………….  »                            440:55
Uppvaktningar ………………………………………………………..  »            265: —
Personregistret ……………………………………………………  »                   31:60
Omkostnader för Museet …………………………………….  »                1.044:91
Inventarier ………………………………………………………….  »                 781:40
Bildverket ……………………………………………………………  »                    6: —
Museibyggnadskontot …………………………………………..  »            48.219:03
Souvenirer och vykort ………………………………………….  »                  417:55
»Storsjöodjuret», »Vägledning» ……………………………  »               1.130: 15
Diverse ………………………………………………………………..  »            1.068: 80   kr. 60.834:99
Summa tillgångar                                                                                                    3.756:87
Kronor 64.591:86

Tillgångarna äro placerade å sparkasseräkningar i Jämtlands Folkbank och Sundsvalls Enskilda Bank samt å postgiro och hos redogöraren samt i Riksgäldskontoret i form av nom. kr. 1.500:— i Statsskuldsboken inskrivna obligationer.
I kolumnen »Diverse», Inkomster, ingår bl. a. från Museifonden överförda kr. 52.221:82, varav kr. 47.572: 90 utgör föreningens utlägg för museibyggnaden och kr. 4.648: 92 utlägg för ordnande av samlingarna samt kr. 646:13 utgörande Drätselkammarens del i kostnaderna för museibygget.

Fonder
AB Östersunds Ångbryggeris Fond 23.10 1958 Tillgodohavande kr. 14.140:57

Inkomster: Ränta kr.                                                       495:30
Utgifter: Överfört till Museifonden .. »                        14.635:87
Tillgodohavande kr.                                                                            0: —

Linda Olséns Donationsfond 23.10 1958  Tillgodohavande kr. 68.016: 75

Ränta »                                                              3.095:16
1959 23.10 Tillgodohavande i Svenska Handelsbanken       kr. 71.111:91

L. O. Jonssons Fond 23.10 1958 Tillgodohavande                 kr. 1.070:70
Inkomster: Ränta                                                       kr. 37:50
Utgifter: Överfört till Museifonden . .                     » 1.108: 20
Tillgodohavande                                                                            kr. 0: —

Mia och Eric Englunds Fond 23.10 1958  Tillgodohavande    kr. 1.103:40

Inkomster: Ränta                                                     kr. 43.50
Utgifter: Sockel från Gusta                                      » 435
Arbetslön och cement                                               » 50
Överfört till Museifonden . .                                     » 661.90
Tillgodohavande                                                       kr. 0: —

Anna och Gottfrid Romans Understörsfond 23.10 1958 Tillgodohavande kr. 19.680:80
Inkomster: Ränta                                    kr. 945: 97
Utgifter: 4 pensioner                                   600: —
23.10 1959 Tillgodohavande i Sparbanken                                            kr. 20.026: 77

Tilly och Paul Ahlstens Donationsfond
Inkomster: 3 st donationer . tillsammans kr. 30.000: —
Ränta                                                              » 206:— kr. 30.206: —
Utgifter:                                         Utbetalt för skulptur kr. 30.000: —
Överfört till Museifonden ..                              » 206: —
Tillgodohavande                                                     0:-

Museifonden 23.10 1958  Tillgodohavande      10.807:77
Inkomster:                                           Räntor   kr. 630:10
Överfört fr. Östersunds Ångbryggeris fond    » 14.635:87
» » L. O. Jonssons fond                                      1.108:20
» » Mia o. Eric Englands fond                                661:90
Livénska fonden, bidrag                                     25.000:-
Bröderna Edvard o. David Lindström, donation   2.000:-
Svenska Cellulosa AB, donation                     » 10.000
Borgmästare I. Wikström, gåva                         » 1.395:83
Överskottsränta, Ahlstens fond                            » 206           55.637:90
Summa inkomster                                         kr. 55.637:90
Summa kronor             66.445:67

Utgifter:
Föreningens utlägg för museibyggnaden kr. 47.572: 90
» » » ordn. av samlingarna .                       . » 4.648: 92
Summa utgifter                                          kr. 52.221:82       kr. 52.221:82

23.10  Tillgodohavande i Sundsvalls Enskilda Bank » 14.223:85
1959                                                                 Summa kronor 66.445:67

Tillgångarna i fonderna den 23/10 1959 utgör tillsammans kr. 105.362:53.

