063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

Förord

Härmed presenteras — på stadens 180-årsdag — föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1966, som vad gäller uppläggning och anda icke avviker från tidigare årgångar. Den speglar gamla tider men även utvecklingen fram mot nuet. Som vanligt återfinnes i slutet aktuella uppgifter av kommunal och kyrklig natur samt föreningsmeddelanden.
Kommittén uttalar ett varmt tack till bidragsgivarna för artiklarna, samtliga av stort intresse för den genuine östersundaren.
Vi vilja fästa läsarnas uppmärksamhet på det meddelande om föreningens publikationer, som återfinnes på sid. 10 i denna skrift.

Östersund i oktober 1966.
Anton Svensson
Redaktör

Per Andersson       Carl S. Jonsson
Redaktionsledamöter

 

Några anteckningar kring gården Lugnet

Av Lennart Westerberg

 

När fältjägarregementet år 1911 inflyttade från Frösö läger till kasernanläggningen i Östersund, hade flertalet av kasernområdets byggnader nyuppförts, några, t. ex. »Huvudförrådet», vapenförrådet och nuvarande »Gaskammaren», hade flyttats från den gamla lägerplatsen och återuppförts. Av den lilla bebyggelse, som tidigare fanns inom det inköpta området, inlöste Kronan 1906 endast mangårdsbyggningen till gården Lugnet och möjligen ett fåtal, till gården hörande ekonomibyggnader och lador. Lugnet har sedan dess fått kvarstå, efter hand renoverats och ombyggts samt tjänat regementet på många olika sätt. Lugnet var en gammal gård redan då och dess historia lång och skiftande.

Det område, där Östersunds stad, I5:s kasern och övningsområde nu ligger, tillhörde under 1700-talet Brunflo socken, och I 5:s nuvarande kasernområde ingick i Odensala bys samfällda utmark samt utnyttjades som mulbete, myrslåtter och vedskog gemensamt av bönderna i Västra Odensala by. Vid storskiftet av Västra Odensalas utmarker år 1778 återfinns på skifteskartan ett torp på den plats där Lugnet nu ligger. Detta område tillföll bonden Erik Ersson på den ena hälften av Odensala 3 om IV2 tunnland skatte.

Bönderna i V Odensala var under 1700-talet bl. a. rusthållare för ryttarna nr 65 och nr 68 vid Kavallerikompaniet. Som regel hette den ene ryttaren under 1700-talets senare hälft Sahlstedt. I 1770 års rulla meddelas, att dragonen nr 60 Sven Sahlstedt fått avsked 26/4 1764 och ersatts av Christian Sahlstedt, vilken dock avled 19/6 1765, varför dragonen Anders Sahlstedt antages som nr 68 för Odensala. I kyrkböckerna finns vidare soldaterna Nils och Måns med samma efternamn och utan att vara släkt med varandra. Det är troligt att någon av dessa »sahlstedtar» bebott torpet på Lugnets nuvarande plats.

Detta torp tillföll alltså det ena hemmanet av Odensala 3. 1796 förvärvade bonden, ordningsmannen Matthias (Matts) Olofsson (1760—1824) hemmanet av sina föräldrar Olof Mickelsson och Kerstin Mattsdotter och innehade det också vid vissa skiftesförrättningar med Östersunds stad 1800. Denna gård var den västligaste av gårdarna i Odensala. Efter Matts Olofssons död säljer änkan Anna Jonsdotter gården till dottern Anna Mattsdotter (f. 1803), gift med Måns Persson (1786—1857), mot försäkran om födoråd. Denne Måns Persson blir alltså bonde på Odensala 3 och därmed ägare av torpet vid nuvarande Lugnet.

År 1824—1831 sker Laga skifte i Odensala. På skifteskartan återfinns »Salstedttorpet» på Lugnets nuvarande plats, och vid skiftesförhandlingarna beslutas efter lottdragning att »bonden Måns Persson, ägare af Matts Olofssons fordna Inägslott, utflyttar från gamla bytomten till ’Salstedtstorpet’ 1826».

3/10 1835 förrättades syn på det utflyttade hemmanet. Enl. Brunflo tgls protokoll är den nya gården belägen 3/8 mil från Gamla gårdstomten, väster om Östersunds stad varå finnes nedanstående hus: 1 Stugubyggning indelt i 2 ne Rum med Förstuga, 1 Bryggstugubyggning med 2 ne Rum, 1 Kornlada, 1 Herberge, 1 Foderbod och Wedlider, 1 Fähus för 6 Nöt, 1 Stall för 3ne Hästar, 1 Får och Swinhus och 1 Badstuga. — Flyttningen betecknas av ägaren som dyrbar och han anhåller om att få ett visst antal frihetsår beviljade.

 

Lugnet som rektorsboställe. Tuschteckning av A. E. Meländer.

 

Troligen beviljades inga frihetsår ty samma år säljer Måns Persson och Anna Mattsdotter gården till kommissionslantmätaren A. F. Forsberg för 1200 Rd. Forsberg hade redan tidigare två fastigheter i Östersund och det är osäkert om han någonsin kom att inflytta i Lugnet med sin hustru och fyra barn eftersom han avled redan 3/11 1836.

Vid sidan av sina ordinarie sysslor bedrev stadens innevånare under 1800-talet även boskapsskötsel och det blev småningom svårt att få betesmark för alla de kreatur, som om sommaren lämnade själva stadsområdet för sommarbete. Lugnets ägor norr om staden var lämpliga, men de var nu i enskild ägo.

Frågan om Frösö trivialskolas förflyttning till Östersund hade länge varit på tal, men skolbyggnad saknades, och konsistorium i Härnösand förutsatte dessutom att staden skulle upplåta lämplig lägenhet som boställe åt rektor. En insamling för sistnämnda ändamål hade inbringat ungefär 500 Rd från de mest intresserade och bemedlade bland stadens 400 innevånare. På offentlig auktion 4/1 1837 inköpte stadens ordningsman, apotekare Nyholm, Lugnet av Forsbergs sterbhus för 1541 Rd. Köpet transporterades 1840 på staden.

Det skulle dock dröja ännu några år innan förflyttningen av trivialskolan kom till stånd, och 9/3 1842 utbjöds arrendet av Lugnets mangårdsbyggnad och utnyttjandet av jorden på auktion liksom ekonomibyggnaderna till försäljning. Högsta budet kom från den nyutnämnde tullförvaltaren, löjtnanten Samuel Fredric Siösteen, som i december 1841 anlänt till Östersund. För arrendet skulle betalas 36:16 Rd årligen och ekonomibyggnaderna såldes för 243:31 Rd. De sistnämnda byggnaderna voro: bageristuga med kammare, en större, ny uthusbyggnad, fähus med mur, »Swinhus» (om så behagas), stall med skulle och en badstuga. Redan på våren och försommaren 1842 renoveras och uppsnyggas Lugnets mangårdsbyggning av Siösteen inför hans familjs ankomst till staden. Kakelugnar inmuras, en barnkammare inreds, väggarna tapetseras osv.

Siösteen var född 1788 i Väversunda, Östergötland. Han hade uppfostrats tillsammans med den föräldralöse kusinen Jöns Jakob Berzelius, sedermera en av våra mest kända vetenskapsmän. Han hade blivit officer vid Livgrenadjärregementet och hade krigserfarenhet från Finland, Norge och Tyskland. 1822 övergick S. till tullverket och blev småningom tullförvaltare i Jämtlands län. Han avled 1863 i Duved och ligger begraven vid Åre gamla kyrka. Tidigare gift med Clasine Silversparre, med vilken han hade fem barn, gifte han om sig 1841 (efter hustruns död) med Caroline von Schewen, som 3/6 1843 nedkom med dottern Ida Carolina Christina på Lugnet. Siösteen förde mycket noggrant dagbok och utdrag ur denna finns publicerade i föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1939—1943. Man kan där följa hans tankar, intryck, göranden och låtanden; hans dystra föraningar om ett torftigt umgängesliv »i denna håla» (Östersund), hans allt livligare kontakter med de burgnaste av stadens innevånare och de blåblodigaste av fältjägarregementets officerare, omtanken om sin familj och omsorgerna om Lugnet och dess ombyggnad. Att Siösteen småningom anpassat sig mycket väl i Östersund framgår bl a av dagbokens anteckningar om den fest för 100 inbjudna personer ur stadens societet med landshövdingen i spetsen, som avhölls på Lugnet 23/8 1845, kort innan Siösteen lämnade staden och flyttade till Duved. Han avslutar intrycken från kvällens (nattens) fest: »Denna tillställning kostade i kontant, utom de tillgångar av Husets matförråd, som begagnades 95:42 Rks. Sannolikt, åtminstone klokast, den sista i den genren här på stället. Incidit in Schyllam, qvi vult evitare Carybdis.»

Då tullförvaltaren lämnade Östersund återköpte staden Lugnet för 2.666 Rd. 1/10 1847 var frösöskolan flyttad och ombildad till högre elementarskola. Före rektorns inflyttning till Lugnet hölls syn av lägenheten 14/9 1847 (Bilaga 1), som befanns vara i gott skick. Vissa smärre reparationer ålades Siösteen och vid tillträdandet 26/9 1848 ålades rektor att mot 30 Rd utföra mindre underhållsarbeten samt att vid avträdandet återlämna bostället i samma eller ännu bättre skick.

Den som inflyttade var »Rector Scolae Magister Jonas Nordqvist», fiskareson från Härnösand, prästvigd, framstående läroboksförfattare och skolman, vilken förutsättningslöst tagit ställning till skolflyttningsfrågan och genomfört denna genomgripande åtgärd. Han var född 1798 och avled 22/5 1853 (Bromée uppger 22/3 samma år). Han begravdes omedelbart söder om sakristian till Östersunds gamla kyrka, där gravvården ännu finns kvar.

Efter Nordqvists död bodde änkan kvar på Lugnet i varje fall nådeåret ut men hyrde sedan ut bostället till löjtnanten i Fältjägarkåren ö. S. J. Nordbeck med familj. Hustrun, Sofia Lovisa, var dotter till stadens postmästare, majoren Lucander. Som apologisten i Härnösand, magister Abraham Sundberg, 1857 tillträtt befattningen som rektor, blir det ny innehavare av Lugnet. Av- och tillträdessyn äger rum 10/11 1857 och 25/5 1858. (Bilaga 2.) En hel del anmärkningar riktas mot Nordqvists sterbhus, dels för dåligt underhåll av bostället, dels för att sterbhuset uthyrt lägenheten till löjtnant Nordbeck. Tvisten härom blir rättssak, men som Nordqvist aldrig skrivit under något kontrakt eller någon förbindelse i dessa avseenden, blir det staden som bestrider erforderliga reparationer, och uthyrningsfrågan lämnas opåtalad.

Rektor Sundberg, f. 1813, var en blid och snäll man, kanske alltför medgörlig när det gällde dåtidens ungdomsproblem, tredskande lärare och skolans ekonomi. Det han lämnade efter sig på Lugnet var den lilla trädgårdstäppa, som han låtit uppodla söder om mangårdsbyggnaden och varav lämningar ännu finnes kvar. Han var gift med Jakobina Charlotta Petré (i kyrkboken har prästen förkortat
namnet till »P3» och någon har med blyerts tillagt »utläses Petré») med vilken han hade åtta barn. Sundberg flyttade ung. 1862 till en egen fastighet, Köpmangatan 35 i kvarteret Rektorn. Därmed är Lugnets tid som rektorsboställe slut.

Från 1862 uthyrs Lugnet till löjtnanten, sedermera majoren Gustaf Fredrik Julius Muhlfeldt, f. 1815 i Hamburg och även han måg till major Lucander. Muhlfeldt var framstående penntecknare och dessutom känd balarrangör i dåtidens glada Östersund, och det är möjligt att Lugnet under början av 1860-talet återfick en del av det glada livet från Siösteens tid. Muhlfeldt var identisk med den major Muhlfeldt, som utfört en del fotografier från 1860-talets Östersund och som återfinnes i Bromée: Östersunds stads historia. Muhlfeldt annonserade även för sin fotoateljé i Lugnet under 1860-talets mitt. Det torde varit stadens första i genren.

Men 1860-talet rymde även allvarligare händelser. En koleraepidemi föranleder »Råd och föreskrifter af sundhetsnämnden till stadens innevånare», vari bl. a. Lugnet anvisas som vårdplats för de sjuka, som inte kunna vårdas och isoleras i hemmen på ett tillfredsställande sätt. Epidemin fick mindre omfattning och det är okänt om Lugnet någonsin utnyttjades för detta ändamål.

Familjen Muhlfeldt lämnade tydligen Lugnet 1865, ty ifrån denna tid arrenderas hemmanet av en Erik Jönsson, som dock 1869 försättes i konkurs.

Under 1870-talet bedrivs utvärdshusrörelse på Lugnet. Något som talar om gästgiveri i egentlig bemärkelse kan ej återfinnas med vad därtill hörde i fråga om skjutsskyldigheter och utskänkningsrättigheter. Mycket talar för att stället inte hade det bästa rykte. Upprepade gånger under tiden 1875—78 är innehavaren, bl. a. »näringsidkerskan» Christina Pettersson, handlanden Sundin (vilken 1855 erhållit burskapsbrev för brännvinsbränning), uppasserskan Maria Pettersson m. fl. instämda för olaga försäljning av spritdrycker och vin med dryga böter som följd. Tillståndet på Lugnet avspeglas även i stadsfullmäktiges handlingar och 1876 beslutas om att åbyggnaderna därstädes bör bortföras på grund av lönnkrögeriet. Sannolikt försåldes även en del uthus vid auktion 5/5 1877.

