063 – 12 13 24 (telefonsvarare) info@foreningengamlaostersund.se

 

 

Förord

Det är stora uppgifter Föreningen Gamla Östersund satt sig före. Den skall bl. a. »verka för att historiska och konstnärliga krav tillgodoses vid stadens omvandling och utveckling. I detta syfte vill föreningen samla bidrag till Östersunds historia i vidsträcktaste mening…» (Citat ur § 1 i stadgarna.)

Det är i den andan som föreningens lilla periodiska skrift har sammanställts. Årets publikation, den 33 :e i ordningen, vill i sin ringa mån traditionsenligt verka för föreningens syften. Främst leder den våra tankar till gångna tider, till våra förfäders liv och verk, som vi bör ha förståelse för och draga nyttiga lärdomar av. Därtill söker den ge ett koncentrat av nuet, av det viktigaste, som under året tilldragit sig i kommun, församling och inom vår förening. I detta sammanhang förtjänar kanske påpekas, att det nu är sista gången som årsskriften utkommer, innan den gamla staden övergår till ett »Stor-Östersund».

Årsskriften bjuder, före det mera temabundna innehållet, ett par intressanta skildringar från svunna dagar. Den första är en välskriven, historiskt dokumenterad artikel om en förgrundsgestalt under förra seklet. Den andra är en återgivning av delar av föredraget på årsdagen i fjol: ett antal smått satiriska och elegant formade dikter med ämnen från Östersund kring 1920. De målande och kvicka tidsskildringarna bör enligt redaktionens mening på detta sätt räddas åt eftervärlden. De utgör också exempel på gammal fin diktning av ett slag, som ännu kan begripas men som i våra dagar blir alltmera sällsynt.

Årsskriften innehåller även en aktuell förteckning över föreningens medlemmar.

Till alla dem, som lämnat artiklar till årsskriften, vill redaktionen uttala ett hjärtligt tack.

Som meddelas i slutet av skriften, har föreningen under året fått vidkännas många svåra personliga förluster. Bland de avlidna medlemmarna vill redaktionen särskilt nämna tandläkaren Svante Höglin och redaktören Carl Melin, som båda bidragit med artiklar i årsskriften och gåvor till föreningen, samt gårdsägaren Eric Englund, som visat varmt intresse för föreningen, bl. a. inom styrelsen och som konstdonator. Till dessa tre vill redaktionen frambära ett postumt tack för alla gjorda insatser även till årsskriftens fromma. I detta tack inneslutes även den under året bortgångne f. landsarkivarien Olof Svenonius, som — utan att tillhöra föreningen — ändock i många år outtröttligt och samvetsgrant redigerat avdelningen »Ur Östersunds stadsarkiv».

Från och med i år inträder som ersättare efter Svenonius den nuvarande landsarkivarien, Arne Öberg, som välvilligt ställt sin och andra arkivtjänstemäns sakkunskap till förfogande, för att uppgiften skall kunna fullföljas.

Redaktionskommittén överlämnar, som vanligt på stadens årsdag, det lilla årshäftet till medlemmarna, som vi hoppas skall taga del därav med samma intresse och förståelse som tidigare.

Östersund i oktober 1970.
Anton Svensson
Redaktör
Carl S. Jonsson

 

Pehr Rissler
En jämtländsk förgrundsgestalt i förra seklet
Av Erland Lindhammar

 

Bland de prominenta personer, som under förra seklet verksamt bidrog till det nya jämtländska länets utveckling, intager medicine doktor Pehr Rissler en hedrande plats. I sin egenskap av länets förste provinsialläkare och jämväl såsom

lasarettsläkare utförde han ett högt skattat pionjärarbete och hade även tid och krafter över att såsom föregångsman och inflytelserik medlem av länets hushållningssällskap verksamt bidraga till jordbrukets förkovran. Han ägde även starka kulturella intressen, som bl. a. kom Frösö trivialskola och den till skolan av medicine professor Carl Zetterström testamenterade boksamlingen till del.

Pehr Rissler föddes i Sveg den 24 november 1781. Föräldrar var dåvarande kyrkoherden där Petrus (Pehr) Rissler och hans maka Anna Margareta Feltström. Fadern avled 1793, efterlämnande änka och sju minderåriga barn. Vid faderns bortgång var Pehr lärjunge vid Frösö trivialskola, som han helt genomgick. På grund av hemmets mindre goda ekonomi måste han överge tanken att få genomgå Härnösands gymnasium för vidare studier vid Uppsala akademi. Efter samråd med närstående personer beslöt modern att sonen skulle sändas till Stockholm för att där »söka bli antagen i handel». Dit anlände han 1799.

Tack vare vissa, om än ringa, kunskaper i latin erhöll han i huvudstaden anställning på apoteket Hjorten, där han kom att stanna i sex år, år som för ynglingen blev hårda och prövande genom apotekarens omilda och hänsynslösa husbondevälde. Härtill kom, att han i sitt betryckta läge saknade såväl släktingar som vänner i staden. Han lyckades efter de sex årens slut få anställning som lärling på ett annat stockholmsapotek, Lejonet, där han av sina överordnade bemöttes med välvilja och förståelse. Efter ett års verksamhet på Lejonet avlade han provisorsexamen och började därefter tjänstgöra som provisor på detta apotek. Av diverse skäl beslöt han att överge farmacien och i stället slå in på läkarbanan. Hans närmaste mål var nu att avlägga kirurgie magisterexamen, en examen som skulle göra honom berättigad att söka en militärläkarbefattning. Närmast tänkte han härvid på regementsläkartjänsten vid Jemtlands (dragon-) regemente, med vars dåvarande regementsläkare han även började underhandla om s. k. tjänsteackord. Medan detta pågick utfärdade Kungl. Maj:t en förordning, som skärpte kraven på behörighet därhän, att en regementsläkare skulle vara ej blott kirurgie magister utan även ha avlagt medicine doktorsexamen. Hos Rissler skapade detta villrådighet beträffande de fortsatta studiernas uppläggning. Han erinrade sig, att han hade en landsman vid Uppsala akademi, medicine adjunkten, sedermera professorn Carl Zetterström. Han tillskrev denne och frågade honom om möjligheten att bedriva de medicinska studierna vid Uppsala akademi. Svaret var både välvilligt och uppmuntrande: »Du kan resa hit, så kunna vi närmare med hvarandra språkas vid om saken. Vill du, som många andra Norrländingar gjort, lefva sparsamt samt endast om söndagen taga dig en sup och en flaska öl, så kostar det icke allt för mycket.»

Våren 1807 reste Rissler till Uppsala, där han snart blev student och därefter började studera medicin enligt Zetterströms anvisningar. Kirurgie magisterexamen absolverade han 1811. Studiekostnaderna hade han kunnat finansiera genom erhållet stipendium och viss tjänstgöring vid flottan. Under studietiden hade han även hunnit med att biträda provinsialläkaren Johan Noraeus med vaccination i Jämtland och Medelpad och disputerade 1811 på sina iakttagelser därunder.[1]) Sålunda behörig till såväl civil som militär läkartjänst och försedd med avskedsansökan av regementsläkaren vid Jemtlands (dragon-)regemente samt regementschefens förord reste han till Stockholm och avlämnade i Kollegium Medicum sin ansökan till erhållande av den ledigblivande regementsläkartjänsten. Där föreslog man, att han i stället för nyssnämnda tjänst skulle söka den provinsialläkarbefattning, som inom den närmaste tiden skulle komma att tillsättas i det nybildade Jemtlands län. Härigenom, framhölls det, skulle han befrias från tvånget att erlägga tjänsteackord. Han gick med härpå, och i januari 1812 utnämndes Rissler till provinsialläkare med station i Östersund. Han befann sig då i Jämtland som vikarie för regementsfältläkaren Gestrich. Till med. doktor promoverades han 1813.