Då anledning till anmärkning icke finnes fä vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 17 oktober 1959.
W. MYRIN                     O. NILSSON

 

Nya medlemmar i föreningen den 23/10 1959

 

Ingenjör Gustaf Andersson
F. d. vaktmästare Andreas Backlund
Landsantikvarie Lennart Björkquist
Konditor Thorsten Edenbo
Reklamkonsulent Bengt Edström
Byråassistent Torsten Ernow
F. d. källarmästare Erik Föök
Bankdirektör Bernhard Hansson
Bankdirektör Gustaf Harvard
Köpman Helge Helgesson
Fältveterinär Bengt Hermanson
Köpman Herman Hermansson
F. d. lokförare Karl Holmqvist
F. d. fältläkare Gösta Janson
Disponent Gösta Lindevall
Fastighetsägare Carl Mosten
Köpman Karl-Axel Persson
Optiker Bengt Piculell
Åkeriägare Erik Ringström
Länsarkitekt Gösta Rollin
Advokat Gustaf Selander
Direktör Johan Olof Westvall

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar
i föreningen

 

F. d. grosshandlare Manne Hopstadius 5/11 1959
F. d. smidesmästare Thure Lundin 10/11 1959
F. d. överstelöjtnant Bengt Kjellman 2/12 1959
F. d. postassistent Ivar Särenholm 11/12 1959
Revisor Karl Kihlström 12/2 1960
F. d. disponent Julius Holmer 24/2 1960
Elektriker Olle Husberg 27/2 1960
Fil. dr Janrik Bromé 15/3 1960
F. d. distriktslantmätare Frithiof Suwe 31/3 1960
F. d. järnvägskontorist Gustav Bergholm 23/7 1960
Skräddarmästare Hjalmar Jacobsson 25/7 1960

 

Antal medlemmar i föreningen

Antal medlemmar den 23/10 1959 (före årsmötet)             330
Nya medlemmar den 23/10 1959                                         22
352

Avlidna medlemmar under tiden 23/10 1959—23/10 1960 . . 11
Summa medlemmar den 23/10 1960 (före årsmötet)           341

Därav 2 hedersledamöter, 7 ständiga medlemmar, 316 årsbetalande och 16 passiva.

Ändringar i 1959 års matrikel
Tillkommer; Magnusson, Helmer, kamrer
Utgår: Lundin, Th., fabrikör (avliden 10/10 1959)
Borggren, Stig, försäkringsinspektör

Bilaga A.

Förteckning över under verksamhetsåret den
23/10 1958—23/10 1959 influtna gåvor

F.d. överpostiljon J. D. Adolfsson: 1 ex. av Östersunds Fabriks- och Hantverksförenings jubileumsskrift 1847—1947, diverse festprogram.

Förrådsman Erik Ahlberg: Fotografier, insatt i album, utvisande tillkomsten av Östersunds nya kyrka allt i från första spadtaget våren 1938 intill invigningen den 14/7 1940.

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolagets Östersundsfilial: Vissa kostnadsfria el. installationer.

Fru Gerda Andersson: Ett par trådgardiner, en fotogenlampa (bords-), ett gammalt klockställ för fickur.

Redaktör Per Andersson: 2 gruppfotografier från avtäckningen av Torsten Fridhs fontän i Badhusparken 30/8 1959.

A 4 Kamratförening: En omgång av föreningens tidning »Norrlandsartilleristen», årg. 1939—1957 (inbunden).

Fru Hulda Berg: 1 ex. av Jämtlands Tidnings Minnesnummer 26/6 1909 med bl. a. porträtt av samtliga redaktörer. »Efter 100 år»: Jämtlands Tidnings Minnesblad i anledning av Östersunds sekularfest 1886. Tre dikter, författade i anslutning till invigningen av kommunikationsleden mellan Jämtland och Norge den 1 september 1863. Dikt av okänd: »Till Landshövdingen Carl Gustaf Lagercrantz den 5 september 1866». Div. handlingar rörande utarrendering m.m. av Jämtlands Tidnings Tryckeri och av konditor P. E. Sundins utskänkningsrättighet. Div. lagfartshandlingar rörande gården vid Stortorget nr 1/2 106. Ett tiotal gruppbilder och porträtt fr. Östersund. Boktryckaren C. M. Bergs (1824—1881) dagboksanteckningar vid färden till Östersund från Kalmar. 1 st. eldstål och 1 st. boll, bägge med fodral, som sytts av boktryckaren C. M. Berg. 1 st. broderat spjällband. 1 st. kortlek i en japansk lackdosa. 1 st. klädhängare med broderat väggstycke. 1 st. etui för spelkort.

Fru Barbro Bergholtz: 5 st. fotografier av gasverket i Östersund och dess siste chef Gösta Bergholtz.