1878 inköpte drätselkammaren Lugnet för att användas som sjukhus för smittosamt sjuka. Staden hade vid denna tid stora problem med sjukvård, fattigvård och fångvård. Veneriska sjukdomar drabbade staden, och vård- och förvaringslokalerna var föråldrade. Den från Kungsgården 1827 inflyttade mangårdsbyggningen var sjukhus och i gamla fängelset trängdes fyllerister med åldringar och sinnessjuka. 1879 överläts Lugnet till fattigvården att användas som fattighus. Marken utarrenderades och föreståndare för fattighuset blev under 1800-talet hattmakaren Lars Peder Larsén, skräddaren Gunnar Sundin, Karl Erik Karlsson m. fl. 2 kök och 6 rum disponerade de fattiga, vars antal varierade mellan 12 och 24. En del av dessa var helinackorderade, många övernattade på Lugnet och tiggde sin mat i staden, under det att ett mindre antal »hjon» åt på Lugnet eller någon annan av fattigvårdens inrättningar och övernattade i lador utanför staden. Lugnet var vid denna tid en given samlingsplats för många av samhällets olycksbarn och detta livsets små och säkert har flera olyckliga levnadsöden slutat på Lugnet. En av dessa olyckliga var »Lugnegubben». Han kom till Östersund med tåget en dag under 1880-talet. Han hade biljett till Östersund, men var han stigit på tåget, det kunde ingen upplysa om, inte heller någon av de tillfrågade kommunerna längs linjen. Han var döv och han var stum, det visade sig också att han varken kunde läsa eller skriva. I kyrkboken kallas han »Dövstummen» med ett frågetecken i alla andra kolumner. En äldre manlig individ, utan namn, födelseår, anhöriga, hemort. I Östersund enbart »Lugnegubben», som med ett milt och ursäktande leende tillhörde gatubilden. (A. Werner.)

Omständigheterna på fattighuset Lugnet blev småningom, även efter dåtidens begrepp om åldringsvård, sådana att man efter flera framställningar vidtog åtgärder att flytta. Och 1893 flyttades fattighuset till Björkbacka och blev ålderdomshem. Dessförinnan (1889) hade dock personalen förstärkts med diakonissorna Schön och Månsson samt sjuksköterskan Beda Allvin. 1890 inkorporerades Lugnet till Östersunds stad från att tidigare ha tillhört Brunflo.

Så blev Lugnet tydligen bostäder för en del arbetarfamiljer och 1895 finnes där familjerna Lundström, Olsson och Andersson.

Vid invigningen av I23:s nya kasernanläggning 8/4 1911 är Lugnet ombyggt och renoverat för 9.000:— ur lägerkassan för att användas som soldathem med läs- och skrivrum men även för att användas som marketenteri i väntan på att den nya (numera rivna) marketenteribyggnaden skall bli färdigbyggd.

24/5 1911 flyttas förrådsförvaltarens expedition till Lugnets övervåning.

Enligt överste Rappes Regementsinstruktion från 20/3 1913 är i Lugnet regementets bokbinderiverkstad, bageri, snickeriverkstad och barberstuga.

20/1 1917 invigs det nya Soldathemmet och därmed överflyttas troligen läs- och skrivrummen till denna byggnad.

8/1 1918 inreds kulsprutekompaniets expedition i Lugnet.

Under tiden 1920—27 förlädes ett detachement ur Svea Ingenjörkår till regementet och fick då sina lokaler i Lugnet.

Dessutom har Lugnet tiden 1911—1930 utnyttjats som övningslokal för musikkåren, vissa intendenturverkstäder har haft sina lokaler där m. m.

Under 1930—1940-talen var där dels bostäder för maskinmästare Frisk och skräddarmästare Fors, dels även regementets »lagkammare» (för viss int-mtrl), fru Heurling sorterade tvätt och lagade uniformspersedlar i Lugnet osv. Förvaltarna Edman och Olsson bör ha varit de som sist utnyttjade Lugnet som familjebostad. 1947—48 var tvättbytesförrådet i Lugnet.

1964 är i Lugnets bottenvåning förråd för viss tyg- och intmtrl, verkstad för viss intmtrl under det att övervåningen sommartid är förläggning för vid regementet tjänstgörande officersaspiranter.

Det är svårt att med säkerhet säga hur gammal nuvarande byggnaden Lugnet är. Den byggnad, som beskrives i besiktningen 1835, kan vara identisk med det gamla »Sahlstedts Torpet» och i så fall är den uppförd under 1700-talet.

Siösteen betalar från 1842 årligen i arrende »å jorden och byggningen» 36:16 Rd samt köper uthusen för 241: 13 Rd. Han låter utföra en ritning över Lugnet (18/3 1842) och anställer flera hantverkare, rummen inreds och förses med nya eldstäder samt taket rivs, 3—4 varv pålägges väggarna, varefter taket återställs på nya sparrar.

Då Siösteen 1847 säljer Lugnet finns enligt besiktningen de mot väster vettande flyglarna, och såväl övrig exteriör som interiör påminner i stort om nuvarande Lugnet. Man kan därför på starka skäl anse att det var Siösteen som lät uppföra nuvarande Lugnet, men det var troligen en ännu äldre byggnad som utbyggdes. Möjligen var denna från 1700-talet.

 

 

Vid besiktningen 1847 samt 1857—58 nämndes ingenting om någon övervåning. På arkitekt Melanders teckning från 1860-talet finns i en frontespisliknande utbyggnad två, mot väster vettande fönster (med gardiner). Denna tillbyggad kan vara utförd omedelbart före rektor Sundbergs inflyttning omkring 1858.

Efter regementets övertagande av Lugnet finns fotografier från tiden 1911—1920 dels med ovannämnda två fönster, dels med nuvarande sex mot väster vettande fönster, dvs. en hel övervåning över huvudbyggningen. Denna våning har alltså tillkommit efter 1911.

Likaså bör flygelutbyggnaderna mot öster vara av sent datum.

Det forna Lugnets ekonomibyggnader var belägna norr om mangårdsbyggnaden och norr om s. k. Kläppevägen, dvs. ungefär där sjukhusets paviljong nu ligger. En trösklada låg ännu på 1880-talet där senare gamla mässbyggnaden låg, och en ängslada fanns till ganska sent ungefär 50 m. öster om nuvarande badhusbyggnaden.

Tryckta källor:
Bromée: Östersunds stads historia.
» : Jämtlands och Härjedalens historia III.
Hasselberg: Jämtlands och Härjedalens historia IV
» : Frösö Trivialskola.
Genberg: Då järnvägen kom till Östersund.
Föreningen Gamla Östersund: Gamla Östersund i bilder.
F. Siösteen: Dagbok (Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1939—42).
Wikström: Ortnamn i Östersund.
Kjellin: Register över Stadsfullmäktiges förhandlingar.
Anna Werner: Artiklar och notiser i Ö.-P., Jämten m. fl. tidskrifter.
Lund: Fältjägaren, jubileumsnummer 1961.
Otryckta källor:
Kyrkböcker ur Brunflo och Östersunds stads kyrkoarkiv.
Brunflo tingslags domböcker, småprotokoll, lagfartshandlingar och bouppteckningar.
Landskontorets mantalslängder och mantalsuppgifter.
Handlingar rörande Lugnet 1845—61 (Borgerskapets arkiv, Östersunds stadsarkiv).
Generalmönsterrullor över Kungl. Jämtlands fältjägarregemente.

Bilaga 1
Utdrag ur syneprotokoll 14/9 1847
(Östersunds stadsarkiv: Borgerskapets arkiv, Handlingar rörande Lugnet 1845—61)
Närvarande: För staden: Ordf färgare Burman, Handl Moberg, Garfveridirectör Dedering, Smedsmästare Lindström, Glasmästare Åström
För säljaren: Tullförvaltare, lieutnant Siösteen, capten Sahlberg
Ur beskrivning:
»1a. Mangårdsbyggnaden med 2ne Flyglar, utvändigt brädstruken, yttre Taket af Stickor utom å västra flygeln, hvarest är lagdt brädtak, inwändigt består Manbyggnaden af:
1 😮 Förstuga med 3ne inredda Contor försedda med lås och nycklar,

2:o En Sal, tapetserad med spändt, enfärgadt Cordre-papper(?) så till tak som väggar, med större kakel kakelugn, alt i godt skick,

3:o Förmak med tapetsering på samma sätt. Wattenfärg målad ä kakel kakelugnen,

4:o Sängkammare med dito, allt i Complette skick så till wäggar som tapetsering och kakel kakelugn.

5:o Norra Flygeln innehållande Förstuga, Tambur, 1 större Rum med kakel kakelugn och tapetsering efter ofvan nämnde sätt, nu begagnadt till Tullkammare, ett mindre rum, nu Skolkammare, med Tegel kakelugn, och ett dito med tegel kakelugn, nu barnkammare med serskild garderobe. Tambur och Beqvämlighetsinrättning.

6:o Södra Flygeln, innehållande: kök med Spisel och Tegel kakelugn och 2ne Wäggfast Skåp med lås och innerede, hwarunder finnes Källare med Lårar för förvaring af jordsaker. En kammare innom köket med afdelad Garderobe, hwarunder en liten timrad källare
med trappnedgång finnes.
Alle Boningsrum tapetserade på ofwannämnda sätt, målning mer och mindre skadad. Tapetseringen helt oskadad.
Alla fönster hela och försedda med likaledes helt dubbel fönster.»
I beskrivningen av uthusen bestå dessa av: Stall, Fähus, Hemlighus, Svinhus, Bryggstuga, Matbod samt Wed- och Wagnsbod. Dessa byggnader hade mindre skador vilka skulle repareras av Siösteen.
Köpehandlingen undertecknad av: Ordf. Wetterbergh, färgare Burman, handlare Moberg samt Siösteen.

Till- och avträdessyn 10/11 1857 (i sammandrag)

Närvarande bl. a. representanter för staden, för rektor Nordqvists sterbhus och tillträdaren, rektor Sundberg.
Nordqvist hade tillträtt bostället 19/10 1847.
Besiktning, inre: Boningshuset bestående av huvudbyggnad med två flyglar.
Åtgärdas:
Södra flygeln: Kökskammaren, nytt golv, nytt papper på väggar och tak Källaren under kökskammaren 5X3 1/2 alnar
Köket: nytt golv
Köksförstuga
Huvudbyggnad: Salen nytt golv
Förmaket med kakelugn: nya tapeter
Sängkammare: nya tapeter
Nordöstra hörnrummet: tapeter
Förstuga

Norra flygeln: Arbetsrummet, nytt tak (inner). Ett rum innanför arbetsrummet
Förrättningen avbröts och fortsatte med yttre besiktning 25/5 1858:
Södra flygeln: nytt sticktak, fyra broar ombyggas och förses med nya syllar
Huvudbyggnad: stenfoten rappas om brädfodringen avlägsnas, väggarna diktas, brädfodringen återlägges
Bryggstugan i så dåligt skick att ny måste uppföras (11X10X4 1/2 aln)
Stallet nya syllar
Svin- och fähus under samma tak i gott skick
Vagn-, mat- och vedbod under samma tak
Plank finnes runt gården, detta plank samt mangårdsbyggnaden målas rött
Norra ängesladan (vid nuvarande nya matsalen)
Södra ängesladan (50 m. öster nuvarande badhuset).

 

Meddelande

Nedanstående publikationer kunna erhållas hos stadens bok- och pappershandlare:

Ortnamn i Östersund av Iwan Wikström. Den i Östersunds stads historia utomordentligt val införsatte f. borgmästaren Iwan Wikström har gjort en kommenterande sammanställning av ortnamn i Östersund. — Pris kr. 13:50.

Register till Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1938—1948 av Albin Johansson. — Pris kr. 3:—.

Register till Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1949—1959 av Per Fjellström och Svante Höglin. — Pris kr. 5: —.

Av föreningens äldre årsskrifter (1938—1965) finnas de flesta årgångarna kvar, dock blott i begränsad upplaga, och kunna erhållas på Föreningen Gamla Östersunds expedition, Stadsmuseet, Rådhusg. 42, Östersund. — Pris kr. 5: —.

 

 

Östersunds flickskola

EN KORT HISTORIK
Av Gerd Larsen

 

År 1884 började den skola, som så småningom kom att bli Östersunds kommunala flickskola. Men den hade ett par föregångare. Redan 1861 startade en »småbarnsskola för flickor», som växte ut till samma klassantal som folkskolan. Dess första ledare var »gamla jungfru Sara Fahlström»! Direktionen bestod av fem fruar i staden. Snart behövdes det tre lärarinnor och som alltid blev det bekymmer med lokaler och pengar. Efter 17 år måste den skolan sluta. Delvis parallellt med denna skola hade fröknarna Sundberg en pension för flickor.

Men föräldrar till flickor gav sig inte till tåls med detta. Och så år 1884 hände det en hel del. Jämtlands Tidning för det året har mycket att berätta i korta notiser och annonser blandade med artiklar om den stora striden om Strindbergs Giftas, meddelande om att en tankeläsare inbjudits till Kungliga slottet och nya uppgifter om Storsjöodjuret.