Då Rissler som den förste provinsialläkaren i länet tillträdde sitt ämbete, befann sig den lilla staden Östersund i pionjärskedet. Under sin kvartssekellånga tillvaro hade den utvecklats ytterligt långsamt. Den räknade 1810 endast 221 invånare. Till hela sin exteriör var den mera bondsk än stadsmässig. Stadens allt i allo var Samuel Perman, den myndige och kraftfulle apotekaren, som alltsedan 1794 var dess ordningsman. Från närmare samband med yttervärlden var det lilla samhället så gott som helt utestängt. Det skulle dröja många decennier innan telegrafen och sedermera telefonen och järnvägen hävde denna isolering. Posten från Stockholm kom en gång i veckan medförande en och annan tidning, som mestadels fick cirkulera inom bekantskapskretsen enligt av prenumeranten upprättad turlista.

Före Risslers utnämning fanns icke någon organiserad sjukvård vare sig i Jämtland eller i Härjedalen. Förutom regementsläkaren vid jämtlandsregementet och bruksfältskären vid Gustafs- och Carlbergs kopparverk i Kall var inga läkare bosatta inom landskapen. Ej heller fanns något lasarett eller sjukhus närmare än i Härnösand. Att under sådana förhållanden Risslers arbetsuppgifter i det vidsträckta länet blev ytterst krävande och mången gång svårlösta är självfallet. Ofta tog varje tjänsteresa veckor i anspråk. Själv säger han härom i sin självbiografi: »Att jag under min trettiosexåriga tjenstgöring såsom Provincialläkare varit underkastad många mödor och besvärligheter, torde ej ens behöfva sägas, enär det lätteligen af sig sjelft inses af hvar och en, som tager i betraktande läkaredistriktets (Jemtland och Herjeådalen) stora vidd, samt de långa resor, som under hvarje årstid, ofta i svår väderlek och på nära obanade vägar, måste af mig företagas.» Viss lättnad i arbetet erhöll han 1823, då Härjedalen jämte Klövsjö och Rätan avskildes till ett särskilt distrikt med stationsort i Sveg. Någon hjälp torde han även ha fått redan 1818, då två bataljonsläkare placerades i Alsen resp. Bergs pastorat med uppgift att jämväl biträda i den allmänna läkarvården.

Rissler insåg det nödvändiga i att det ute i bygderna fanns personer, som var något införsatta i den elementära sjukvården. Vid sina resor i länet försummade han fördenskull aldrig att undervisa prästfruarna och andra i förbandslära samt i sättet att vårda dem som insjuknat i de vanligaste folksjukdomarna.

Provinsialläkarlönen utgjorde 100 rdr. Därutöver tillkom ett lönetillägg på ungefär 133 rdr bco, uttaget genom ett anslag av 2 skill, bco av var hemmansrök och 1 skill, bco av var torpare och husmansrök. Då efter några år fråga uppstod om viss löneökning för provinsialläkaren, mötte detta motstånd hos befolkningen. Vid behandlingen av detta ärende i Näs klagade man över de ofta återkommande uttaxeringarna och lät sin talesman, hederlige tolvman Nils Sten, säga tvärt nej. Närvarande var också fyra hemmansbesittande änkor, ledda av Stor-Karin i Åsan. Denna utlät sig: »Jä ränta’ skäms för däck kära som int’ vill unn’ ’n där gammaldoktorn de dän sex skälingen! Dä vill int’ minnes nu all gångan han va’ förbi här i stugom når febern å kväjsa hu vö som värst!» Ny fundering av gubbarna med resultat: »Når a Kari ä’ så pass ampen ti din så kan mä nu int’ nejken te å fåe!»1)

Provinsialläkartjänsten innehade Rissler till 1848.

Den kring sekelskiftet grasserande veneriska smittan i Jämtland, främst i dess västra delar, var huvudanledningen till att år 1817 ett kurhus upprättades i Östersund. I förening med detta inrättades 1822 ett litet lasarett med 6 frisängar och 3 för betalande patienter. Båda dessa inrättningar var belägna i förhyrda rum i staden. Läkare vid såväl kurhuset som lasarettet var provinsialläkaren Rissler. De nämnda rummen var föga lämpliga för sjukhusändamål, och på Risslers förslag inköptes därför den för rivning förberedda gamla huvudbyggnaden på Kungsgården för att i de förhyrda rummens ställe apteras till kurhus och lasarett. År 1827 uppfördes byggnaden mellan gamla Åsvägen och Storsjön nedanför nuvarande lasarettet. Det nya sjukhuset, där av ekonomiska skäl endast kurhuset var i bruk, fick en minst sagt egendomlig användning alltifrån starten när en del av utrymmet nyttjades som fängelse, sedan landshäktet härjats av eld 1826. Åtgärden måste anses som anmärkningsvärd i betraktande av att det var länsstyrelsen som beslutat i ärendet. Rissler inlämnade 1829 en skrift

 

 

På befallning
av Hans Majestät
CARL XIII
Sveriges, Götes och Vendes Konung
etc. etc. etc.
Vår Allernådigste Herre
och av Kanslern för
Upsala Universitet,
Vår Högt Lysande Furste
CARL JOHAN
Svea och Göta Rikes Arvprins,
tillika
överbefälhavare för hela krigsmakten till lands och sjöss,
och av den under dennes frånvaro
tillförordnade Universitetskanslern,
den högst förträfflige Greve
MAGNUS FREDRIK BRAHE,
en av rikets förnämste,

Riddare och Kommendör av de Kungl. ordnarna,
Riddare av Kung CARL XIII:s orden,
har, på beslut av Upsala Universitets Medicinska Fakultet,

jag
JACOB ÅKERMAN,
Medicine Doktor
och Kungl. ordinarie Professor i anatomi och kirurgi,
tillika
i dagens högtidliga promotionsakt
lagligen förordnad Promotor,
till den högst framstående och kunnige Medicine Licentiaten
PEHR RISSLER
Kirurgie Magister, medlem av Kungl. Läkarsällskapet, läkare i Jämtlands
Provincialdistrikt, Medelpad och Jämtland,
överlämnat den högsta medicinska värdigheten,
Medicine Doktors
grad, rättigheter och privilegier
enligt vedertaget bruk,
vilket jag med detta Diplom,
bestyrkt med mitt namn och Fakultetens sigill
låter bekräfta.
Upsala den 3 juni 1813.
Jacob Åkerman.

Pehr Risslers doktorsdiplom i översättning.
översättningen granskad av adjunkt Bengt Andreasson.

 

 

till direktionen, i vilken han i skarpa ordalag framhöll de lidanden som svaga sjuklingar erfor genom att sammanföras under samma tak med grova brottslingar och i närheten av »bojornas buller och spöslitandes jämmerrop». Först 1834, då det nya fängelset blev färdigt, upphörde dessa missförhållanden. Sedan år 1836 erforderliga medel ställts till förfogande, kunde lasarettsavdelningen öppnas. Men under de närmast följande åren var medelstilldelningen synnerligen knapp med påföljd att sjukhusets utrustning blev alltmer nedsliten utan att kunna förnyas. Generaldirektör Ekströmer i Sundhetskollegium inspekterade lasarettet och kurhuset 1839 och konstaterade, att inventarier och beklädnadspersedlar befanns i ett »tarvligt tillstånd och i otillräcklig mängd». Vid sin inspektion 1845 var han lika skarp i sina omdömen som sex år tidigare: »Instrumentförrådet obrukbart, byggnaden i förfallet skick». Detta upprepade klander tycks äntligen ha gjort verkan på direktionen, enär denna påföljande år anmälde sin avsikt att föranstalta om nybyggnad. Det nya lasarettet, som blev färdigt först 1850, kom att ligga på samma tomt som det nuvarande, ehuru närmare gamla Äsvägen.

Rissler bedrev även stor allmänpraktik i staden. År 1833 hemsöktes Östersund och länet av en elakartad smittkoppsepidemi, och under året 1852 härjade en svår nervfeberepidemi. Dessa år var för Rissler mycket betungande.