Fru Aina Bergquist: Diverse äldre hushållsredskap. 17 äldre fotografier (stadsvyer). 1 ex. av Jämtlands Tidning den 23 oktober 1886.

Köpman Arvid Björklund, Brunflo: 4 st. personfotografier.

Plåtslagarmästare Erland Bolander: 1 st. större cylinder av aluminiumplåt.

Civilingenjör Fredrik Borggren: 1 st. etui innehållande el. strykjärn, vattenuppvärmare m.m. av äldre modell.

Fil. dr fänrik Bromé: Vinjett till »Sällskapets» i Östersund brevpapper. 1 ex. »Sång vid invigningen av Kungsstenen på Frösön den 24 juni 1838» (förf. troligen Onkel Adam). Fotostatkopia av ritningar till gamla residenset i Östersund (2 st.) samt ritningar till »Krono Magazinet i Östersund» (2 st.). 1 ex. av karta över Jämtland och Härjedalen 1645.

Advokat och Fru D. Cappelen-Smith: 2 st. bokhyllor av ek.

Fru Hilda Eén: 1 st. poliskask som burits av maken, John Herman Eén.

Gårdsägare och fru Eric Englund: 1 st. skrivbord av ek (har tidigare tillhört Riksbankens avdelningskontor i Östersund). 1 st. karmstol till d:o. 1 st. bokskåp (har tidigare tillhört dr H. Graeve). 1 st. saltkar av trä, 4 st. böcker som tillhört apotekaren C. A. Lignell. 1 st. lödskopa, 1 st. sax av äldre modell, 1 st. slaga, 1 st. syklove, 1 st. fönster till rumsinteriör, 1 st. atenienn.

AB Englund (4 Kjelsson: Kostnadsfri läderklädsel av karmstol.

Köpman Axel Eriksson: 2 st. gruppfotografier av A 4:s musikkår.

Fröken Anna Fjellström: 1 st. virkad duk på grön sammet.

Sterbhuset efter fru Mimmi Franzon: 1st. Poliskommissarieuniform jämte uniformsmössor (2 st.).

AB Karl Friman: 1 st. spindelur av gammalt silver. Kostnadsfri reparation av väggur.

Fröken Anna Gran: Ett trettiotal äldre fotografier och porträtt från Östersund.

Hälsovårdsassistent Eric Grahn: 3 st. fotografier, därav ett från köttbesiktning i Stadsgården 1922.

Köpman Eric Hallberg: 1 st. bronsplakett från världsmästerskapstävlingarna i skridskolöpning i Östersund 1957.

Direktör I. O. Holmer, Bromma: 2 st. fotografier (maskinhallsinteriörer) från Östersunds mekaniska verkstad.

Smidesmästare G. Hult: 1 st. entréskylt till Stadsmuseet.

Fru Maj Höglund: En väggbonad, 2 st. album med personfotografier.

Fru Kerstin Ivarsson: 1 st. röd sammetsduk med virkade spetsar.

Fru Olava Johansson: En större skyltlåda med porträtt, vilken tillhört framlidne fotografen T. Sundbäck, Östersund.

Herr Thure Jonsson (L. A. Jonssons skidfabrik, Östersund): Ett 30-tal fotografier av skidor och skidutrustning, 4 st. av firman erhållna utställningsdiplom.

Jämtlands Travsällskap: 5 st. fotografier från travtävlingar i Östersund.

Firma L. A. Kahn (4 Co: 1 st. skyltdocka jämte vissa ekiperingsartiklar till civil högtidsdräkt.

Fru Elin Kardell-Petersen, Berkeley, Californien: En vas av porslin med sidohandtag, höjd 25 cm.

Fröken Valborg Kjellin: 2 ex. »Ordningsregler vid Östersunds klapphus». En teckningslista av den 9/8 1890 rörande bidrag till startandet av en tuirstbyrå i Östersund (med upprop).

Fru Bengta Klockhoff-Dalén, Uppsala: Porträtt av hennes framlidna dotter lärarinnan och skulptrisen Ingrid Dalen, som bl. a. framställt »Sommarkväll». Två skulpturer i gips: »Konstkritikern» och »Sömnad».

Överlantmätare Valfrid Larsson: 1 ex. av »Östersunds stads donationsjord. Redogörelse för omfattning och förändringar åren 1750—1830, upprättad i april 1959 av Valfrid Larsson, överlantmätare».