J.T. skriver alltså:
22 mars. »En för samhället ganska wigtig fråga bragtes på tal hos hrr stadsfullmäktige wid sammanträdet i tisdags afton. Af herr auditören O. J. Ocklind och målarmästaren J. P. Moberg wäcktes nämligen motion om stadsfullmäktiges medwerkan till åstadkommande här i staden af ett elementarlärowerk för flickor, och föreslogo motionärerna, att gamla folkskolehuset måtte för ifrågawarande ändamål upplåtas.

Förslaget wann genklang hos stadsfullmäktige, som anmodade en komité, bestående af borgmästaren I. von Stapelmohr (ordförande), auditören O. E. Ocklind, målaremästaren J. P. Moberg och lektor J. E. Dahlén, att med wederbörande inleda underhandlingar om lokalens upplåtande och i öfrigt uppgöra förslag och anordningar, som för sakens bringande till werkställighet påfordrades.»

19 april. »Hrr stadsfullmäktige beslutade vid i tisdags hållet sammanträde. Beträffande frågan om gamla folkskolehusets upplåtande till lokal för ett tillämnat elementarlärowerk för flickor beslutade fullmäktige att för en tid af 3 år, från den 1 instundande oktober, till ifrågawarande ändamål kostnadsfritt upplåta nämnda byggnad i den mån rummen i densamma blefwe för staden disponibla, och uppdrogo derjemte åt drätselkammaren att gå i författning om undra våningens reparation och försättande i beboeligt skick.»

Den 26 april kom kommittén med ett upprop:

»De föräldrar, som för sina döttrar önska inträde i höst vid ett inom Östersund tillämnadt elementarläroverk för flickor, anmodas att före April månads utgång uppgifva dessas antal och ålder till Ordföranden i den af Stadsfullmäktige för detta ärendes beredning tillsatta komitén, Lektor J. E. Dahlén.»

J. T. innehåller också notiser av större räckvidd, så den 3 maj:
»Qwinnans myndighetsålder har nu af båda kamrarne bestämts till 21, hwilket stadgande sålunda från och med nästa år blir lag. Och rätt så. — — — Måtte detta endast wara ett försteg, en inledning till qwinnans fulla likställighet med mannen äfwen i politiskt hänseende!»

31 maj meddelas nytt beslut av stadsfullmäktige:
»Sedan Östersunds stadsfullmäktige förut beslutat att till lokal för ett blifwande elementarlärowerk för flickor upplåta gamla folkskolehuset här i staden beslutade fullmäktige, vid i tisdags hållet sammanträde, att som understöd till nämnda lärowerk lemna ett årligt anslag af 1,000 kr under tre års tid, räknadt från den dag då skolan kommer till stånd.

Till ledamöter i styrelsen för den nya flickskolan walde hrr stadsfullmäktige lektor S. J. Kardell, lärowerksadjunkten N. M. Jonson, borgmästaren I von Stapelmohr, grosshandlanden N. O. Näs och målaremästaren J. P. Moberg. Till styrelsens ordförande waldes borgmästaren v. Stapelmohr och till kassaman grosshandlanden Näs.»

Den 16 augusti har man kommit så långt som till annons:
»Elementarläroverket för qvinlig ungdom i Östersund börjas den 1:sta Oktober innevarande år. Den förberedande skola för mindre gossar och flickor, som med elementarläroverket förenas, öppnas den 15:de nästkommande September. Anmälningar till inträde emottages af Läroverksadjunkten N. M. Jonson Måndagar och Fredagar kl. 4—5 e. m., dervid inskrifningsafgift skall erläggas till förberedande skolan med 2 kronor och till elementarläroverket med 5 kronor för hvarje elev.

Terminsafgiften är bestämd att utgå i elementarläroverket med 35 kr. i 1:sta, med 40 kr. i 2:dra, med 45 kr. i 3:dje, med 50 kr. i 4:de och med 55 kr. i 5:te klassen, samt i förberedande skolan med 25 kr.

Vidare meddelande om skolan lemnas framdeles i stadens tidningar.

Östersund den 15 Augusti 1884.

Styrelsen.»

Den dagen står också denna notis:

Alma Renborg

»Till föreståndarinna och första lärarinna vid Östersunds nyinrättade lärowerk för flickor har styrelsen för nämnda lärowerk utsett fröken Alma Renborg, förut föreståndarinna för Filipstads elementarläroverk för flickor.»

Annonseringen fortsätter i juli och augusti och det uppträder också en konkurrent i Sundsvalls flickskola, som meddelar, att den redan har sju klasser.

Den 6 september annonserar skolstyrelsen åter:

»Elementarläroverket för qvinlig ungdom. Anmälningar till inträde såväl i elementarläroverket som till den därmed förenade förberedande skolan mottagas hädanefter af läroverkets föreståndarinna Fröken A. Renborg hvilken för sådant ändamål träffas i sin bostad, J. P. Jonsons gård invid Gästgivaregården, alla dagar kl. 10— 12 f. m.

För undervisningens ordnande är det af största vigt att intresserade fortast anmälas.

Östersund den 2 September 1884.

Styrelsen.»

Den 30 september: »I Östersunds Elementarläroverk för qvinlig ungdom börjas undervisningen Måndagen den 6 Oktober kl. XI f. m. då de anmälda eleverna hafva att inställa sig å skolans samlingssal.

Styrelsen.»

Och så har den efterlängtade dagen kommit, då J. T. (den 14 oktober) skriver:
»Östersunds elementarlärowerk för flickor började i måndags i förra weckan sin werksamhet. Elewernas antal war i lördags 57. Lärowerket förestås af fröken Alma Renborg. Biträdande lärarinnor äro fröknarne Hanna Sjöström, Anna Perman, Betti Biinsow och Amanda Wiklund, hvarjemte stadspredikanten Boden bestrider några timmars lektion i weckan. Musikdirektören A. F. Blomström leder underwisningen i sång. Gymnastiköfningarne, för hvilka lokal kommer att begäras i nya folkskolan, skola ledas af löjtnant Guinchard. Den med lärowerket förenade småskolan trädde redan den 15 september i werksamhet.»

 

Flickskolan före tillbyggnaden av en tredje våning.

8:de klass 1903.
Stående fr. v.: Anna Westerberg, Gertrud Dalen, Märta Geete, Nelly Tjernberg,
Calise Strindberg, Valborg Hermansson, Anna Larsson. Sittande fr. v.: Elin
Smith, Anna Grönfelt, Sigrid Wessberg.

Diagram utvisande elevantalet 1884—1964.

 

Och så den sista men mycket betydelsefulla notisen det året:

»Östersunds elementarlärowerk för flickor har vid fördelningen af det af riksdagen anwisade understödet åt högre skolor för qwinlig ungdom bewiljats ett anslag af 800 kr. för hwartdera af åren 1885, 1886 och 1887.»

Samma dag innehåller J. T. också en annan notis, som nära berör flickskolornas elever: »Qwinnan i postwerkets tjenst. Generalpoststyrelsen begär nu hos regeringen att få utnämna qwinnor till ordinarie postexpeditörer.»

Av kurvan ovan ser man att elevantalet fort steg till det dubbla (på fem år) och det var ju roligt, men det förde med sig bekymmer främst för lokaler. Det hyrdes rum, men varken de eller den gamla folkskolebyggnaden kunde tillnärmelsevis uppfylla de krav som ställdes på en skolas lokaler redan då. Styrelsen började därför försöka lösa lokalfrågan med ett nybygge. Men penningfrågan måste först lösas, det räckte inte med den tomt, som staden bidrog med. Staden utlovade också ett lån — givetvis mot inteckning — ur en av sina fonder. Efter ett upprop i tidningarna tecknades aktier och ett byggnadsbolag bildades och stadfästes av Kungl. Maj:t 1890. Några namn skall kanske nämnas här: Borgmästare v. Stapelmohr, direktör E. Borggren, apotekare Wikander, lektor Kardell och förstås inspektor häradshövding Geete. — Den 15 augusti 1894 fick skolan flytta in i det nya huset.

 

Kollegiet våren 1913.
Fr. v.: Sigrid Brattström, Arsinoe Pihl, Dagny Flaum, Ingeborg Michal, Agnes
Zetterström, Signe Löfvenmark, Maria Crcutz (föreståndarinna),

 

Nu hade man husrum och den nya byggnaden blev skolans hem i drygt 20 år. Vid inflyttningen var eleverna något över 100, men 1914 hade antalet igen fördubblats. Skolstyrelsen beslöt då bygga på huset med en tredje våning. Men 1912 hade flickskolan fått en ny granne, stadens rådhus. Det blev en het strid om påbyggnaden: den skulle skymma, förstöra rådhuset! Det skrevs i tidningarna för och emot med bilder, mycket överdrivna bilder. Våningen byggdes, som synes, och kom att innehålla bönsal, tre klassrum, teckningssal och kartrum. Den gamla samlingssalen blev två stora klassrum. Antalet elever fortsätter att stiga och man måste hyra lokaler för skolkök och gymnastik. Byggnadsbolaget, som betytt så mycket för skolan, överlåter skolhuset till staden 1925.

Vad elevantalet beträffar vänder kurvan 1927 — helt naturligt — då flickor får tillträde till de statliga gymnasierna. Nergången fortsätter då de också tas in i realskolorna. Förkämparna för flickskolan såg naturligtvis detta med sorg. — En annan synpunkt kunde förstås framhållas: rättvisa valmöjligheter också för flickor. — Att fortsätta skolan som enskild skola blev allt svårare och från 1931 arbetade bl. a. några av stadens kvinnoföreningar på att få skolan omändrad till kommunal. Resultatet var klart 1934 lagom till 50-årsdagen.

Med stadens ökade stöd följde nya möjligheter till förbättring av lokaler: aulan nyinreddes, inom skolan ordnades ett bibliotek, två klassrum slogs ihop till en stor slöjdsal, i källaren blev det möjlighet till en vävkammare, där det dunkades flitigt även på kvällarna, teckningssalen moderniserades och likaså fysik- och kemirummen, biologi-geografi fick en egen institution och 1954 byggdes ett annex med 3 klassrum, läkarmottagning och ett litet lärarrum.

Samtidigt fick också vaktmästaren ett krypin, Sundströmska buren kallad. Redan 1952 flyttade skolköket in i nyinredda hyrda lokaler: 4 »småkök», handkammare och matsal. Gymnastiken för dock fortfarande en ambulerande tillvaro.

Då kurvan når sitt bottenläge ht 1946 har skolan bara 230 elever. Sedan börjar den emellertid stiga för att 1957 nå sin topp med 437. Men då bryter omdaningen av hela skolväsendet in, flickskolan blir först 6- och sedan 1960 enbart 5-årig, ht 1962 sker den sista intagningen (300 elever kvar), och därmed är avvecklingen i gång.

Vad angår lärarkåren, har stommen länge utgjorts av pedagoger utexaminerade från högre lärarinneseminarier, »en utmärkt institution, som drog till sig intelligenta elever ur s. k. goda kretsar. — De var själva produkter av den föraktade flickskolan, därtill väl utbildade för läraryrket. Dessa fröknar var ofta briljanta pedagoger —» (citat från D.N. 1.2.1960, signaturen Colomba). Då det sista lärarinneseminariet lades ner steg antalet lärare med annan utbildning. Det är emellertid påfallande hur många lärare, som stannat vid flickskolan i flera tiotal år, och detta har inte berott på att de inte kunnat söka annan tjänst. Åtskilliga av skolans lärare har förut varit elever där.

 

Kollegiet våren 1948.
Sittande fr. v.: Ebba Wichman (rektor), Hanna Ohlson, Majken Carleman-Ljungmark,
Anna Lisa Winbladh, Lajla Arbman-Erixon, Irma Borggren-Thomson. Stående fr. v.:
Öllegård Gudmarsson, Ebba Berndes-Schönewald, Britt Hillström-Joelsson, Majvor
Olsson-Hellström, Ruth Liljeblad-Adelmo, Gördis Boberg-Strandberg, Frida Berg,
Gerda Ljunggren-Vingqvist, Gerd Larsen (rektor fr. 1950).

Dramatisk framställning av julevangeliet.

Skolans sista särskilda styrelse.
Fr. v.: Fru Elsa Wallin, rektor Gerd Larsen, rektor Allan Weinhagen (ordf.), fru
Hadgine Rohdén, f. filaren Hanry Andersson, fru Inga Widén, fru Elisabeth Thurfjell.

 

Den första föreståndarinnan är redan nämnd: Alma Renborg (1884—1907). Hon efterträddes av Maria Creutz (1907—1921). Så följer Ebba Wichman (1921—1950), Gerd Larsen (1950—1963), Birgit Nilsson (1963—1964) och som den siste i raden Torsten Ahlberg 1964 tills flickskolans sista klass går ut 1967. Då har byggnaden ändrat namn: texten ändras 1966 till Genbergsskolan och klass 55 är inhyst på annat håll.

Det är inte min avsikt att redogöra för flickskolans organisation och bildningsmål, de är — kan man hoppas — väl kända. Men det är några saker som kan förtjäna påpekas.

Långt innan idrottsdagarna blev påbjudna, erbjöd sig lärarna att tjänstgöra en vecka extra, mot att sex dagar fick användas för friluftsövningar.