Den hos befolkningen förekommande brunnsdrickningen hade i Rissler en varm vän, även om han i sina Anteckningar framhåller, att den ofta sker »utan

 

 

läkares rådfrågande, och således ock ofta utan insigt deruti, huruvida brunns- drickning kan för patienten vara nyttig, eller ej, hvartill kommer, att denna allmoge fäster föga uppmärksamhet vid en tjenlig diets iakttagande, utan anser största vigten ligga derpå, att en stor qvantitet vatten af patienten intages.» Den s. k. Semsåkällan bortom Lugnvik iordningställde Rissler för brunnsdrickning. Där fanns, enligt rådman Fjellman, ett brunnshus samt slänggungor och gungbräden för de brunnsdrickande, allt bekostat av Rissler och underhållet av honom. Till denna källa och till Trefaldighetskällan på Frösön kunde stadsborna varje morgon sommartid färdas med s. k. wurstvagn enligt uppgjord turlista.

Provinsialläkartjänsten lämnade Rissler, som tidigare nämnts, 1848 och 1858 avgick han, 77-årig, från befattningen såsom lasaretts- och kurhusläkare. Härmed avslutade han en mer än fyrtioårig betydelsefull och allmänt lovordad läkargärning till länets och stadens fromma.

År 1813 hade Rissler ingått äktenskap med Margareta Charlotta van Hoorn, dotter till bruksägaren i Delje, Medelpad, Carl Aegidius van Hoorn och Anna Margareta Edström.

För det unga paret uppstod frågan var de skulle bilda hemmet, i staden eller dess grannskap. Provinsialläkarens stationsort var ju Östersund, men det behövde, ansåg Rissler, ej utesluta att bopålarna slogs ned i stadens närhet. Eldfaran bland trähusen i staden och bristerna där ifråga om den allmänna ordningen talade för en bosättning utanför samhället. Härtill bidrog säkerligen Risslers inneboende lust att bruka jorden. Valet föll på Frösön, där ett jordområde i närheten av broförbindelsen med staden inköptes. Inom större delen av området skapade Rissler genom röjning och bränning odlingsbar mark, började bruka jorden, lät uppföra ekonomihus samt en herrgårdsliknande byggnad, i vilken inflyttningen skedde sommaren 1818. Till hustruns ära gavs egendomen namnet Hornsberg. Byggnaden var belägen på samma plats som det år 1968 rivna Runeborg.

I Jämtlands läns Hushållningssällskap var Rissler medlem alltifrån dess start 1817. Han blev snart en av dess mest aktiva medlemmar. Förvaltningsutskottet tillhörde han åren 1820—45, posten som sällskapets vice ordförande innehade han åren 1840—41 och 1845—46.

Det var främst åt de egentliga jordbruksfrågorna som Rissler kom att ägna sina krafter. Framför allt gällde det för sällskapet att söka åstadkomma en ökning av länets åker- och ängsareal, något som i första hand möjliggjordes genom utdikning av myrar och i övrigt vattensjuka marker samt genom uttappning eller sänkning av mindre sjöar. Resultatet härav lät inte länge vänta på sig. År 1820 uppodlades sålunda till åker eller äng nära 2 000 tunnland eller inemot en femtedel av den areal som länets odlade jord haft 1817. Åren 1819—20 lät sällskapet sänka Ändsjön på Frösön, varpå Rissler och handlanden H. Liström i Östersund åtog sig att på egen bekostnad fullborda odlingen av den sänkta sjöns stränder. Därjämte gottgjorde de sällskapet för sänkningskostnaderna. I början av 1840-talet blev frågan om en ytterligare sänkning av denna sjö aktuell. Rissler valdes till ordförande i direktionen för företaget, till vilket utgick statsbidrag. Resultatet av detta arbete, som ytterst torde ha syftat till Ändsjöns fullständiga urtappning, blev ej vad man tänkt sig. Om än viss för odling lämplig mark ut- vanns, så blev dock företaget en halvmesyr, som kom att förfula såväl sjön som landskapet.

Spannmålsskördarna från Risslers jordbruk torde ha varit av ganska ansenlig omfattning. Härpå tyder hans åtgärd 1826 att i kompanjonskap med landssekreteraren C. G. Winter och postinspektören C. E. Granström begära tillstånd att få bygga en s. k. överfallskvarn vid Stadsbäckens utlopp i Storsjön. Denna framställning bifölls av stadens äldste på hösten samma år. För det erhållna tillståndet utlovade Rissler 4 kappar korn årligen till stadens fattiga av den vid kvarnen uppburna tullen. Rissler lät sedermera bygga en egen överfallskvarn i Mjällebäcken.

Genom ett år 1816 uppsatt testamente hade professor Carl Zetterström i Uppsala till Frösö trivialskola donerat sin stora boksamling, 12 000 volymer, och hela sin kvarlåtenskap i penningar och lösöre »att härmed må kunna göras början till ett Bibliothek för Jemtland, med det villkor att ett passande stenhus ej långt från sjelfva Scholhuset på ett välbeläget och för eldsvådor minst utsatt ställe för detta ändamål uppbygges».

Den 1824 tillsatta byggnadskommittén, i vilken Rissler ingick, utsåg såsom byggmästare lantmätaren och underlöjtnanten vid Jämtlands fältjägarregemente John Ericsson, den sedermera så berömde uppfinnaren. Längre än till ett av honom uppgjort kostnadsförslag sträckte sig ej hans medverkan; han lämnade plötsligt riket sedan han ställts inför en brydsam situation i sitt privatliv. Den mångkunnige och praktiske Rissler åtog sig då ledningen av arbetet med hjälp av byggmästaren Christian Wesslau från Stockholm. Byggnaden stod färdig 1833. Zetterström fanns då ej mera i livet. Såsom en gärd av tacksamhet för gjorda insatser hade Rissler under åren 1826 och 1827 av Zetterström fått mottaga tvenne par ljusstakar av silver.

Risslers varma intresse för Frösö skola upphörde ingalunda med tillkomsten av bibliotekshuset. Han tillhörde sålunda dem, som i början av 1840-talet ivrade för skolans utvidgning till fullständigt läroverk genom dess utbyggnad med ett gymnasium, en strävan som kröntes med framgång genom Kungl. brevet av den 21 maj 1845. 1 detta brev anbefalldes även, att »Frösö lärdomsskola skall till Östersunds stad förflyttas så snart Hernösands stifts byggnadscassas tillgångar medgifva bestridandet af de kostnader, som erfordras för uppbyggandet af nytt lärohus i Östersund».

Flyttningen ägde rum 1847. Någon flyttning av den till skolan testamenterade boksamlingen ägde då icke rum, även om inflytelserika personer i staden sökte få en sådan till stånd. Vad som komplicerade frågan var testators bestämmelse, att boksamlingen skulle förvaras i »ett passande stenhus ej långt från sjelfva Scholhuset». Gammalhäktet av år 1834 och det Zetterbergska huset på nordöstra delen av Stortorget samt det under byggnad varande länsresidenset torde ha varit de enda stenhus som vid denna tidpunkt fanns i staden. Dessa byggnader kunde givetvis icke tagas i anspråk för biblioteksändamål. Ä andra sidan var biblioteket ute på Frösön alltför avlägset från skolan i Östersund för att bekvämt kunna betjäna lärare och elever.

Pehr Rissler var den livligaste förespråkaren för bibliotekets flyttning till staden. Förutom ett starkt kulturellt intresse var det väl en tacksam erinran om

 

 

den studiehjälp testator givit honom i Uppsala som drev Rissler att med kraft ta sig an detta ärende. År 1851 ingav han till domkapitlet i Härnösand en framställning om bibliotekets flyttning och förklarade sig därvid villig att upplåta en byggnad för ändamålet.1) Domkapitlet avslog framställningen under motivering att den åsyftade en ändring av testamentsbestämmelserna.