Överingenjör Karl Lignell, Bromma: Porträtt (dagerrotypi) av regementsläkaren C. A. Wetterbergh (Onken Adam) med av honom själv förfärdigad ram med dedikation »Onkel Adam till Lignell 1845». På porträttets baksida en av O.A. handskriven dikt. Liten papperskniv av trä förfärdigad av Onkel Adam med dedikation »CAW till C AL» (Carl Anthon Lignell). Porträtt av apotekare Carl Anthon Lignell (dagerrotypi). Div. äldre fotografier från egendomen Carlslund.

Väggpendyl från apotekare Lignells arbetsrum på Carlslund. Cl. Adelskölds biografi »John Ericsson». Karikatyradress till bankdirektören Carl Lignell på 60-årsdagen. Div. handlingar, koncept, kort, foton och tidningar hänförbara till apotekare Carl Anthon Lignell, bankdirektör Carl Lignell och överingenjören Karl Lignell. Ett par löpskidor med bindningar tillverkade av firma L. A. Jonssons skidfabrik. Ett ex. av »Får gå!», genremålning av Onkel Adam (1844).

Fröken Hildur Linderholm: 1 st. foto över högtidlighet å Stortorget i början av 1900-talet, 1 st. foto över studenttåg i staden omkring 1910, 1 st. foto över Claréus’ bageri vid Gränsgatan, exteriör (omkring 1910).

Överste E. Lindhammar: Div. äldre tidningar och tryck, ett 40-tal äldre personfotografier.

Fotograf Wiktor Lundberg; 6 st. fotografier från invigningen av stadsmuseet i Östersund och Olof Ahlbergshallen.

Frisörmästare Nils H. Lundgren: 1 ex. (inbundet) av »Svenska Frisörföreningen Avdelning 15 H Jämtland-Härjedalen 1907—1957», utg. av Nils H. Lundgren.

Herr Lars Lundin: En byst i gips av lektorn och frikyrkoledaren P. P. ‘Waldenström.

Direktör Anders Lundvall: 1 ex. av »Östersunds Aftonblad» 23/2 1900, 1 ex. av »Jämtlands Dagblad» 24/2 1900, 3 st. programblad för julbasarer 1902, 1903, 1905. Stadgar av år 1889 för Östersunds telefonförening, protokollsbok för det år 1903 startade »lotteribolaget i Östersund».

Länstidningen: 2 st. fotografier från 1-majdemonstrationer kring sekelskiftet.

F.d. banktjänsteman B. Löf: 1 st. besman och div. äldre vikter och mått, div. fotografier och vykort, 1 ex. av styrelse- och revisionsberättelsen för AB Jämtlands kreditbank 1906, 1 st. aktiebrev för AB Jämtlands kreditbank, 1 ex. av »lärobok i bokhålleri», Stockholm 1882, 2 st. glasögon, 1 st. timmersax, 1 st. ryggmes, 1 st. medalj för hästuppfödning, en mindre myntsamling.

Försäljningschef Sven Magnusson, Sundsvall: 1 ex. av »Jemten» 1887, 1 ex. av »Jämten» 1908.

Fröken Thekla Mattsson: En bronserad statyett i gips, höjd 44 cm. En polissabel med gehäng, och en uniformsrock, som tillhört givarinnans fader. Ett gruppfotografi över stadens kombinerade polis- och brandkår.

Redaktör Carl Melin: Diverse pressfotografier.

Fröken Anna Nilsson: 2 nummer av »Jämtlands Veckoblad» årgång 1893, 1 nummer av »Jämten» september 1893.

Köpman Harry Norenius: En lampkupa av äldre modell, ett lampglas till fotlampa av äldre modell.

Fru Margot Nässén: 1 st. reproduktion av oljemålning av Kiesel i sammetsram.

Skriftställare Gustaf Näsström, Stockholm: 1 ex. av »En ynkelig och uppbyggelig Visa om den grufveliga vådelden» (Östersund 1885, J.T. tryckeri), 1 ex. av nr 34/1894 av Söndags Nisse.

Konsul Ragnar Ohlson: 1) Ett utsågat stycke av den i senare hälften av 1840-talet utförda, timrade vattentrumma, c:a 60 cm i fyrkant, varigenom Stadsbäcken avleddes till Storsjön. Trumman blottades vid grundgrävning å tomten Storgatan 15 i gränsen mot Storgatan 13. 2) En serie fotografier från 1945 års utställning i Östersund.

Distriktschef Leander Ohlsson: 1 st. fartygskompass, 1 st. skeppsklocka samt div. skeppshandlingar från ångaren Östersund.

Smidesmästarna P. H. Olsson och A. Pettersson: En skylt från J. E. Myhrs hovslageri- och smidesverkstad, Prästgatan 52.