De »nyheter» som nu införts i grundskolan har länge varit ett naturligt led i flickskolans undervisning i samhällskunskap, historia och modersmålet t. ex. teater, tidningsläsning, diskussioner, besök i rådhusrätt, vid ålderdomshem och barnhem, på konstutställningar.

Den som ser storleken av de anslag, som beviljats till undervisningsmateriel, undrar kanske hur lärarna kunde skaffa det som behövdes. I likhet med vad som skedde vid flickskolans start, kom även samlingarna till på enskilt initiativ. Var lärare, som hade en möjlighet, inköpte t. ex. kort och andra bilder i museer, skaffade kartor och beskrivningar, tillverkade laborationsmateriel o. d., allt förstås på egen bekostnad.

Vi som har arbetat i och/eller gått i denna nu döende skola, vi sörjer. Vi vet vad vi förlorar, men vi vet inte, vad som kommer som ersättning.

I Dagens Nyheter skrev 1960 signaturen Colomba Om Flickskolans dygder bl. a.: »Förlåt, men varför skall flickskolan nödvändigtvis dömas ut och tvingas försvinna?» — Jag frågar det också, fortfarande.

Men hur samhälle och skolor förändras, så har Hanna Ohlson rätt i sin teckning, 2X2 är alltid 4.

 

 

Läroverksminnen från Östersund

Av Anton Sörlin

 

För 14 år sedan skrev dåvarande folkhögskolläraren fil. lic. Anton Sörlin (f. 1891, d. 1961) denna intressanta artikel i Östersunds-P:n. Med chefredaktör Sven Wallins benägna tillåtelse återges den nu i föreningens årsskrift.
Red.

 

Anton Sörlin

Det finns en byggnad i Östersund, som jag aldrig försummar att besöka, när jag hälsar på i min hemstad. Det är läroverket. Det låter kanske löjligt för dem, som i skolan se ett inkvisitionsfängelse och skoltiden som en mörk natt utan stjärnor. Nu skall det genast erkännas att det inte enbart, knappast huvudsakligen, är glada minnen av lärare och kamrater, som driver mig dit, även om de äro en bidragande orsak. Nej, det är två tavlor, som hänga uppe i stora korridoren på andra våningen och som inspirerade min första och enda konstkritiska uppsats. Den ena är målad av Anton Genberg och föreställer Åreskutan, sedd från Kall en åskdiger septemberdag. Den andra, »De dödas ö», är ett lappländskt motiv, som nu lär vara spolierat genom sjöregleringar, och målat av Karl Tirén. Jag minns vilket överväldigande intryck dessa målningar gjorde på mig, och jag avundas de ungdomar, som nu dagligen får se denna härlighet. Jag förmodar, att jag inte är den ende, som försjunkit i andakt inför dessa verk. För en del år sedan vandrade jag tillsammans med en konstkritiker, känd för sin arrogans, genom skolan, och jag glömmer aldrig den min med vilken han betraktade mästerverket. Jag förstod då, att konstanmälaren och allmänheten aldrig komma att förstå varandra. Nå, för att nu återgå till skoltiden, så var det klart, att jag skulle kopiera tavlorna. Jag hade nämligen till julklapp fått en låda oljefärger, och jag brann av iver att få pröva dem. Jag gjorde i smyg skisser av båda tavlorna, antecknade färgerna och sökte med all kraft inpränta koloriten i mitt minne. Och sen — ja, jag är inte säker på att konstnären skulle ha känt igen sina verk. De hänga emellertid fortfarande kvar på väggen i mitt hem som bevis på att jag valde rätt bana, när jag blev pedagog.

På tal om konstupplevelser minns jag ännu en, som har anknytning till läroverket. Jag hade en skolkamrat, Ragnar Staaff, som också hade målning som hobby. Vi samlade reproduktioner av Bruno Liljefors, som var vår store mästare, och dem kopierade vi tillsammans, varvid än den enes än den andres studielya fick tjänstgöra som ateljé. Våra väggar voro formligen tapetserade med djurtavlor, en del av aktningsvärda dimensioner. Men så hände det, att det ett år blev stor expo, som det heter på modern svenska, i Östersund. Där förekom även en tavelutställning, på flickskolan vill jag minnas, och naturligtvis rusade vi dit. Där mötte oss en stor sensation — Johan Tiréns jättetavla, Riplock. Om jag säger, att vi voro förhäxade av den, är det lindrigt uttryckt. Vi gingo dit flera gånger, stodo långa stunder framför den, sög i oss de vackra färgerna och den underbara vårnattsstämningen. Ja, och sen blev det förstås kopior — i stort format. Riplocket hängde på min vägg i tjugo år, hamnade sedan i källaren och gick slutligen på auktion för sex kronor och femtio öre, vilket med hänsyn till dåtidens penningvärde vittnade om en viss uppskattning hos köparen.

Men för att nu återgå till »Åreskutan» och »De dödas ö», kan jag inte erinra mig, att någon av skolans lärare använde sig av detta utomordentliga åskådningsmaterial vid undervisningen. Och det var synd. Kanske är det annorlunda nu. Vad skulle inte en intresserad lärare, som inte är »konsthysteriker» av facket kunna åstadkomma av väckelse hos eleverna med hjälp av ett par sådana tavlor!

Att se på konst var nog en sak, som försummades under min skoltid, men jag tror, att en ändring till det bättre skett på senare år. Huvudsaken är väl då, att man inte huvudstupa ger sig in på subtila analyser av äldre konst eller dagens moderiktningar utan börjar med enkel och lättbegriplig konst med motiv från elevernas eget erfarenhetsområde.

Medan jag sitter här i fönstersmygen och fantiserar, ser jag i den fallande skymningen korridoren befolkas av bekanta gestalter. Det är nog en viss skillnad mellan nutidens pedagogiska hoppjerka och vår ungdoms mentorer. De sutto kvar på samma plats, ja, praktiskt taget i samma kateder, hela sin tid, tills de föllo för åldersstrecket. Det gjorde, att de satte sin prägel på skolan på ett helt annat sätt och blevo kända figurer för generationer av pojkar. Ankomsten av en ny lärare var något av en sensation. Läroverket var ju också mycket mindre då än nu, vilket på sitt sätt bidrog till denna stabilitet. Där kommer Jupiter själv, rektor Hägglund, bred och myndig, rak i ryggen och huvudet tillbakakastat med sitt gråa profetskägg och den respektingivande blicken, som kom varje pojke att krympa ihop och känna sig som den arme syndare, kyrkskolkare och smygrökare han var. Jag hör dånet av hans mullrande stämma rulla genom korridoren, och det är nära att jag, fyrtiofem år efteråt, flyger upp och bockar mig. O, forna tiders rektorer, vad tänka ni i eder himmel om våra dagars skoldisciplin!

Så mycket timidare verkade då lektorerna Munchmeyer och Pfannenstiel, som hade den höga uppgiften att ympa in språklig bildning och matematiskt tänkande på den jämtländska gråvadmalsungdomen. De hörde till de äldste bland de gamle, och jag hyste fjärdeklassistens djupa beundran för dessa lärdomsgiganter, som undervisade bjässarna i sjutvåan. Då och då kunde man uppfånga en skymt av Munchis, där han tyst gled ut ur kollegierummet, blek, allvarlig och slätrakad som en jesuitpater, eller gubben Pfannenstiel, som struttade iväg till lektionen med böckerna högt uppskjutna i armhålan.

En företrädare för de humanistiska bildningsidealen var adjunkt Finell, vanligen benämnd Finken. Man minns honom som en liten soignerad herre med vita mustascher, pincenez och en rätt bister min under den svarta slokhatten. Han förestod skolans bibliotek och satte sin prägel på det. Han var en stor beundrare av fransk kultur, och det visade sig i inköpet av franska klassiker, som tyvärr inte rönte det intresse som de förtjänade, av skolans alumner. Följden var, att biblioteket blev en lugn och tyst vrå, där han ostört kunde fördjupa sig i sina älsklingsförfattare och där han nog trivdes bättre än i kollegierummet och avgjort bättre än i klassrummet. Jag och en kamrat, som var intresserad för hembygdskunskap vann dock hans bevågenhet genom att låna Vetenskapsakademiens förhandlingar, där det fanns en del avhandlingar om Jämtlands växt- och djurvärld. Finken var nog den av skolans lärare, som var mest känd utanför läroverket; han uppträdde som talare, artikelförfattare, skald och jag vill minnas, att han också var saker till en diktsamling. Han mötte nog inte mycken förståelse i den kärva skolmiljön, och jag tror han kände sig lycklig, när han nådde pensionsåldern och i lugn och ro fick odla sina litterära och musikaliska intressen, vilket förunnades honom i tjugo år.

En som nog inte heller hade det så lätt med sina disciplar var Nyström, »Skomis» kallad, av för mig okänd anledning. Han var en liten korpulent herre, kolerisk och misstänksam, vilket knappast var att förvåna sig över. Han hade också en pincenez, fäst vid rockuppslaget med en snodd och vilken han allt som oftast under de tyska grammatikförhören slet av näsan och kastade ifrån sig i vrede och förakt, medan han på gäll småländska gick till rätta med vår lättja och okunnighet. Hans språk var sådant, att det kunde chockera vem som helst utom skolpojkar. »Vad gör ni egentligen om kvällarna? Ligger och driver i rännstenarna bland stadens drägg. Hönshjärnor! Mollusksjälar!» I själva verket var Skomis en nitisk och kunnig lärare, som satte sina ämnen högt, och det var därför som han inte tolererade slarv och likgiltighet. Och innerst var han en god och vänlig människa, det visade han på vår examenszwyck på Aspnäs värdshus, då han gladde sig som ett barn bland oss andra barnungar i nyinköpta realskolemössor.

Till dem man särskilt minns hörde också de två historielärarna, Eklund och Ljungstedt, båda utmärkta lärare, den ene drivande, den andre inspirerande. Eklund, även benämnd Trumslagaren eller Mastodonten, var fruktad för sin stränghet och sina stora fordringar. När hans väldiga gestalt med lätt knäande gång steg in i skolsalen, tystnade ögonblickligen allt glam. Det kunde ha sina risker att väcka hans obehag. Sitt ena namn påstods han ha fått därför att han en gång örfilat upp en pojke, så att trumhinnan tagit skada. Han brukade långsamt gå av och an framför klassen med den halvannan meter långa pekpinnen hållen i vågrät ställning med båda händerna, då och då stannande för att lägga de kraftiga nävarna på första bänkraden. Strax före terminens slut gick han däremot fram till katedern, satte sig och tog med olidlig långsamhet och under stor upphetsning bland pojkarna upp sin anteckningsbok och började ett skoningslöst förhör från man till man. Jag kommer ihåg, att jag fullkomligt tappade koncepterna vid ett sådant tillfälle, men han förstod, att jag var nervös och släppte mig. Han var säkerligen ingen skoltyrann, men han ställde stora krav, och vi visste, att vi kunde vår historia, när vi fingo ett överbetyg av honom. Och han kunde vara glad och skämtsam, när han var på det humöret.

Ljungstedt var en av skolans mest populära lärare. Dels hyste vi beundran för hans lärdom, han var fil. dr och docent med språkforskning som specialgebit och hade givit ut flera arbeten, bl. a. en översättning av Eddasångerna, dels tillhörde han intelligensradikalerna från åttiotalet och påstods ha träffat Strindberg och Fröding, vilket storligen imponerade på oss. Han undervisade också i svenska och litteraturhistoria och bådadera förstod han att göra intressanta. Jag ser honom så väl, där han kommer in i klassrummet med snabba steg, lite framåtlutad, styrande direkt på katedern, där han blev sittande hela lektionen. Han satt med de knäppta händerna vilande på bordsskivan, berättade, citerade och deklamerade, ofta avslutande meningen med en smackning och ett smil. Som gammal verdandist var han engagerad i folkbildningsarbetet och känd som föreläsare på Arbetareinstitutet. Vi hade på känn, att Ljungstedt betraktade oss nästan som vuxna, och detta, i samband med hans idealitet, gjorde att han aldrig behövde höja rösten för att fånga vår uppmärksamhet.

Naturvetenskaperna och matematiken representerades under mina år av Fahlander och Nordström, två kontraster både till det yttre och inre. Fahlander var lång och smärt med ett välklippt helskägg och tillbakastruket hår. Han var en skicklig pedagog, troligen mer matematiker än biolog. I varje fall var det inte hans fel, att jag hankade med Bc i matematik. Han var kanske lite reserverad och inte omedelbart vinnande, men vi hade respekt för honom, och den steg ännu mer, när han blev en riksbekant schackspelare. Nordström var en kort och rätt voluminös fysiker med långsam och värdig gång, gärna med käppkryckan hängande över armen, när han kom in i lektionssalen. Det är med smärtsamt vemod, man erinrar sig Nordströms livsöde. Han var inte alltid i form, då han skulle hålla sina lektioner, och pojkarna studerade med ett grymt intresse hans försök att hålla tankar och händer i styr vid experimenten. Det föreföll, som han var en ensam man, medveten om sin svaghet och isolering. Jag träffade honom en gång många år efter min studentexamen och mötte en människa, som med sin ödmjukhet och försynthet hade en resning, som jag inte funnit hos många. Han var då redan märkt av lidandet och gick snart till skuggornas värld.
Omnes eodem cogimur.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

Fortsättning från årsskriften 1965 av Borgerskapets protokoll 1795—1825.