1) Den byggnad som Rissler förklarat sig vilja ställa till förfogande, torde ha varit det av trä byggda gamla lasarettet, som blev disponibelt då det nya, som tidigare nämnts, stod färdigt 1850.

Rissler lät sig dock ej avskräckas av denna motgång. År 1852 förnyades försöket genom en skrivelse till Kungl. Maj :t, undertecknad av Rissler m. fl., av i huvudsak samma innehåll som den till domkapitlet ett år tidigare. Kungl. Maj:t resolverade att bibliotekshuset finge flyttas, men endast under förutsättning att ett stenhus, till läge och beskaffenhet jämngott med det på Frösön, funnes i staden för boksamlingen.

Då medel icke kunde uppbringas i länet för uppförande av ett bibliotekshus av sten i Östersund och anslag ej heller var att påräkna ur stiftets byggnadskassa, återstod nu endast att hos Kungl. Maj:t begära anslag av statsmedel för ändamålet. I början av år 1854 ingavs också en av Rissler m. fl. undertecknad framställning i ämnet, som dock avslogs av statsfinansiella skäl.

Dessa motgångar tog Rissler mycket hårt. Detta framgår av hans Anteckningar, nedskrivna mindre än två år före hans död: »————————————————————————————– såsom förhållandet nu är, kan med största skäl sägas, att ifrågavarande bibliothek blott är att betrakta såsom en för alltid undanlagd skatt, af hvilken närvarande tid ej hemtar, och framtiden ej kommer att hemta något gagn — — —». Kanske såg Rissler alltför pessimistiskt på denna fråga, även om det skulle dröja ända till 1912 innan ett stenhus i staden stod redo att mottaga den Zetterströmska boksamlingen.

Genom sin samhällsställning och sina personliga egenskaper blev Rissler med åren en av stadens och länets mest bemärkta män, aktad och respekterad i de vidaste kretsar. Rådman Fjellman talar i sina anteckningar om »hedersmannen» Rissler, grosshandlaren och redaren G. F. Cavallin kallar honom »veteranen, människovännen, hedersmannen», och i Jemtlands nya Tidning benämnes han vid sitt frånfälle som »den åldrige, allmänt wördade». Artur Hazelius, Nordiska Museets och Skansens grundläggare, vilken som gymnasist gjorde en botanisk exkursion till Jämtland »nervfebersommaren» 1852 tillsammans med en systerson

 

 

till Rissler, skriver i sin dagbok om sin värd: »Dr Rissler är en lång och ståtlig man, som oaktat sina 70 år med utomordentlig raskhet vandrar omkring och sköter sina 30 å 40 sjuka dagligen, utan att räkna dem på sjukhuset — hvilka till större delen voro behäftade med den grymma febern. Han är en lämning från forna tider, och i det gamla bröstet bor ännu ungdomens friskhet och värme». Arkitekten A. E. Melander återger en delvis annan sida av Risslers personlighet. Sin ungdoms intryck av denne sammanfattar han i orden »frisk, munter och mycket skämtsam». Att Melanders karakteristik är träffande och att Rissler långt uppe i åren kunde ge prov på en pojkaktig respektlöshet visar följande episod, charmfullt återgiven av 15-åriga mamsell Maria Delin i brev till en flickvän i början av 1850-talet.1) Skvallret förmäler, berättar hon i slutet av brevet, att »farbror Rissler» vid ett tillfälle deltagit i ett festligt samkväm på länsresidenset och att det därvid bl. a. spelats kort. Rissler hade kommit att stå intill en ung koketterande dam med ett oroväckande djupt dekolletage, en utmaning som han ej gillade. Plötsligt tar han några spelmarker ur en pulla, och med en elegant gest låter han dessa hamna i den unga damens barm med orden: »Ja, mina unga herrar, nu blir det er uppgift att skaffa fram markerna.» Man anar mamsell

1) Maria Delin var dotter till kyrkoherden i Sunne Anders Fredrik Delin och Maria Charlotta Ström. Hon ingick 1858 äktenskap med Pehr Risslers son Per Gottlieb. Efter Marias död gifte denne om sig med Marias yngsta syster Julia. En son i sistnämnda äktenskap är tandläkaren Sven Rissler, som välvilligt utlånat brevet till förf.

Marias flickaktiga upprördhet, när hon avslutar sitt lilla skvaller med kommentaren: »Var det inte rysligt!» »Men», fortsätter hon urskuldande, »det är en så aktad, snäll och god gubbe, att man måste hälla af honom». Då hon skrev detta brev, anade hon säkert inte, att hon en gång skulle bli farbror Risslers sonhustru.
En annan sida av Risslers personlighet var hans stora folklighet, en egenskap som livligt uppskattades och varmed han i sin läkargärning vann såväl borgerskapets som lantbornas odelade förtroende.
Hos familjen Rissler på Hornsberg var gästfriheten stor. Deras trevna hem stod alltid öppet för umgängesvännerna i staden och på Frösön. Där sågs alltemellanåt under åren landshövdingeparen von Törne, Sandströmer och Dahlström liksom familjerna Boy
(fältjägarchefen), Wetterbergh (»Onkel Adam»), Siösteen (den originelle och färgstarke tullförvaltaren), Lignell (apotekaren och mönsterjordbrukaren på det vackra Carlslund), Grenholm (Risslers efterträdare som provinsial- och lasarettsläkare) m. fl.
I det Risslerska hemmet hälsades även resenärer långväga ifrån välkomna. Och alla prisade de den gästfrihet de mötte i detta hem. Här må anföras vad lagmannen Herman Gyllenhaal, som sommaren 1828 besökte Jämtland, har att förmäla härom. Vi låter hans resejournal tala:
»Söndagen den 27:de Julii middag hos landshöfding v. Törne i sällskap med revisionssekreteraren Poignant. Till afton voro vi bjudna till provincialläkaren doctor Rissler, som har ett litet synnerligen täckt, vackert och trefligt ställe benämndt Hornsberg och beläget på Frösön, så snart man kommer öfver bron. Med utmärkt omsorg har ägaren där upfört en prydlig, väl underhållen åbyggnad, upfredat en liten park, upqvistat och hyfsat en mängd träd, och vid sjön byggt ett vackert lusthus, i midten hvaraf står en gammal prydlig tall, kring hvilken voro bordskifvor anrättade, derpå thé serverades. Aftonen fördrefs med ett litet spelparti, ett glas pounche och en nätt soupér med sköna smultron och den yppersta grädde. Wärdinnan ——— —– var alltför hygglig samt innerligen gästfri och välvillig.»

Pehr Risslers hustru avled 1863, »mig och de mina till innerlig sorg och saknad», skriver maken i sin levnadsteckning. Själv skulle han överleva henne i tre år, år som för honom blev fyllda av lidande genom svårartad gikt. »Kammaren har nu blifvit enda utrymmet för den, som tillförene haft så vidsträckt fält för sina rörelser», bekänner han. Icke desto mindre var han under denna tid i stånd att fullborda sina »Anteckningar om Jemtlands län», en till omfånget begränsad men dock värdefull skrift, som utgör den första enhetliga redovisningen av länet efter dess tillkomst.
Pehr Rissler avled den 24 mars 1866. Han fick sitt sista vilorum i familjegraven på Gamla kyrkogården i Östersund. Han efterlämnade två söner, Johan Albert, f. 1821, byggmästare, och Per Gottlieb, f. 1824, sedan 1856 landssekreterare och chef för landskansliet i Jämtlands län.