Fröken Ellen Paulson: 1 st. spjällsnöre av blå pärlor, 1 st. harpa, tillverkad av givarinnans fader, bildhuggaren P. Paulson, 1 st. notbok till harpa, 1 st. bok »Svenska Mässan lämpad till texter i nya kyrkohandboken» Stockholm 1894.

Köpman Gustaf Persson: Gatubelysningsarmatur av äldsta typ (glödlampa) från Köpmangatan 47.

Poliskåren Östersund: 1 st. nattvakts ur med läderfodral.

Riksbyggens Bostadsrättsförening Östersundshus nr 12, Sundsvall: Modell av kvarteret Blåhaken, Östersund.

F.d. Musikfanjunkare J. F. Rislund: 1 st. fotografi (inramat) av Jämtlands fältjägarecorps musikkår 1869 (fotot taget på Sånga läger).

Tandläkare och Fru Sven Rissler: 1 st. »Program för de trönderske juristers besök i Östersund midsommardagarne 1903», 1 st. dansprogram från Norrlands Nation 27/2 1897.

Direktör Olle Rydell: Ett par skor till manlig högtidsdräkt.

Speditör Verner Skoglund: 1st. äldre med pärlbroderier försett bokmärke (inramat).

Sundsvalls Enskilda Banks avdelningskontor i Östersund: 1 ex. historik över Sundsvalls Enskilda Bank, div. fotografier.

Fru Edit Svensson: 1 st. svart fönsterbord med förgyllda beslag, 2 st. kornischer.

Fru Hulda Svensson: Inramat fotografi av medlemmar i Östersunds gymnasieförbund 1896.

A. Svensons glasmästeri: Ett antal fönsterrutor till stadsmuseet.

Direktör Eric Söderberg, Örebro: 1 st. fotografi av trafikpersonalen vid Östersund C. 1913, 1 st. foto av stationspersonalen vid Östersund C. 1892.

Telemuseum, Stockholm: 1 st. telefonapparat litt Evh nr 14/15.

Tewe-Bild, Östersund: 1 st. fotografi av Östersunds brandkår 1959.

Fru Frida Vnnefors: 1 st. räkenskapsbok (huvudbok) — delvis skadad — som troligen tillhört ekonomidirektören Per Wikström.

Köpman E. Wallskog: Div. äldre fotografier och vykort.

Disponenten Bertil Wedlund: En kopparplatta.

Överstelöjtnant Gösta Widmark, Stockholm: Avskrifter av motioner m.m. rörande tillkomsten av Riksbankens avdelningskontor i Östersund.

Överinspektör Carl Viksten, Haverövallen: Östersunds Arbetareinstituts föreläsningsschema för vårterminen 1906.

Fru Olava Wikström: En plåtlykta, cylinderformad, med koniskt tak, en handspruta av trä, ett pipjärn (strykjärn), en mjölkstäva av koppar, tillverkad av kopparslagare A. A. Lundholm i Östersund, ett pärlbroderi av fröken Emma Wollenhaupt i form av en landskapsbild, 1 par metallkonsoler (större) för gardiner, 6 mindre metallkonsoler, 1 st. filbunke av trä, använd på matserveringsställe i Östersund på 1880-talet, 1 st. kaksporre av koppar, 2 st. jungfrumått av koppar.

F. d. distrikt slantmätare och fru Heimer Wikström: 1 st. hundhalsband från mitten av 1800-talet till skydd mot vargar, halsbandet använt på traktören P. Ol. Jonssons gårdvar, Prästgatan 23. En kötthacka av äldre modell. Diverse fotografier från staden flickskola och h.a. läroverk.

F. d. distriktslantmätare Heimer Wikström: Hyllinventarium till gamla apoteket Hjorten.

F. d. borgmästare Iwan Wikström: 1 ex. av »Blad ur Östersunds lasaretts historia» av Axel Odelberg (Särtryck ur Hygiea, årg. 1933, band 95).

Köpman Gustaf Ågren: 1 st. gruppfotografi av godtemplarungdom lekande på tomten Rådhusgatan 37 år 1906, 2 st. personfotografier.

Grosshandlare P. Åslund: Menu vid invigningen av Östersunds rådhus 1912.

Östersunds El. AB: Div. äldre elektrisk material.

Östersunds-Posten: Div. pressfotografier, 1 ex. av Jämtlands läns telefonkalender för 1925.

Östersunds socialdemokratiska arbetarkommun: Dess första fana.

Löjtnant Olof Östlund: 1 ex. av ÖP:s extrablad den 2/8 1914 ang. första världskrigets utbrott.