 

Pag. 697. 1819

Februar d. 9. Var de 10 äldste tillsamans att höras vad utväg som kunde tagas till understöd att lefva utaf: Resolveras förnyande af
Borgerskapets enhälliga beslut i Höstas — som följer —
Ödmjukaste utlåtande!

Pag. 698. Vid haft sammanträde med Stadens Älldste i afseende på f. d. Vagnmakaren Holmbergs upgifna fattigdom, som före kallad, infann sig och föredrog sin Usla belägenhet med önskan, att njuta delaktighet af de innom Staden samlade Fattigmedel hvilka nu enligt Kyrkovärden Herr Regementsskrifvaren Bibergs lämnade underrättelse, utgöra 75 Rdr, och som den understöd sökande Holmberg uti förledne höst enhälliga sammankomst i Högvälborne LandsHöfdingen och Riddaren H. Wasells närvaro, begärde Borgerskapets ömmande för sig; men då för hans kända lättjefulla arbetsförmåga, ehuru sund och frisk, äfven som han helldre svultit, än på något sätt genom egen omtanke velat bidraga till sitt uppehälle, feck Holmberg afslag till den sökte hjelpen, Likaså ville och de äldste ur samma skäl, och sakens lika förehållande nu ej bidraga till hans understöd, utan deremot väcka hans känsla för arbete och omtanke till utkomst i denna för oss alla lika bekymmersamma tiden enär han säkert, som Mästare i Vagnmakareprofession betragtad, kan af Träd förfärdiga Skoflar, Härfvor, Yxe-Skaft, Skottkjärror, Qvastar, Svafvelstickor, skjedar, Slefvar, Ved och Vattudrågar, Kälkar, Åker Redskap, Hasplar, Linklamror och Rall stickor, m. m. den de äldste i förening med mig å Borgerskapets vägnar försäkrade honom skola bli med säker betalning afsatte. Då de få skillingar som Borgerskapet till äfventyrs kunnat afstå af fattig Cassan skulle ur sådana skäl ganska litet Båta. Emedlertid underställes Högvälborne H. LandsHöfding och Riddaren detta måhl, i synnerhet och Hr ContractProsten, Doctor Backman i egenskap af Hufvudföreståndare af Fattig Cassan —
Östersund d. 10 Febr. 1819.
vid samanträde med de Äldste d. 16 Februar beslöts som följer

1 :mo Vid närmare besinnande beslöt de Äldste att vagnmak. Holmberg, under vinter månaderna framdeles1) skulle ärhålla af Fattig Cassan Månateligen 24 sk. Banco till Maij slut, då somargjöromåhl icke däräfter kan tryta svarande till hans lifs uppehälle från October till och med April årligen

2:do Carl Nicklas Holmbergs Hustrus ansökning att Idka Hembryggeri Näringen efter sin ansökning afslogs då denna rörelse fordrar Medel  och slikt icke trifs hos detta folk. Men Madam Holmberg må äga frihet qvarstanna i staden och gå de af Borgerskapet tillhanda som Hjelp Hustru hvilka kunna anlita henne.

3. Jon Svenson snickare Gesells ansökning att blifva som snickare antagen, vilket Borgerskapet godkände, men må skaffa Cautjon för 4
Åhrens blifvande krono och stads utskulder —

4 upläst Postm. Granströms betyg att Pigan Anna Lisa Backström hos honom är mantalsskrifven, samt ärhollit Hr LandsHöfd von Törnes tillstånd härtill.

5:t uplestes alla ankomna kungörelser

6 uplestes Holmberg och Tomassons betyg att den ene skulle ansvara för den andra ifall af sjukdom påkom, då de feck upbära Lohn förut qvartaliter.

upläst och godkändt intygar, östers, d. 16 februar 1819.
Sam Perman. J. S. Biberg Nils Ol. Rödén H. Liström, Joh. Thelberg. And. Granquist. And. Halsten M. Perman, Pehr Wallberg. Is. Söderlund.

1819 Martii d. 6 var Enhällig samankomst. Då nedanstående förehaddes.

1:mo upbars Löhn för Brandvakten 2:dra qvartalet.

2:do D för Serg. Lif för sädens upforsslande

3:to D Brandstod för Sevella, Strömstad, Stenqvist Kyrkor. Insamlades och utgörande för warje 27 s. 4. Banco wilken summa afgick
till Brunflo.

4 upläst Wangmak. Mobergs räkning för Sprutan bestigande sig till Rdr 5. 6 sk. Rgs. godkändes.

5. uplästes Snickare Jon Svensons Burbref af d. 22 Februar 1819. D:o D;o D:o dess räkning för arbete i gröna kammaren
Rdr 3. godkändes.

6 Påminnes alla Gårds Ägare som intet kört sand på sina Gator 1 Höstas, att nu under wintren låta på köra sådant, eljest blifver klagomål.

7. Wakten vid Gregorie Marknad bör förstärkas till 6 Man de 2:ne första dagarne och sedan 4 man 2 dagar och resten 2:ne man

8. Uplästes Glasmäst. Bergströms räkning för gjort arbete Rdr 3 12 s.

9. Brandwakar bör uptagas genast en pä södra sidan nedanför Hallsten: och den 2:dra nedanom PostContoiret. Tommasson, och Holmberg, åtaga sig uphugga war sin, och tillika dageligen efterse, de sama Emot liten vedergällning.

10 uplästes alla hitils ingångna Kungörelser

altsamans upläst intygar
And. Granqvist Nils Svedberg Hans Ljungb. Erik Moberg, I. Söderlund Samuel Perman Rödeen Erik Nordlund, P. Walberg Westberg. Håfner Joh. Thelberg Sellstedt. Lundberg. Jonas Andersson sunström Joh: Holmberg, Bergström Tommason Biberg Fahlström C Mällberg, A. L. Lindström Olof öbom N. Westerlund, Bräckberg.

1819 Aprill d. 15. War enhällig sammankomst då nedanstående puncter uplästes, och beslöts som följer.

1:mo Uplästes G:W: örboms af stadens Äldste fattade beslut att underställas Höga LandsHöfd: Embets uplysta pröfning få Örbom afflyttad till Sköfde el. Brunflo.

2:do Uplästes Höga LandsHöfd. tillåtelse för Ordningsm. Perman upbära af ståndmedlen Rdr. 16 2 sk. 8 rst. Banco som defentjon för dass många beswär med stadens gjöromåhl

Pag. 702 3:tjo Uplästes Ansökningen till Kongl. Maij:st om Inkomsterne af Brunflo Pastorat till Skolelnrättning om eij Frösö skola kan få hit flyttas.

4. upläst Ståndinkomsten för Martii Månad bestigande sig till Rdr. 137 —

4 sk. Rgs.

5. uplästäs utagen Spannemåhl Lista af förledne Åhret i Februar månad i Sundsvall af Undsettningsspannemåhlen, hvilken komer att betalas i början af Junii månad hälften af summan. Beslöts att en war bör ofelbart inbetala till mig Contanterna för deras utag d. 8 Maij, och den som då icke kan contantera hälften bör Lagsökas för hela skulden och vittnena fylla vad som brister.

6. uplästes afkortningslistan och med påskrift förseddes.

7. uplästes att för Malmöhus Spannemållen 6 tunnor som på Östersund blef fördelt har nu päningar influtit a Rdr. 17. 24 sk. Tunnan tillsamans Rdr. 105 Rgd:s aflemnade emot qvitto till Kyrkoverden Biberg— att införas på FattigCassan.

8. uplästes Mantals Längden och å serskilt Lapp gjordes anmärkning på Döda samt dem som eij angifvit sig för Caffe el. Vin.

9. Stads Tjenare böhra betalas, värkstäldes efter till Guman lemnad Lista.

10. Svinens kingande beslöts verkställes i denna vecka, och den som icke sådant verkställer plicktar första gång. 8 sk. Rgs för ett gamalt svin och 4 sk. för grisar. 2:dra gången dubbelt sedan de blifvit tillsagde. Hattmak. Holmberg har åtagit sig och skjälf får beholla plickten.

11. Bortsoldes Gödningen på Södra sidan Inropat Uhrm Nordlund för 25 sk. Rgs. D:o D:o Norra sidan 17 sk. Rgs. D:o Pehr Erson.

Upläst och godkändt intygas östers, d. 15 Aprill 1819
Samuel Perman, Nils Ol. Rödén Sundvis Borin Johan Hallgren. Cath: Mellberg, Anna Lisa Lindström, Eric Moberg, Henr. Fryckbom, Anders Ocklun Joh. Thelberg I: S: Biberg S: Fahlström, Jonas Anderson P: Wallberg And. Granquist. Sälstedt, Halsten Svedberg Bergström Jungberg Svenson Norlund, I: Holmberg Per Erikson Helena Ekendal I. Söderlund, Anna Eklund Öfäldt Ol. Ödbom Magn Perman Carl Granström

1819. Juni d. 3 var enhällig sammankomst med vite för den som icke skjälf infant sig el. satte fullmagt då nedanstående förehaddes och expedierades som följer.

1:mo Väljes Taxeringsman till d. 5 Junii 1819.

Präste Ståndet; Stads Prosten Wikner

Stånds Personer; Regementsskr Biberg och H:r Post. Granström

Borgerskapet; Apothek: S. Perman, Hand:n Söderberg, Patron Wikström, Handl. Södergren, Guldsm. Westerlund, Hattmak Söderlund, Skrädd Wallberg, Trackt. Öfelt och  Dagsverkskarlen Pehr Ersson

2:do Geterska för kohna antages Madam Holmberg emot 18 sk. Då hon upbär efter Listan hälften straxt och resten litet före Höst Marknaden. Början till getningen skjer (Inget datum skrivet). Den som har ko med en månad skall lägga i Matsäck midag el. bet 6 sk.

3:tjo. Isländska fåhren bortskaffas. Resolveras att genast bortföras.

4. Brandsyn nästa Torsdags förmiddag d. 10 Juni och Sprutorna försökes same dag och Handtlangar af 2:da qvarterets Innevånere el.
Rödeens skall bevista Sprutornes försökande.

5. Hagastängning förättas Fredagen d. 1 nästa vecka efter middag för Ärende Lotter, skifteshagar samt efterses grindar.

6. Broarna, vägstycket samt gatorna iståndsättes med första Lördagen d. 12 afton nästa vecka.

7. Kyrkegårds Diket fortsattes d. 17 för östera Hälften af staden Torsdags afton. d. 18 Wästra Dehlen el. Fredags aftonen.

8. Kyrkan vidgas efter öfverens komelse och beslöts att väggen sågas efter Rumets längd, samt understödjes med vackra stolpar å bägge ändar.
Muren bortages af Guldsmeden Westerlund som får beholla sten och spjell om de fins: Men skall igen bygga alla Holen up igen mot yttre
Taket alt med nya bräder. Handl. Liström lofwade förestå dätta företag.

9. Färgare Geseln Lundberg i Söderhamn söker winna Burskap. Resolv. Borgerskapet hadde intet emot hans ansöknlngsbrefvet då han upvisar hederliga bevis om sine kunskaper och frägd.

10. Snickarn Sundström begär bygga En Bastuga ner uti fjoran utom Byggnads Linien — Biföls.

Pag. 705 11. Assessor Ramstedt begär Tomten bredevid den han nu tillbyt sig, att äfven bebygga — Biföls. jämte Lotten N 62 i Tortansmyran.

12. Soldaten Hedberg begär Tomt och Lott, Gryta fäll och kudd samt servis gämte de årliga Snå persedlarna. Biföls, och StadsCassörn anmodades köpa Stuga, Gryta, fäll och Kudd — Lotten i Tortansmyran N 57. Tomten ofvanför Dagsverks Karlen Moberg.

13. Begärde Smeden Lindström, och Snick Sundström få byta sina Lotter från Erickssved till Tortansmyran. Biföls Smeden skulle få N 58 —Sundström N 61.

14. Uplästes Glasm. Bergströms och Pettersons ansökning att Ärholla odling och ägande rättighet på sundsmyran, hvilka de ansedt som oduglig mark.
Beslöts. Borgerskapet kunde icke tillstyrka bortlämna Myran till ägande rättighet, men om de wilja upodla henne genom 100 famnars hufvud diken å 3 al. bred och 2 al. djup och 50 famnar smärre diken å iVa al. bred och 1 al. djup, Årligen, så må de winna sin önskan och beholla henne utan avgift till staden i 10 Åhr tid, men sedan återfaller. Återfaller densame utan afgift, dock utom så stor dehl Söderberg i dag ärhollet Borgerskapets betaln.

15. Handl. Söderberg begärde den Kihl i Sundsmyran som ligger öfver dess Lott — up till Odensala Gärdesgården med vilkor att upodla densamma — Beslöts enhälligt, med vilkor att utan afgift beholla den sama i 10 Åhr skulle åter Glasmäst. Bergström af säga sig Sundsmyran så betalar Handl. Söderberg dätta Åhrs arrende med Rdr. 2 Rgs.

16. uplästes Soldaten Rödings köpe afhandling med Calle Lidsten Resolveras. Hemstältes till H:r LandsHöfdingen att som Röding är vanfrägdad genom sitt Snattande att Borgerskapet önskade han måste skutsas på Roten.