KÄLLOR
Rissler, P-, Kort teckning af min lefnad. Nytryck, Tandsbyn 1959.
Rissler, P., Anteckningar om Jemtlands län. Nytryck, Tandsbyn 1959.
Wichman, H., m. fl., Jämtlands och Härjedalens historia. IV. Stockholm 1962.
Bromé, J., Östersunds historia. I. Östersund 1936.
Odelberg, A., Några blad ur Östersunds lasaretts historia. Inf. i Hygiea 1933, Bd 95. Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskaps protokoll åren 1820—1846. Landsarkivet i Östersund.
Kardell, S. J., Jämtlands läns Kungl. Hushållningssällskap 1817—1917. Stockholm 1917. Kardell, S. J., Minnen från Fjällbygden och Fyrisvall. Nytryck. Tandsbyn 1961. Hasselberg, G., Frösö trivialskola. Östersund 1935.
Swedmark, P., Blad ur Frösö historia. Östersund 1955.
Cavallin, G. F., Jämtland och Östersund på adertonhundrafyrtiotalet. Östersund 1916. Ahlström, O. C., Norrländska slägter. Östersund 1890,
Swedlund, R., Ett biblioteksbygge som ej blev av. Inf. i Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1938.
Swedlund, R., En lagmans syn på Östersund och Jämtland 1828. Inf. i Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1942.
Fjellman, A. P., Anteckningar om Östersund. Inf. i Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1941.
Jemtlands nya Tidning, årg. 1866. Jämtlands läns bibliotek.
Uppsatser i Föreningen Gamla Östersunds årsskrifter, årg. 1940, 1965.
Leijonhufvud, E., Artur Hazelius och Jämtland. Inf. i Jämten, årg. 1934.

 

Östersundsbilder för 50 år sedan
Av Gustaf Näsström

 

Östersundsfödde författaren fil. dr Gustaf Näsström, som i fjol blev hedersledamot av föreningen, kåserade vid årsmötet 1969 om sin ungdoms Östersund och reciterade därvid några dikter från tidiga studentår. Med författarens medgivande återges här ett antal av de eleganta, ännu daggfriska dikterna jämte ingress.
Red.

Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli, heter det ju. I mitt fall betyder det att jag redan som tolvåring började tumla om med både vers och prosa. Det ledde bl. a. till att adjunkten Oscar Lindvall under en modersmålslektion våren 1913 föreslog mig att skriva en dikt med karakteristiker av alla gossarna i klass 5 a. Javisst, så gärna, om jag bara fick läxfritt den kvällen. Morgonen därpå var dikten färdig och lästes upp inför de häpna men i några fall förtörnade kamraterna. Det var ett trettital rimmade strofer. De trycktes samma år på Berndtssons boktryckeri här i staden och gav minsann en pekuniär behållning »i storleksordningen», som det ju heter numera, 6 kr. och 25 öre.

Därmed hade jag fått blodad tand — låt vara: en mjölktand — men först efter studentexamen 1917 vågade jag vända mig till offentligheten. Min journalistiska debut skedde på hösten det året i Jämtlands-Posten med en lång artikel om den tyske kirurgen Carl Ludwig Schleichs »Erinnerungen an Strindberg» och honorerades av redaktören, folkskolläraren Olof Byström, med inte mindre än två uppskurna och lästa recensionsexemplar ur hans bokhylla.

Följande år gick jag över till Östersunds-Posten, där Edvin Magnusson då var nybliven redaktör efter den bortgångne Agathon Burman. Nu följde ett muntert medarbetarskap under den hjärtans gemytlige Effe, och det kulminerade bl. a. 1918 med en massa dagsverser om livet i Östersund sommar- och vintertid. Somliga av dem gjorde — till Effes förfäran — skandal i vissa därför lämpade kretsar genom sin ekivoka frispråkighet.

Naturligtvis borde sådana produkter överlämnas åt en barmhärtig glömska, men när jag nu ett halvt sekel efteråt bläddrar i mina gulnade urklippsböcker, finner jag att dessa verskåserier i all sin fladdrighet och ytlighet har bevarat en omisskännlig tidsdoft av ett idylliskt förflutet. Och när jag nu i mitt eget livs oktober får den äran att bli hedersledamot av föreningen Gamla Östersund, vågar jag lyfta på locket och släppa ut några av de yra kycklingarna igen. Kanske kan de hos äldre medlemmar väcka en del minnen, som liknar versernas situationer, och kanske kan de hos yngre generationer framkalla en bild av deras fäders jämtländska småstadsmiljö i första världskrigets slutakt. För mig själv blir de framför allt vemodiga erinringar om hur hudlös man var bakom sitt ironiska pansar under de första studentåren, ja, med vilken blandning av förtvivlan inåt och spotskhet utåt man gick och längtade efter kontakt med de äldres liv och samhälle. Nu ler jag försonligt mot min mycket gröna ungdom och säger mig med Bo Bergman: »Så lustigt ingenting föröds som tjuguårslyriken».

 

Sommartid

 

ENNUI. (ÖP 15.8.18)

Det är rent bedrövligt trist i staden, slött och trött och småstadsmässigt dött.
Tysta, tysta singlande till marken dryssa poppelblad i Esplanaden,
medan pelargonior strimma rött i den alltför prunkande rabatten bland
buskagerna i Badhusparken, där en vattenledning … nej, fontän gurglar
sig och spottar litet vatten vresigt, som den lede av migrän.

Det är rent bedrövligt trist i staden. Rådhusflöjeln glimmar av och till lik
Athenes lans på tempelplanen över tornens prakt och plåttaksraden,
fager som en krigsödemsbacill. I den senantika grå kavajen lunkar Armfelt,
litet blå om kranen, med sin kärra Drottninggatan ned mot en båt,
som just gör fast vid kajen, där hotell- och stadsbud bilda led.

Det är rent bedrövligt trist i staden. Några loja mammor här och där,
vyssjande den minsta sockergrisen.
En fördetting, läsande i bladen, och en borgensängslig militär.
I sin kask, som glänser grant i solen, och med vita handskar
står polisen, kisande i smyg — tant bien que mal! —
mot ett flickebarn, som vet att kjolen mäktar röja vad den dölja skall.

Det är rent bedrövligt trist i staden. Timmarna så snigelsakta gå.
Blir det aldrig slut på denna dagen — liksom på den här jeremiaden,
som knappt phanken snart kan rimma på? Uj, se där,
nu kommer vattentunnan, ilsket röd och jobbartrind om magen!
Då blir bäst att ty till Tempis hägn.
Ty fastän det alls ej blåser sunnan, brukar tunnan alltid båda regn.

MÅNSKEN. (ÖP aug. 1920)

Hejsan, bleka stjärnor och augustimåne!
Ryk och ränn, du torra juridik!
Si, mig synes att jag är en fåvitsk fåne,
om jag slänger jordens himmelrik,
nektar och serafer,
för en lagboks lumpna paragrafer.

Jag har läst och läst och lärdom i min hjärna
ligger ordnad som i ett bestick.
Men förbaske mig jag kyssa kan en tärna
i ett psykologiskt ögonblick.
Tvi för vissna tankar
— nu på livets kust jag kastar ankar!

Trinda måne, som en apelsin du rullar
kring i rymdens hav, och silvervit
ligger gatan för mig. Glömsk av skatt och tullar
vill jag dricka glädje. Så giv hit
någon jordens dotter,
som ej alltför tanig och bigott är!

Ack, hur lätta vita tygskor med rosetter
fladdra fram som fjärilar i natt.
ögonflirt och smil av nuckor och koketter,
portgångssvärmeri och stoj och skratt.
Inga lyktor tända!
Gud allena vet vad som kan hända . . .

Men jag fattar inte — ack en sådan aga
att gå fram och säga: Se god kväll!
till en tös och kråma upp sig och beklaga
att man inte är spirituell
och att månens flöde
blev en arm students fördömda öde.

Och förresten kan man aldrig säkert veta
emot vem man helst skall göra front,
var ett lagom mätt av odygd man skall leta
och vad flickan svarar en och och sånt!
Tänk att ingen enda
vill en riktigt tydlig blick mig sända . . .

Jag har åter anlagt den där visa minen
och är filosof på nytt i natt.
Men i rymdens hav den trinda apelsinen
vrider sig av illasinnat skratt.
Tvi för erotiken!
Jag går hem Igen till juridiken.

Dock — vad är det för ett ting mitt byxben smeker?
Nej men se: en liten kissekatt!
Vi går hem till mej och dricker mjölk och leker
du och jag, min egen lilla skatt.
Å, den erotiken,
tänk så skönt att ha en vän i viken . ..

SANDVIKSFRÖJD. (ÖP 21.8.18)

Nu sveper svartblå augustinatten
sitt sammetsdok över land och stad.
Med strålreflexer i sundets vatten
står gatulyktornas långa rad
pä andra sidan, där staden kravlar
sig uppför höjden med vita gavlar
och mänger himmelens alzarin
med färg av bärnsten och varm rubin.

Bland rivna skyar en ensam stjärna
på fästet blinkar i blekfet prakt
— jag vet ej vilken, men skulle gärna
som nom de guerre hennes nåd tillagt
det namnet Venus, som likt Silenus
har en bedårande klang för genus
humanum, där det nu håller bal
bland Sandviksdungarnas björk och al.

Jag tycker just hon kan passa in här,
den där gudinnan från Pafos’ ö.
Av kättja, flättja och last hon stinn är
och ser i marken vid ordet mö.
Hon kan just passa den här balunsen,
som gick av stapeln en liten stund sen,
i det en mässingoktett högg i
av allt gewalt med »Mitt svärmeri».

Så jumpar stepen på banans plankor
med arm om midja och bröst mot barm.
Det hela liknar en rond av ankor
— för mycken kysstörst, för litet charm!
Du gracens gudmoder, Terpsichore,
säg, går dig icke en iskall kåre
utefter ryggen vid denna syn,
som blott kan vålla en gås rancune?

Se hit nu, ägna ett skarpsynt öga
åt den där »dosan» från Odenslund
pä klackar, sjucentimeterhöga,
med pudrad kind och med sminkad mund,
med blickar, heta som påtänt svavel
och tungan löddrig av gottköpsdravel
om dans och flirt och en natts amour
i det krypin, där den sköna bor.

Å, six man på — en familjeflicka
tätt, tätt intill en studentkorpral!
Du goda mamma, hur kan du skicka
din stumpa ut till en dylik bal?
Du skulle se hennes ögon glimma
vid hjältens axel och flicktäckt primma
och be om något, som mamma nog,
när hon var ung, från en pojkmun tog.

Hej, luft i luckan på bostonbanan!
Här hoppar allt inga halta löss!
Här dansar fröken, här dansar sjanan,
här är man chic eller ock skabrös.
Fi donc för titlar och stånd och annat,
som söndrar människor så förbannat.
I botten är vi ju samma kött,
och samma lusta oss alla fött.

Som fjärilsvingar i vitt det fladdrar
av kjolar, blusliv och koftor kring.
Det frasar, klampar och ler och pladdrar
i parens vaggande, yra ring.
Och trolskt står mörkret på lur och höljer
den livsbejakande kult, som följer,
när dansen slutat och paren går
pä skumma stigar till täta snår . . .

I midnattstimmen för Storsjöbåten
all plebsen hem under gnistors regn.
Jag står och tittar pä hela ståten
som på ett talande »tidens tegn»:
I fören spelar alltjämt oktetten
den evigt tragglade Rolfkupletten,
men ifrån aktern mitt öra hör
en reningssäng av en frälsningskör.

PROMENADKONSERT. (ÖP 24.8.18)

Det pinglar vid järnvägspassagen,
och in under rassel och dån
mellan anhaltens uschliga kåkar
rullar kvällståget västerifrån.

På perrongen till andraklassvagnen
står en ensam turist och ser
pä kajen och Badhusparken
och människomyllret ner.

Han har hört det ska ligga en stad här
— den dyraste stad i värt land —
en stad på avance för övrigt —
fast den kallats en håla ibland.

Han lyssnar och ser och han bländas
av sinnenas vittnesbörd.
Det här skulle vara en håla?
Den lögnen var oerhörd.

Vad han ser är ju rent av en storstad
i elegans och mondänitet
och flotthet i dräkter och låter
och mobb och societet.

En solnedgångshimmel står lackröd
— Försynen är smaklös ibland —
över Frösöbrons järnvalv och vågorna
slå skvalpande in mot strand.

I badhusparkspaviljongen
står musikkårn vid I 23
och dundrar en skrällmarsch av Blankenburg,
tätt följd av en vals av P.-B.

Lite lustig programsammansättning,
reflekterar vår värde turist.
Att man också ej spelar en psalmvers
är i känslornas mångfald en brist!

Det mullrar i trummor och drillar
i oboe, flöjt, klarinett,
det snörvlar i horn och trumpeter
och tuba och esskornett.

Det vimlar på gångar och soffor
bakom popplarnas tuktade rad
av muntert flirtande människor
i gala och stor parad,
av raska och smäckra vrister
och vådor med mjuk kontur
och halmtak och paradisfjädrar
ur Weldons mode-fatabur.

Och tonerna dallra i rymden,
som välver sig sydländskt ljum
över parken och sundet och Östbergs klätt,
och kvällen är ljuvligt skum.

Och turisten tänker, när tåget
rullar ut från västra station,
att Skråköping allt är en härlig stad.
Det är saligt att leva i tron!

 

Vintertid

 

TEATER (ÖP 20.12.18)

Allons, låt oss äntligen börja
— en halvtimme redan har gått.
Publiken, som skall oss försörja,
har tydligen icke så brått.
Men nu börjar bänkarna fyllas
med slammer och buller och bång.
Eh bien, fru Thalia skall hyllas
— ro hit med en klangfull gongong!

Ridån man i höjderna hissar,
spektaklet begynner — ja, men
på scenen kanhända ni gissar?
Ack nej, i salongen, min vän!
Publiken, så chic och belevad,
har funnit det högst comme-il-faut
att komma för sent för att se vad
sig tilldrar i premier tableau.

Åtminstone en akt förflyter
med springande till och ifrån.
Man slamrar med säten och snyter
sin ömkylda näsa med dån
av snörvlande Nil-katarakter
och frågar varann hur man mår
och grälar med argsinta vakter,
om orätta platser man får.

Och så, när man kommit till rätta
och vet hur bekanterna må,
man in sig i spelet lär sätta
att rätt komedien förstå.
Hihi då, så lustigt han jumpa’!
Hoho, såg du på’n herreje!
Och hon med sin svajiga rumpa . . .
och han där med hatten på sne!

Javisst, det är ljuvelig manna
— man skrattar klaveret ur led.
Den sjöwallska höga och sanna
konstnärliga andan är med.
En stockholmsaktör — ho kan fatta
att han blott är clown och pajas?
Nej, nej, låt oss fröjdas och skratta,
det måste ju vara first class …

För resten, det gör väl detsamma
om detta är konst eller ej.
Vi gingo ju hit med vår flamma
att få oss ett spralligt galej.
Och kinka och grina och granska
spektaklets förtjänster och fel
begripa vi si så där ganska
försvinnande smått för vår del.

När bifallets åska förtonat
och pausen ger skrattarna ro,
försättes man lätt i den tron att j
ust pausen är aftonen clou.
Ty nu släppas tungorna lösa
i skvallrets berusande kult
och blickarna riva och klösa
varandra i hetsigt tumult.

Man rosar och risar — mest risar —
noblessens supé-toalett.
Fru A — så hon hmhmhm visar!
Fru B — uschamej så kokett!
Fru C — är det sista fasongen?
Fru D — har hon klänningen vänt?
Fru E är för jumpig i gången!
Herr F är ju lik en betjänt!

Och se, löjtnant X, hur han krusar
för unga fru Y i sin vrå!
Och bankkassörn, tänk att han snusar,
det kallar jag ej comme-il-faut.
Fru I med den svansande sviten
av ungherrar — åh, sicket fån!
Fru K — ja, hon fick sig en liten
— Gud vet var hon fick den ifrån!?!?