Pag. 706. 17. En skrift till Kongl. Maij:st upsattes att hela Odensala by blifve tillagd staden för framtiden med sin Tionde som bidrag till StadsPredikanten. Res. önskade gjöra detta försöket.

18. Efterfrågas om någon är anmodad fullgöra i dass ställe vid de årliga Arbeten och för Brandvagten för Blom, Rosenberg & Nordahl. Här till svarades Neij.

19. Wallbergs och Pehr Ers oxar måste bortskaffas.

20. Kohna får icke oftare köras österåt oftare än Söndag och Onsdag utan att pligta 8 sk. Banco första gången och sedan dubbelt.

21. Påminnes Borgerskapet att 3;dje qvartalet bör utbetalas till Brandvagten å 13 sk. 4 rst. d. 21 Juni.

22. förrättades Auctjon på Ärende Lotterna  Svensmyran Handl. Söderberg, Vargmyran Mast. Thelberg, Ranåsen 3:e Lotter Skrädd. Wallberg , 3 Otagna Tomter som ass. Ramstedt hadde förlidet Åhr har smeden Lundström inropat med
3 D:o D:o sama Hallsten som förledet Åhr, Bovallen alla 4 Lotterna Kopp; Svedberg, Erickssved N 51 och 52 Snick. Sundström
N 59 i Tortansmyran. Smed. Lindstr.
N 60 D:o Smeden Lindström
Björnmyran Skrädd. Wallberg
Jordstycket hos Ljungberg 16 sk.

Pag. 707 Göviken
N 69 Lill-Änge Glasmäst. Bergström
70 D:o D:o D:o
71 D:o D:o D:o
72 Göviken Tulllnspect. Holmberg
73. D:o Glasmäst. Bergström
74 Drolet D;o D:o

Upläst och godkänt intygas
And. Granquist Carl Granström Sam: Perman, Nils Svedberg Magn. Perman Pehr Wallberg And. Holmberg, P. Moberg Hind: Frykbom H. Liström Pehr Wikström, A. Halsten E. Södergren Linström Nils Westerlund Söderberg, And: Bergström Joh: Swenson Falström Joh. Halgren, Joh. Thelberg Madam Mällberg A. Ocklun

1819 Juni d. 21 inlämnades till H:r Assessor Ramstedt förtekningen på Bagar Tomassons qvarlåtenskap som Granqvist Westerlund och Perman höll d. 11 Juni 1819 samme förtekning lämnades Regementskrifv. Petterson genast i handom att ombesörja

1819 Julii d. 10. Var enhällig samankomst, då nedanstående uplästes och expidierades.

1. uplästes sista Sockenstäme protocollet då vid 4:e §:s upläsande yttrades gemensamt missnöje, derföre, att Magist. Wikner icke insedt nödvändigheten att nyttja passande uttryck i en sak af betyden den att ålägga stadens innevånare en afgift efter varje stadens Innevånares tillgångar, sedan stadens Ordningsman förklarat att Borgerskapet vist insåg nyttan häraf, Men som vi nu 4:de Åhret är plågade af missväxt vore icke rätta tiden till dätta ämnets fullföljande, utan då Gud gifver bättre tider och Borgerskapet fådt bättre råd då vore sådant utan all frågan, att kyrkan icke glömer må H:r Magist. skjälf idag blifvit förvissad som upläst de frivilliga gåfvor flera gifvit •—• Våra namn bör under detta papper således uteslutas — vilket genast wärkstäld.

2;o uplästes Consistorie Circulaire om nye Psalmbookes antagande var till Prenumeratjons Lista uprättades och påteknades

3 Uplästes Byordningen med de inkomna Kungörelser

4. Handelsbetjenten Eric Näslund ansökning att blifva antagen som Köpman, utom Jorden som han lika andra framdeles må få. endast Handtvärkare må ärhålla Tomt af de otagne Jordar. Emot hans antagande var icke att anmärka endast Cautjon må anskaffas.

5. Sven Grönqvists ansökning att blifva Contingent Borgare i Ströms Socken, war emot icke war att invända utan endast han må åläggas skaffa Cautjon i 3 Åhr

6. anmälte sig Waktmäst. Pehr Hagberg vara nögd efterträda i Tomassons ställe som Brandwagt med enahanda vilkor på ett Åhr, och beslöts således att antaga honom med utsettande att börja sin tjenstgöring

d. 21 Julii då Hattmakar Holmberg upbär en månads löhn för sin tjenstetid sedan Thomasson Dödde — uplästes och besannas af
Fru Zetterberg, C. E. Granström H. Liström, Wangm. Eric Moberg Samuel Perman Johan Thelberg, S. Fahlström Anders Bergström Ol. Öbom N. O. Röden, Samuell Biberg Joh. Holmberg P; Wallberg, Öfeldt, Anders Oklun P. Högberg Cattarina Mellberg

1819 Julii d. 18 Gästgifv. Eric Carlsson bör till Stads Cassan ärlägga 16 sk. Banco, för en Gumse som stött Jonas Anderss. Dotter. Sedan Eric Carlsson blifvit tillsagd att släckta dätta odjur odjur — tillika bör han godtjöra nämde dotter för blodvite.

1819 Aug. 23. var de 10 Äldste samlade, till afgifvande yttrande på afskedade Gardisten Gönnerbergs ansökning, att blifva Sämskmakare, med Höga LandsHöfd: Embetets Communicatjons Utslag.

1 :mo Varpå Antogs följande yttrande att som Gönnerberg saknar Prästebevis på flere Åhrs Läro och Gesellbref, afskedspass från Kongl. Lif-Gardi, Cautjons skrift för blifvande Krono och stads Utgifter — och endast ett betyg från Upsala att han skall arbetat i 10 veckor hos
Sämskmakare ålderman Hellsten, kan de 10 äldsta icke till styrcka Gönnerbergs intagande som sämskmakare härstädes.

2:do anmälte sig Sara Martha Bjermqvist hos de 10 Äldsta med anhollan om försvar för den tid hon kunde tjäna med Slacktande gå Borgerskapet tillhanda. beslöts. Att antagas på prof under Borgerskapets försvar för Mantalsskrifningen, sålänge hon kan fuliföra vad hon åtagit sig, Ingen

Pag. 710. hadde eljest hört något ont om henne, Och då hon har föderåd för sina Barn härstädes, ansåg Borgerskapets äldsta billigt medgifva hennes qvarstannande.

Upläst och godkändt intygas östers, d. 23 Aug. 1819.
C. E. Granström, E. Söderberg J. Söderlund Samuel Perman., P. Wikström. And: Ocklund. M. Perman And; Granquist., And, Halsten An. Bergström

1819 Aug. 30. Var de Äldsta samlade till afgifvande utlåtande i Olof Jonssons i Lund ansökning att som

1 :mo contingent Borgare varda antagen i Östersund. Borgerskapets Äldsta stadnade i följande beslut: Att som Olof Jonsson skall vara angifven af KronoLänsman Petterson för flera hända ämnen, vilket de flästa icke kände altså bör förhållandet undersökas innan tillstånd kan bevilljas el. afslås denna ansökning.

2;o Uplästes Consistori i Härnösands Embets Memorial öfver Östersunds stads Innevånares ansökning få Pastoriealierna till staden med afslag

3. uplästes öster och Västra Odensala utlåtande på Östersunds stads Innevånares anhollan få den stora byn till införlifvande med staden som Bönderna nu bestredo.

4. uplästes Ordningsman Permans relatjon till Höga LandsHöfd. Embetet i afseände på Guldsmed; Wästerlunds hastig afresa från Östersund med hela sitt husgeråd, gämte efterlämnade flera skulder obetalta. Samt Wästerlunds och Gevaldiger Wibergs Böneskriffter om benådade Varöfver fattades följande beslut. Att om billigheten kan vad från de Äldsta sedan de försport Westerlund efter återkomsten tyckas visat vilja att förnöija sina Creditor och lyckats med några, ända gjort sig förtjänt af Skrapa, men Wiberg som är mycket mera bevandrad i varjehanda yrken och med seände ögon ärkändt sig begådt påtageligt tjänstefehl recomenderas till alfvarsam näpst, Hälst som han med hycklande ändå vill urskulda sitt medvetande om ordsaken till Wästerlunds afresa. upläst och ärkändt intygar

C. E. Granström S. Biberg Samuel Perman, A; Holmberg Eric Söderberg Mag Perman. Isaac Söderlund P. Wikström And; Granquist,
S. Kindlund An. Halsten. A. Oklund

1819 Sept:br d. 23 var Enhällig saman komst då nedanståände puncter förehaddes.

1:mo Betaltes till Brandvagten.
D:o D:o Stambok.
D:o D:o Geterskan

2:do uplästes LandsHöfd. von Törnes Kungörelse om plickt för den som Tänder Eld ute på marken

3 valdes till följe af LandsHöfd Embetet Kungörelse 2:ne deputerade wid markegångs Taxans uprättande.
Apoth. Perman. Hattm. Söderlund.

4. Brandsyn verkställes snart med sprutorna så vähl som i husen. Resolverades. Brandsyn skulle skje d. 4 October då Syd östra qvarter
skall vid handlangning med store sprutorne wara tillstädes. Till biträde vid synen, utsågs: Snick. Svenson, Handl. Södergren
upläst af
Sam Perman Anders Granquist. Erik Moberg P. Moberg, Södergren Sahlstedt And. Halsten S. Kinlund Liström, J. Söderlund Walberg. Ocklund H:r LandsHöfd. Wasell, Snick: Sundström Hofner Holmberg Hallgren A. Hälberg Rödén

Afsändt till Hr Pastor Dillner d. 25 Octob. stamboken för Västanfors— med 24 sk. insaml. samt Requisitjon på Nya Psalmboken, d. 26 Octob afgick bref till Hr Landshöfd. von Törne på Stockholm med ödmjukaste anhollan om dass höga förord för detta samhälle att få begagna detta åhret Brunflo Pastoralier samt östra och Västra Odensala bys hopslåående med Östersund till en stadsförsamling, om
Skolan och beramade Biblioteks huset än skulle qvarstadna på Frösön till en framtid.

1819 Novbr d. 4 var samankomst då uplästes och afgordes som följer.

1 ;mo Betalade som äro skylldige för d. 12 Febr. 1818 undfångna spannem.

2 D:o D:o för Julii 1818 betalt ingen mer än Hoffner sin Cautjon

3. D:o D:o de resterande för Brandvakt 1/8 d:r qvartalet.

4. välja Pastor till Brunflo Pastorat om Söndag. Prost. Ångman

5. Rosenberg Borgare afsägning för framtiden. Beviljades, upläst och godkänt intygas Sam Perman, Joh. Hallgren grankwist Ol. Halberg. And. Bergström.

1819 Novbr d. 27 var samankomst att betala undsättnings Spannemåhl för 1817—1818, och 1819. då äfven nedanståående puncter förehades.

1. Jon Aestensons Hustru Maria Nils Dotter som vistas hos Handl. Wikström. Prästbevis uplästes och af Borgerskapet medgafs såsom Moder till Wikström och 73 Åhr gammal få qvarstadna.

2:o Bonden Olof Jonssons i Bräcke och Altsens Socken ansökning om rättighet att blifva contingent Borgare biföls enligt Länsm. Roos lemnade betyg.

3 Olof Olofssons i Stalltjernsstugan ansökning att blifva contingentborgare, vilket Borgerskapet afslog i afseende på BruksPatron Wikströms betyg.

4. Målaren Mathison söker Burskap. hvilket Borgerskapet afslog för Matisons visade ostadighet och fallenhet till utsväfning; och har ett Barn som är svagsint.

5. Madam Catharin Holmbeck fick tillstånd qvarstadna intygas
Samuel Perman C. E. Granström Joh. Hallgren, A. Holmberg Halsten Sunström Olof Öbom, Chattarina Thelberg John Svensson

1819 Dec. d. 2 ingaf till LandsHöfd. Embet Borgerskapets utlåtande om Ol. Jons. i Bräcke med bifall.
d. 2 ingaf äfven för Olof Olofss. i Stalltjernstugan med Borgersk. afslag
d. 2 Ingafs mitt ödmjukaste Memorial till LandsContoiret med den inkomne räkningen på Saltpetter Sjudpannan med Borgerskapets
afsägelse derpå, såvida ingen Saltpetter Lada ännu finnes.
d. 2 Till magister Wikner afgick Prästebetygen för Hust. Maria Nils Dotter och Holmbäcks Hustru att båda qvarstadna.
d. 3 var de 10 äldsta samlade för att afgifva förklaring på Sadelmak. Blomsterdahls ansökning. Borgerskapet ansåg Sökandens bevis för
gamla då dät yngsta var af d. 6 Septber 1816, och äfven Blomsterdahls ålder 52 Åhr bedagad, må hända han kan hafva okända ordsaker till att dölja sednare Åhrens äfventyr, och kan således icke antagas.

upläst intygar
C. E. Granström J. S. Söderlund Samuel Perman, M: Perman And. Hallsten Joh. Hallgren, And. Granqvist And. Ocklund Olof Ödbom

Pag. 715. d. 6. December efterfrågades på Lands Concelliet om H:r LandsHöfd. och Ridd. von Törne befalt någon ny stånd reglering vid Marknaden för framtiden, varpå H:r Olof Ramstedt svarade sig icke veta häraf utan för ståndplatserna regleras som tillförene varit vanligt.

d. 21. December 1819. Var enhällig sammankomst till afgörande af nedanståände puncter, nemligen.