Mig dylika upphöjda ämnen
publiken till rimlänkning ger.
O, himmelska förlåter, rämnen,
o, förfäder, blicken hit ner!
Och sen hur den arme poeten
till slut i garderobens péle-méle
av Skråköpingssocieteten
blir ömkligen trampad ihjäl . . .

Efter all denna pubertetsmässiga ironi i skildringen av barndomsmiljön kan det måhända vara på sin plats att än en gång publicera en dikt, som jag skrev under en skidfärd på Frösön i december 1918 och som stod införd i ÖP den 24. Den ger den ångestfulla bakgrunden.

EN JULDAG GRYR …

En juldag gryr . . . Den sista stjärnan glimmar
på fästets dunkelblåa valv och svinner,
när dämpad purpurbrand i söder strimmar
och mattröd sol på vida snöfält brinner.

I frostens vita skrudar träden bida,
kristallers eld i deras grenar flammar.
Till skogs i dag att låta skidan glida
på skorvig skare mellan täta stammar!

Det är som hör jag genom rödbrösts kvitter
serafers chor i stilla rymder stiga
och heliga Cecilia, där hon sitter
vid orgeln, tonerna till andakt viga.

Fram över tysta nejder sången klingar
med samma skira klarhet när och fjärran.
Jag lyss till suset av små vita vingar
och späda barnaläppars hymn till Herran.

In dulci jubilo . . . Hör rymden sjunga
om fyra länga prövningsår, som svunnit
i väldets tecken. Under krigets tunga
en fläckad värld i nödens skärseld brunnit.

På blodskumtoppigt hav av hämndetankar
och hat och mordlust mänskligheten drivit
liksom en vilsen farkost utan ankar,
vars tåg och tackel stormen sönderrivit.

En värld i aska! — Men ur dess ruiner
en annan skall likt Fågel Fenix stiga
med glans på vingarna av sol som skiner
på renad mänsklighet, som glömt att kriga.

Ett offer bragts, ett offer utan like,
men hatets vilda hydra skall bli slagen.
Ring, vigda malm, ring in ett fridens rike —
då signar Herren sonad juledagen.

 

En skattad jubilar

 

 

Den 25 februari d. å. fyllde föreningens ordförande, borgmästare Åke Jansler, 60 år och blev därvid föremål för omfattande välförtjänta hyllningar.

Det är här icke möjligt att närmare gå in på alla de värdefulla insatser som jubilaren gjort i vår stad på en mängd olika områden och som han på sin högtidsdag spontant och varmt hyllades för. Här skall endast ännu en gång poängteras, vad Åke Jansler länge betytt för föreningen Gamla Östersund, dels såsom intresserad medlem sedan 1941, dels och framför allt såsom en nitisk och populär ordförande i ett drygt decennium. Han är en stadens son och känner för Östersund varmare än de flesta.

Vid styrelsens uppvaktning i föreningschefens hem fördes ordet av vice ordföranden, direktören Anders Lundvall, som i mycket hjärtliga vändningar framförde föreningens lyckönskningar. Gamla Östersund, sade talaren, stod i stor tacksamhetsskuld till sin ordförande, som trots den ofta enorma arbetsbördan i sin ansvarsfulla ämbetsmannagärning ändock ägnade mycket av tid och krafter åt föreningen och dess ibland svårlösta spörsmål. Talaren hoppades, att föreningen ännu i flera år skulle få äga fördelen av jubilarens på samma gång fasta och sympatiskt milda ledning. Slutligen överlämnades, såsom ett synligt och mera varaktigt bevis på medlemmarnas uppskattning, till herr Jansler en vacker, färgglad oljemålning med blomstermotiv av östersundsfödde konstnären Erik Byström.
A. Sn.

 

Ur Östersunds stadsarkiv

 

Fortsättning från årsskriften 1969 av Borgerskapets protokoll 1795—1825. Tolkningen har verkställts av landsarkivets tjänstemän.

1822 Maij d. 23. var enhällig Samankomst då nedanstående uplästes. —

1:mo uplästes Guldsm. Wästerlunds Burbock af d. 22 Decemb. 1817. — med tillstånd att få Tomt, kåhlhag och Lott —. Beslöts få af de Nya Tomterna näst Uhrmak Milide och därföre genast betalte Rdr 10 Rgs. som lämnades till Stads-Cassören Wedin i handen.

2. anteknades en stordehl af nykomna Borgerskapet i svit med förut uprättadt lista.

3:t uplästes Höga LandsHöfdinge Embetets bref om godtjörande af ökad skjutslega 18 sk. Rgs. Mihlen Lasset från Storkrogen på den undfågna Kronospannemålen Östersunds stads Innevånare ärhollit.1)
Resolverades — Ehuru obegripeligt dät synes och att en sådan Misscalcul upkommit nu först sedan MagaZinet är Tomt vill stadens Innevåner icke undandraga sig en billig jämning betala i likstämighet med hela Landet. Då denna sak blifvit med nogranhet först utredt.

4. Frågas om Soldat Hedberg längre skall stå i Numer för Staden. Borgerskapet beslöt att hos H:r Majorn Borin söka utvercka tillåtelse få stå qvar till nästa mönstring 1823.

5. Framtogs de länge för förvarade Ljusbetar sedan Juhl och Nyåret och frågades användande. Beslöts enhälligt att dela hälften åt vardera Brandvagten att nyttja vinternatten.

6. utdelas 4 lispund Rågmjöhl, som H;r LandsHöfd. Törne gifvit till de fattige.
Resolveras att de efter Lista upförda 10 st. får de äldsta 8 skålpund vardera och med ökande af BlindChersti till 11 st. får hon 6 skålpund och båda Anna Lisorna 5 skålpund vardera och Contant åt de mast fattiga Änkorna å sama lista Rdr 2 Rgs åt varje.2)

7. afsäger mig befattningen med PrästgårdsByggnaden åtog sig TullWaktm. Björkebom emotaga Bräderna då på varje Tomt förökas med 3:ne Bräder på 8 alnar så att å dem som förut godtiort fult blifver 6 st. Bräder tillsaman på varje Tomt. Wangmak. Moberg åtog sig besveret med det öfriga bestyret —

8. Frågas om de utlofvade Rdr 20 Rgs som Direct. Wikström skall hafva för Prästhyra får tagas af StadsCassan, Ehuru Riksdag blifver säkert nästa år, och samma Cassa då vore nödvändig ifall icke Stånd Cassan får som förr tillitas.

9. En ny stark Grinda bör anskaffas till skiftes hagen mot Åhs. Åtog sig Wangmak. Moberg gjöra den fullkomlig och ansvara för upsättningen på stället för Rdr 3 Rgs med stolpar —

10. utsattes dag till Bro, Gat Lagning samt Bäckens förvarande för framtiden. Beslöts att idag 8:ta dagar kl. 8 förmiddagen, försedda med
matsäck att hela dagen kunna fortsätta arbetet då äfven Haga Stängningen kommer att företagas.

11. Brandsyn värkställes Lördags förmiddag nästa vecka. Då färg. Fjellman och Wacktm. Björkbom skola åtfölja. Samma afton verkställas Prof med Sprutorna, då Hand. Wedin åtog föra strålen1) Ord: Rödeens qvarter skall agera Handtlangare.

12. wäljes Ledamöter till Taxeringen d. 14. Junii kl. 9 förmiddagen.
För Ridd. och Adeln.
H:r Majorn Stjernfelt

Präste Ståndet.
StadsPredicant Ocklind.

Stånds Personer
Tull Inspect. Holmberg
Postm: Granström
Häradsskrifv. Rödén.

Borgareståndet.
Apothek :e Perman.
Glasmäst: Bergström ist. Snickarm Sundström
Skrädd Wallberg
Hand. Söderberg
Hand. Södergren
Tract: Öfelt i stället Pehr Ersson
Gördelm. Granqvist.