1 :mo upläst de igår emotagna Kongl. Kungörelser, om Almanachorna med mera.

2 antogs Hattm. Holmberg åter för ett Åhr till Brandvagt med sama vilkor som hittills dock med att ett ljus lämnas å varje afgiftsgifvare.

3:to uprättas Marknadsvagt de 3 första dagarna.

4. betaltes Brandvagten för l:st. qvartalet för 1820.

upläst
M. Perman Söderberg J. S. Biberg Perman, J. Hallgren A. Holmberg I. Söderlund P. Wallberg, S: Boreus M: Öhrfelt. A: Granqvist Hallsten, Swensson A: Bergström Thelberg Ocklund, Joh: Holmberg Per Högberg Mad: Mellberg, N; Westerlund H: Jungberg P: ErSon

5:t puncten uplästes Christ. ErsDotter Mellberg skrifteliga anhollan om understöd och hjelp i sin sjukliga belägenhet. Borgerskapet yttrade, och fant ledigt anslå Medel af Fattig Cassan med Rdr 1. 16. Banco, som H:r Reg.skrifv. Biberg behagard utdela.

Östers, d. 21 December 1819
Thelberg Söderlund Perman, Ocklund J. Petterssonn Swenson Wästerlund, Pehr Ersson Olof Öbom

 

Årsmöte och samkväm

 

Föreningen Gamla Östersunds årsmötesdag den 23 oktober 1965 inleddes med att medlemmarna och damer samlades på Sveasalongen för att se fotografen Tobias Sundbäcks och direktören John Hagbergs filmupptagning inom staden år 1927. Den mycket intressanta filmen, som mottogs av publiken med många igenkännande leenden och kommentarer, överlämnades sedan av direktör Georg Lindgren som gåva till föreningen. Borgmästare Åke Jansler framförde GÖ:s tack för den värdefulla gåvan och detta tack underströks ytterligare med varma applåder från auditoriet.

Härefter samlades medlemmarna till årsmötesförhandlingar i stadsfullmäktiges sessionssal, där ordföranden, borgmästare Åke Jansler, hälsade den talrika medlemsskaran välkommen och presenterade tio nya medlemmar.

Vid den därpå följande parentationen över de under året hädangångna medlemmarna minde ordföranden särskilt om de insatser till stadens och föreningens fromma, som borgmästare Iwan Wikström och chefredaktör Edvin Magnusson utfört.

Styrelsen i sin helhet fick förnyat förtroende och omvaldes enhälligt, likaså övriga funktionärer och kommittéer. För den mängd av gåvor, som under året överlämnats till föreningen, uttalade ordföranden ett varmt tack till givarna.

Sedan årsmötesförhandlingarna avslutats följde traditionsenligt årsfest på hotell Standard, där borgmästare Åke Jansler hälsade välkommen. Han utbringade också senare ett leve för staden och föreningen Gamla Östersund samt uttalade ett tack till övriga styrelsemedlemmar och alla, som under året varit honom behjälpliga i arbetet inom föreningen.

Kvällens gäst och »underhållare» var civilingenjören f. d. rektor Walter Holmstedt, Stockholm, som kåserade om sina uppväxt- och ungdomsår i Östersund, när seklet var ungt.

C. S. J.

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1965—30/6 1966

Sammanställningen upprättad av drätseldirektör Harry Rydquist, stadsfullmäktiges sekreterare

Östersunds stadsfullmäktige har under ovannämnda tid bl. a. beslutat

1965 sept. 21 att sammanslå idrotts- och fritidsnämnden med turistkommittén till ett gemensamt organ, Östersunds stads fritidsnämnd, att bevilja anslag å 3,9 mkr för uppförande av första etappen av en ny yrkesskola i övre Odensängsområdet, att en nybyggnad för 60-talet ålderdomshemsplatser skall uppföras i Björkbacka,

okt. 19 att fastställa utdebiteringen för den borgerliga kommunen för år 1966 till 12 kronor 65 öre för varje skattekrona,

nov. 16 att uppdraga åt drätselkammaren att organisera en transporttjänst för handikappade och anslå 65.000 kronor för inköp av fordon och 20.000 kronor för driften,

att anslå ett belopp av 16.000 kronor till 1966 års musikfestival under Expo Norr-veckan,

att bevilja bidrag till barnfritidsgrupper i åldern 7—11 år, att för ett belopp av 343.500 kronor förvärva Folkets Hus’ fastighet och till föreningen hyra ut byggnaderna på en tid av 25 år,

att i kv. Balder uppföra tre barnstugor till en beräknad kostnad av 675.000 kronor,

dec. 21 att träffa avtal med Jämtlands läns landsting ang. ombesörjande av ambulansväsendet i staden med omnejd, att bevilja Östersunds Rödakorskrets ett anslag av 6.000 kronor till mattjänst för gamla i Östersund,

att verkställa till- och ombyggnad av rådhuset samt att för ändamålet anslå ett belopp av 3.500.000 kronor, att staden skall övertaga verksamheten vid Brunflo yrkesskola,

1966 jan. 25 att uppföra en sporthall i kv. Läroboken samt att ställa 9.200.000 kronor till förfogande för ändamålet,

mars 22 att lämna visst ekonomiskt stöd m. m. till i stadsfullmäktige representerade politiska partier att användas vid kommunala valen,

april 19 att ställa lämpliga lokaler till förfogande för anordnande av musikutbildning inom yrkesskolans ram,
att ställa lämpliga lokaler till förfogande för anordnande av konstindustriell utbildning inom yrkesskolans ram.

maj 17 att fastställa namnet Palmcrantzskolan på den nya yrkesskolbyggnaden,
att bevilja Östersunds Goodtemplares Byggnads AB ett engångsanslag av 10.000 kronor som bidrag till kostnaden för värmeanläggningen vid Sandvikens konstbad.

juni 21 att införa fria skolmåltider för samtliga elever vid stadens skolor,
att godkänna upprättat förslag till utgifts- och inkomststat för år 1966 för barnstugan i kv. Balder samt taxor för daghemsvård m. m.,
att godkänna den av CBK lämnade redogörelsen för ombyggnadsarbetena vid badhuset samt att anvisa ytterligare 205.000 kronor till tidigare ianspråktagna medel å tillhopa 580.000 kronor,
att med godkännande lägga CBK:s redogörelse över utförda arbeten å Odensala campingplats till en kostnad av c:a 1 mkr. till handlingarna.

 

Kyrkliga ärenden
den 1/7 1965—30/6 1966

Sammanställningen upprättad av redaktör Per Hallström,
kyrkofullmäktiges sekreterare

 

Kyrkofullmäktige i Östersund ha under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1965 okt. 12 Fastställdes 1966 års stat med en oförändrad utdebitering av 65 öre pr skattekrona. Driftbudgeten balanserade på 2.219.290 kr. och kapitalbudgeten på 222.270 kr.

För renovering av prästgården upptogs i staten 84.000 kr. i enlighet med centrala byggnadskommitténs utredning och kyrkorådets förslag.

1965 dec. 14 Det antecknades att kyrkorådet antagit anbud på utförande av strålvärmeanläggning i gamla kyrkans vapenhus. Vidare antecknades att f. målaren Olof Larsson och hans maka överlämnat ett violett antependium som gåva till gamla kyrkan.

1966 maj 10 Till kyrkorådets protokoll hade antecknats, att centrala byggnadskommittén vid sin planering för kyrkliga arbetslokaler funnit, att Blomängen-Marielundsområdet har en mycket hög ange- lägenhetsgrad. Detta område har den mest intensiva byggnadsverksamheten i staden under senare år och ett befolkningstal, som beräknats till c:a 7.000. Staden hade erbjudit församlingen att som tomt för planerad småkyrka med ungdomslokaler förvärva markområdet närmast väster om det beslutade barndaghemmet invid det nya stora bostadskvarteret Valhall, nämligen tomt nr 2 i kv. Balder (tidigare beteckn. stg 687 AN). Kyrkorådet hade funnit att annan tomt av jämförlig god belägenhet och lämplighet icke stått att få inom det berörda området. Med bifall till kyrkorådets förslag beslöt kyrkofullmäktige att godkänna med drätselkammaren å stadens vägnar upprättat köpekontrakt, varigenom församlingen förvärvar tomt nr 2 i kv. Balder med en areal av 3.035 kvm. för en överenskommen köpeskilling av 30.350 kr.
Det antecknades, att fru Märtha Olsson till församlingen överlämnat en gåva på 5.000 kr. till minne av sin framlidne make, folkskolläraren Pelle Olsson. Gåvan skulle användas för utsmyckning av kolumbariet med lämplig ljusarmatur.
Vidare antecknades att kyrkoherdeval förrättats i församlingen den 20/3 1966, varvid komminister Gösta Bjermquist valts till kyrkoherde efter prosten Gösta Wik, som avgår med pension den 1 oktober 1966.

 

Årsberättelse

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva följande berättelse över verksamhetsåret 24/10 1964—23/10 1965.

Föreningen och vissa organisationer i staden har under året tillsammans förvärvat kassören Albin Johanssons efterlämnade personhistoriska anteckningar över handelns män och kvinnor i Östersund alltifrån stadens grundläggning intill nuvarande tid. Enligt överenskommelse med de nya ägarna förvaras de utomordentligt värdefulla anteckningarna i föreningens arkiv.

Föreningen har under året låtit fotografera de fastigheter i stadsbebyggelsen å vilka rivningsbeslut förelegat och av vilka föreningen icke tidigare ägt fotografier.

Under året har stadsmuseet hållits öppet för allmänheten dagligen under tiden 15/6—15/8, söndagar under tiden 16/5—14/6, 16/8—31/10.

Efter särskild överenskommelse har museet visats för skolklasser, föreningar och andra grupper även under icke ordinarie öppethållande.

Antalet museibesökare har under året utgjort 861 personer.

Tillfällig utställning av äldre kyrklig litteratur (1500—1800-talet) ur entreprenören Hilding Anderssons samlingar har under sommaren varit ordnad i museets Frösörum.

Under verksamhetsåret erhållna gåvor redovisas i bilaga till denna årsberättelse (Bilaga A).

Föreningens porträttmatrikel med biografiska uppgifter om medlemmarna har nu vuxit till tretton inbundna band med 650 medlemmar.

Föreningens årsskrift — den tjugoåttonde årgången — utdelas vid årsmötet. Såsom redaktionskommitté har fungerat herrar Anton Svensson, Per Andersson och Carl S. Jonsson.

På Samuel Permans grav nedlägges på årsmötesdagen en krans.

Av föreningens medlemmar har under året avlidit: F. d. löjtnanten Olof Östlund, f. d. kontorschefen Helmer Magnusson, f. d. läroverksadjunkten Josef Danell, f. d. chefredaktören Edvin Magnusson, f. d. styckjunkaren Edvard Beimark, f. d. förste landskanslisten Erik Hamrell, f. d. redaktören Nils Anton Fugelstad, advokaten Olof Rödöö, f. d. stationsinspektoren Severus Nylin, överstelöjtnanten Hjalmar Boman, f. d. fanjunkaren Gustaf Tjernberg, bokbindarmästaren J. O. Friman, f. d. borgmästaren Iwan Wikström, hedersledamot i föreningen, f. d. häradsskrivaren Per Hedenmark och f. d. bankdirektören E. Leon Ericsson.

22 nya medlemmar ha efter inval inträtt i föreningen vid förra årsmötet.

Medlemsantalet utgör f. n. 380 (före årsmötet).

Styrelsen har under året utgjorts av följande personer:

Ordinarie ledamöter:

Borgmästaren Åke Jansler, ordförande, direktören Anders Lundvall, vice ordförande och tillika skattmästare, avdelningsdirektören Lennart Edström, sekreterare, köpmannen Olle Hallberg, klubbmästare, översten Rolf Kjellin, advokaten Frans Victor och översten Erland Lindhammar.

Suppleanter:

Gårdsägaren Eric Englund, majoren Åke Wisvall och rektorn Anton Svensson.

Såsom föreningens intendent har tjänstgjort fanjunkaren Karl Nordin.

Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaper hänvisas till revisionsberättelsen.

Östersund den 23 oktober 1965.
ÅKE JANSLER

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 1 oktober 1964 till 30 september 1965, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

Tillgodohavande 30.9 1964 …………………………………………………………………………….  13.004:27

Inkomster:
364 st. betalda årsavgifter………………………………………………………….  4.404:-
Sålda böcker etc……………………………………………………………………..   1.723:55
Annonser i årsskriften , . ………………………………………………………….      303:80
Räntor …………………………………………………………………………………..      575:40
Diverse …………………………………………………………………………………      621:22   ..        7.627:97
Tillgodohavande och inkomster ……………………………………………………………………     20.632:24

Utgifter:
Samlingarna ………………………………………………………………………….   1.722:82
Årsskriften …………………………………………………………………………….   2.063:-
Årsmötet……………………………………………………………………………….      221:45
Trycksaker, annonser, porton etc,…………………………………………….   1.120:05
Uppvaktningar ………………………………………………………………………      444:10
Medlemsmatrikel etc………………………………………………………………      169:50
Kontorsutensilier ………………………………………………………………….       138:50
Diverse ……………………………………………………………………………….        15:-   …… ..     5.894:42
Kassabehållning…………………………….    …………………………………………  ……………….14.737:82

Tillgångarna äro placerade å kapitalräkningar i Sundsvalls Enskilda Bank och Jämtlands Folkbank, å postgiro, i Riksgäldskontoret i form av nom. 1.000:— i Statsskuldboken inskrivna obligationer samt hos redogöraren i form av kontanter kr. 107:01 och nom. kr. 700:— Svenska Statens premieobligationer.

F O N D E R

MUSEIFONDEN
Tillgodohavande 30.9 1964…………………….. 8.653:76

Inkomster:
Bankräntor ……………………………………………   471:40
Biljettintäkter………………………………………….   545: —
Visningsavgifter ……………………………………… 149: —
Souvenirer etc………………………………………..    88:90
Diverse …………………………………………………. 230:—     1.484:30
Summa kronor …………………………………………………….10.138:06

Utgifter:
Kostnader för biljettförsäljning …………………..868: —
Telefon, lyse etc ………………………………………461:50
Städning……………………………………………….. 388: —
Inventarier ……………………………………………….58:25
Reparationer ……………………………………………25:65
Diverse ………………………………………………….470:—   ..  2.271:40
30.9 1965 tillgodohavande i Sundsvalls Ensk. Bank ..    7.866:66
Summa kronor ……………………………………………………..10.138:06

ANNA OCH GOTTFRID ROMANS UNDERSTÖDSFOND
Tillgodohavande 30.9 1964 ……………………………………22.697:10

Inkomster:
Bankränta……………………………………………………………. 1.214:96
Summa kronor …………………………………………………….23.912:06

Utgifter:
Gåva till 3 damer ……………………………………………………. 450: —
30.9 1965 tillgodohavande i Jämtlands läns Sparbank 23.462:06
Summa kronor ……………………………………………………..23.912:06

LINDA OLSÉNS DONATIONSFOND
Tillgodohavande 30.9 1964 ……………………………………87.071:68

Inkomster:
Bankräntor ……………………………………………………………4.599:29
Summa kronor …………………………………………………….91.670:97
Den 30.9 1965 tillgodohavande i Svenska Handelsbanken 30.120:28
» i Jämtlands Folkbank……………………………………….. 30.775:50
» i Sundsvalls Enskilda Bank . . . …………………………. 30.775:19
Summa kronor …………………………………………………….91.670:97

Tillgångarna i fonderna den 30.9 1965 utgjorde tillsammans . . . . 122.999:69

Saldon å motböckerna äro av revisorerna kollade vid besök i bankerna.
Av protokollen hava vi tagit del.
Då anledning till anmärkning ej finnes få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 6 oktober 1965.
Olof Nilsson            Nils Uhlin

 

Föreningens funktionärer 1965—1966

 

Ordförande:
v. Ordförande
Sekreterare:
Skattmästare:
Övr. styrelseledamöter:
Borgmästare Äke Jansler
Direktör Anders Lundvall
Byrådirektör Lennart Edström
Direktör Anders Lundvall
Överste Erland Lindhammar
Överste Rolf Kjellin
Advokat Frans Victor
Köpman Olle Hallberg
Styrelsesuppleanter: Gårdsägare Eric Englund
Major Åke Wisvall
F. d. Rektor Anton Svensson
Intendent: F. d. Fanjunkare Karl Nordin
Revisorer: F. d. Bankkamrer Olof Nilsson
Häradsskrivare Nils Uhlin
Revisorssuppleanter: Disponent Elis Sundström
Kamrer Hans Alftrén
Redaktionskommitté: F. d. Rektor Anton Svensson, ordförande
Redaktör Per Andersson
Boktryckare Carl S. Jonsson
Museinämnd: Borgmästare Åke Jansler, ordförande
Överste Erland Lindhammar
Major Åke Wisvall
Kommitté för planering
av ett stadskvarter
inom fornbyn Jamtli:
Borgmästare Åke Jansler och Arkitekt SAR Gunnar Suwe, valda av föreningen Gamla Östersund, samt  Landsantikvarie Lennart Björkquist, Förlagschef Bo
Berndtsson och Arkitekt SAR T. Klarén, valda av Föreningen Heimbygda.

 

 

Förteckning över gåvor influtna under verksamhetsåret
24/10 1964—23/10 1965

 

Fru Elisabet Ahlqvist, Stockholm: Sparkassebok nr 3721 med AB Jämtlands Folkbank (första ins. 8/4 1885). Å boken innestående belopp (595:62) donerat till F. G. Ö.

Fru Hulda Bergs sterbhus: 2 st. inramade grupptavlor: »Sveriges Länsstyrelser 1896», »Jämtl. läns Sparbank 1847—1897», 5 st. gruppfoton: »Landstormstrupp från omkr. år 1914 (Östersund)», »Samling å Frösö läger efter riksskyttetävl. 1912», »Landstormsgrupp 22/7 1915», »Festlighet å Jamtli omkring 1915», »Folkdanslag från omkr. 1905». 1 st. inramat foto: »Gården Lägden». 1 st. foto: »östersundsbron, uppsvängd, vid avsyningen den 15 april 1898», 1 st. antik korg för handarbeten, 1 st. antik ask för förvaring av korrespondens, 1 st. fotoställ (staffli i miniatyr), 1 st. klädesborste (märkt C. M. B.), 1 st. sandlåda till skrivuppsats, 1 st. snusdosa kombinerad med cigarrsnoppare (gravyr på insidan av locket: »Minne av farsgubben»), 1 st. cigarrfodral, 1 st. antikt skrivställ av porslin, 1 st. antik nattlampa (något söndrig), ett stort antal fotografier av äldre stadsbor, 2 st. askar med fotonegativ (glas), diverse korrespondens av äldre datum, diverse notifikationer rörande bröllop, dop och begravningar, 1 st. aktiebrev av år 1869 uti »Krokoms Tändsticks-Aktie-Bolag», 1 st. inteckningshandling i fastighet å stadsägorna nr 146 och 147 av år 1847.

Civilingenjör Fredrik Borggren, Östersund: Diverse handlingar rörande Östersunds brännvinshandel och utskänkningsbolag (Östersunds minuthandel och utskänkningsbolag) åren 1876—1885, diverse handlingar rörande Östersunds utskänkningsbolag 1883—1884, 1892, 1905, kort historik till Östersunds El. AB:s 75-årsjubileum. »När elljuset kom till Östersund» (givarens föredrag i Föreningen Gamla Östersund den 23 oktober 1964), bolagsordning för Östersunds utskänknings AB (1896), vissa handlingar rörande Östersunds elementarläroverk för flickor: »Inbjudning till teckning av aktier i ett bolag för uppförande av en flickskolebyggnad i Östersund» (jan. 1890), 1 st. aktiebrev (Ser. A, nr 46) i Östersunds flickskolebyggnadsaktiebolag, 1 st. kvitto m. m. å av Östersunds vinhandel den 16/12 1896 såsom gåva överlämnat belopp av kronor 2.000:—, reglemente för Östersunds elementarläroverk för flickor m. m., »Mjölkransoneringen i Östersund (1918)», Inbjudan till »folkdansarnas» i Östersund Julgille den 24 januari kl. 1/2 5år ?.

Fanjunkare Knut Eriksson, Östersund: Miniatyr i täljsten av Bustvålamonumentet, »Minnesskrift vid invigningen av Karolinermonumentet å Bustvåla den 6 aug. 1933».

F. redaktören N. Anton Fugelstad, Östersund: 1 st. inramad tavla: »Rumsinteriör» av Egron (1917). Tavlan uppgives vara från »farbror Olles och faster Almas bostad på Köpmangatan (numera gården 45)» omkr. 1915.

Fru Beda Johansson, Östersund: 2 ex. »Handelslivet i Östersund 1786—1950», 9 ex. »Gamla Östersund: Årsskrift» 1938, 1947, 1949, 1957, 1958, 1960, 1961, 1962, 1963. Ett flertal fotografier av släkten Rissler, 1 st. foto: »Marsmarknad på Stora torget omkr. år 1905», 6 st. foton: Gatubilder och bilder över gamla Östersund och Oscarsbron.

Direktör Karl-Erik Kyhlstedt, Solna: 8 st. Aktiebrev av år 1869, 1906, 1908 (2 st.), 1909, 1910, 1911 och 1922.

Kontorist Sven Köhlqvist, Östersund: »Program från Östersunds Biografteater» från den tid biografen var inrymd i f. d. Stadshotellet, Prästgatan 39 (omkr. 1910).

Överingenjör Karl Lignell, Bromma: 2 st. inramade skisser »På hemväg» (1931), »Kurtis» (1933), båda av Acke Åslund, inramad etsning »Skymning» (1908) av August Berg, skiss »Elefantstudie Cirkus Strassburger» (1932), dikt »Hemland» (1943?) av Nils Magnus Folcke, 1 st. dubbelt kartkort: Östersund (1910) + 2 st. foton (1915).

Direktör Anders Lundvall, Östersund: 2 st. foton: »Från trädgården å Fresks gård mot Stortorget» (1893?), »Fresks gård vid Storgatan 1892 eller 1893».

F. chefredaktören Edvin Magnussons sterhhus: 7 st. foton: »P. B. före slagets början», »Skyttar och idrottsledare», »Revy- och teaterartister», »Gymnastiktrupp». 2 st. diplom: »Klubbmästerskap 1916 i spjutkastning och höjdhopp» till Edvin Magnusson. Ett antal manuskript och kupletter från efterkrigstiden (omkring 1918—1926).

Redaktör Carl Melin, Östersund: Ett antal fotografier från 1960-talets Östersund, 1 st. affisch: »Kongl. Theater, Instrumental-Concert», 20/2 1850, 1 st. plankarta: »Förslag till ny stadsplan över Östersund».

Fru Ingeborg Nordin, Stavre: 1 ex. »Undervisning för infanteristen», 1903 års upplaga.

Fru Gerd Stålhammar (gen. Gustaf Ågren, Östersund): Inramad oljemålning av konstnären Olof Ågren (130X76 cm) »Från Litsvägen utöver staden».

Sundsvallsbankens avdelningskontor, Östersund: 1 ex. av Jubileumsskriften i anslutning till 100-årsjubileet (1864—1964).

Fröken Edith Svensson, Östersund: 1 st. foto: »Knallhattarna», 2 st. ansökningshandlingar beträffande rätt att bedriva Bleck- och Plåtslageri och rätt till försäljning av tillverkade alster (1884 och 1887).

F.d. stationsskrivaren Lennart Westlinder, Örebro: östersundsfödda skådespelerskan Martha Hedman-House korrespondens under år 1961 med Lennart Westlinder, innehållande bl. a. anteckningar om hennes och systern Lydias (Marguerite Leslie) barndom i Östersund och konstnärliga framgångar på såväl in- som utländska scener.

F.d. distriktslantmätaren Heimer Wikström, Östersund: Brevpress bestående av ett stycke kabel av den sort, som kom till användning vid stadens försörjning med elkraft. Brevpressen har en konstnärligt utformad isolering med de olika skikten frilagda. Brevpressen tillverkades år 1908 av givaren i samband med praktiktjänstgöring vid Östersunds Elektriska AB.

F. grosshandlaren P. Åslunds sterhhus: Utmärkelsetecken i metall (med etui), stiftat av klubben »Nytta och nöje», som verkade i Östersund ungefär tiden 1900—1910.

Östersunds byggnadsnämnd: 6 st. kopior vävritningar och viss tillvaratagen byggnadsmaterial från rivningen å tomt nr 1 i kv. Handelsmannen.

 

Nya medlemmar i föreningen 23/10 1965

 

Jägmästare Torsten Carlson
Direktör Åke Dahlbäck
Driftingenjör Thord Jonsson
Kronofogde Anders Konow
Tandläkare Ante Nässén
Tandläkare Nisse Nässén
Byggmästare Arne Näsström
Revisionsintendent Kjell Sigeman
Kapten Lennart Westerberg
Konsulent Rune Åberg

 

Sedan föregående årsmöte avlidna medlemmar i föreningen

 

Tandläkaren Gillls Gustafsson 5/11 1965
Ingenjören Henning Juhlin 12/1 1966
Möbelarkitekten Ernst Otterström 23/1 1966
Direktören Karl-Magnus Månson 6/2 1966
Affärschefen Rulle Michelson 1/4 1966
F. d. folkskolläraren Pelle Olsson 9/4 1966
F. d. bangärdsmästaren Ernst R. Johansson 2/5 1966
F. d. skolvaktmästaren Axel Avén 6/7 1966
Folkskolläraren Carl Horneij 21/8 1966
F. d. rektorn Gottfrid Högberg 25/8 1966
Advokaten Diderik Cappelen-Smith 11/9 1966

 

Antal medlemmar i föreningen

Antal medlemmar oktober 1965 (före årsmötet) ……………………………………………………..  380
Nya medlemmar 23 oktober 1965 ………………………………………………………………………….  10
………………..      ………………………………     …………………………………..      ………………..      390

Avlidna medlemmar oktober 1965—oktober 1966 ……………………………………………………  11
Summa medlemmar oktober 1966 (före årsmötet) …………………………………………………  379

Därav 2 hedersledamöter, 7 ständiga medl., 356 årsbetalande och 14 passiva.