Efterfrågas RequisitjonsListan på begärt undsättnings Spannemåhl Svarades att ingen Viste häraf.

14. Tillåtelse för Brandvagten att börja ropa kl. 11 Juni, Juli och Aug. månader. Beviljades, men sluta kl. 4 om morgon.

15. påminnes ytterligare om Sandföring å alla de gator som icke ännu fullgjort dät Samma.

16. äfven påminnes alla som äro Skylldiga til Stads och StåndCassan, att snart godtjöra så att medel icke måtte hindra warje företag.

17. Geterska utses för Kohna. Då madam Holmberg åtog sig som förr med tillökning af ett par kängor, då 18 sk. betalas för varje Ko, och inlämnas hos mig innan getningen börjas. värkställes Auctjon på ArendeLotterna Rgs.

Svensmyran Joh. Thelberg Rdr 3 — 16 sk.
Varg myran Er. G. D:o Rdr 2 34 sk.
Rånåsen 3:ne Lotter med Helvetmyran
Snickarm. Ljungberg Rdr 2 8 sk.
Fäbodevaln N 4. betalas af Färg. Fjellman med Rdr 1 —
Erickssved Smeden Lindström Rdr 3 —
BjörnMyran. Hand. Wedin Rdr 3. 24.
Jordstycke hos Ljungberg 16.
N 69. Lillänge i Göviken Magazinför. Amneus Rdr 3 —
N 70. D:o D:o Rdr 4.
71. D:o D:o Rdr 3 .—
72. D:o Inspect. Holmberg Rdr 3 —
73. och 74 Hand Wedin Rdr 7. 36.
Summa Rdr 36. 38.

Arenderadt Min Son Jacobs Tomt med mera till Snickare Svenson för Rdr 8 Rgs och ansvara för alt till staden — Snickarn Svensson
och Inspect. Granström beholler öfra qvarteret i Embets Tomterna i
3:ne Åhr mot vilkor att sätta Gerdesgårdshagen i stånd utan afgift. Smeden Lundström och Snick. Svensson antager nedra qvarteret i sama rad på 2:ne Åhr emot lika vilkor intygar
G. M. Ramstedt J. Wedin Sam. Perman, W. Milde Anna Öfverfält J. Söderlund, A. Holmberg. Nils Ol. Rödén J. Thelberg, Joh. Halgren Erik Söderberg Erik Moberg, H. G. Björckebaum C. Edström G. Stjernfält, Ol. Öbom E. G. Thelberg A. Ocklund O. Lindström,
J. Sundström J. Svensson E. Fjellman P. Wallberg C. E. Granström H. Jungberg A. Granqvist, E. Södergren P. Wikström N. Svedberg på anmodan av J. Wedin

1822 Juni d. 12 war Ordningsman Mats Olofss. Öfelt hos mig med Hr Direct. Wikström och föreslog utbyte sålunda, att Östersunds Innevånare skulle ansvara för vägen till Mindesgärdet, så skulle Odensala Byamen
Med denna post ankom frän Magistraten i Stockholm bref af d. 23 martii 1822 med kallelse för Hr fältCam: Berger som fodringsegare uti Majorn och Ridd. Joh. Julius Sahlberg i Stockholm sökte Concour med proclama dag d. 28 Sept:ber innevarande Åhr. Dätta Document afgik med ordonanz först inlämnadt till Kongl. Räntm. Berg för att jemte flera bref på en gång få afgå till Ytteråhn d. 3 Julii 1822.

1822 Aug. d. 16. war enhällig Sammankomst då nedanstående ämnen förehaddes och beslöts.

1 m uplästes alla Nya inkomna författningar.

2. Som ganska fä af stadens Jnnevånare efter skedd kungörelse instälde sig i samankomsten idag och Borgerskapet förut föreskrifvit, att den som blifvit tillsagd att samankomst blifver och icke inställer sig bör bota 8 sk. Banco hitils icke werckat för bättring förmodligen därföre att Borgerskapet ogjerna Lagsöker var andra, Men som dätta oskick en gång bör uphöra så ansåg Borgerskapet en skärpadt straff af 16 sk. Banco för varje gång som utan skonsmåhl bör ärläggas och uti Bok anteknas att falla till Stads Cassan, vartill LandsHöfd Embetets Stadfästellse utbedjes,

3: uplästes Kongl. Regeringens skrifelse till LandsHöfdinge Embetet att affordra Östersunds stads Innevånare och Pastor i Brunflo dess underdåniga uplysning öfver Hr LandsHöfd Ansökning om en kyrkas upbyggande af sten med förslag av Rdr 10,000 Banco.— Staden måtte förunnas Collect och Stambok öfver hela Riket, hvilket Consistorium i Hernösand lofvat understödja.
Beslöts att med underdånig Böneskrift hos Kongl. Maij:t anholla härom med bönfallan att medlen som kunde samlas finge under LandsHöfd-Embetets föreskrift utlånas på Ränta så länge till staden i framtiden mägtade företaga denna Byggnad.

4:do Uplästes Brandförsäkrings Contoirets Kungörelse att för staden Östersund insända Carta öfver stadsplan med Gator och Rännilar och Husnumer till d. 1 Novbr. Beslöts att anmoda någon Landtmätare emot billigt arfvode fullborda d/enn/a Carta.

5. Tillsäges en huar som står på rest med körning från sjön el. Dagsverke el. Bräder med mer till Prästbygnaden bör ofelbart sådant fullborda att Bygningen nedra Rumen. Äfven att 8:ta Tolfter Bräder skola hemforslas från Opesågen.

6. Torparen Lars Persson i Bjerte är anmodad upgifva nogaste priset på 2 al. Höga och 4 rutor i Högden och 19V2 tum bredd uti nedra Rumen men 9 qarter Höga och 19V2 tum bredd i öfra — men 3 Ruter Höga.

7. Mjölet som H:r FältCamr. Berger gifvit de fattige äger Ap. Perman att disponera till de fattiga emot antekning att Redovisas.

8. Borgerskapet lät på föreställning Apoth. Perman af de influtna Medel till de fattiga i Östersund tilldelas Calle Holmberg Rdr 4 Rgs till Begrafnings hjelp ått sin gamla fader.

9 uplästes nya stads Cassörn H:r Nils Ol. Rödéns Fullmagt af LandsHöfd Embetet af d. 13 Aug.

10. uplästes LandsHöfd von Törnes Resolut jon uppå Änkefru Doct. Zetterbergs ansökning om befrielse för en dehl afgifter till staden efter utslag d. 17 Maij 1822.

upläst och godkändt intyga
Carl Granström Sam. Perman, I. Sundström, G. W. Milde, O. Lindström, N Svedberg, Anders Kindlund, Jon, H. Liström, J. Wedin, Nils Ol. Rödén, Isac Söderlund, Joh: Hallgren, H. G. Björckebaum, Frykbom, J. Thelberg, E. G. Thelberg, fru Bergström, H. Westerlundh,
E; Moberg, J. Svensson, And; Granquist och Ekluns Hustru

1822 October d. 24. war enhällig saman komst till förenad öfverläggning— och beslut.

1 :mo uplästes Borgerskapets ansökning att vid de allmänna samankomster har förut varit ett vite föreskrifvit af 8 sk. för den som uteblifver nu skulle ökas till 16 sk. då man blifvit tillsagd. Härpå har stadfästelse af Respective Lands Höfd Embete ärhollits d. 19 Aug. 1822.

2. Landsvegen till Tandhögden bör lagas för att taga ved då 3, a 4 ställen är nästan ofarbara.
Beslöts att han skall blifva olagad.

3. Huru lång tid skall fordras för den som olofligen huggit Timer, Björk el. annan slags ved, då han skall tilltalas för sitt ofog.
Beslöts att han bör tilltalas innom den tid Lagen föreskrifver.

4. Igenstänges Kyrckogården, hvars gärdesgård nu å nyo blifvit upkastad, till en allmen Landsvägs användande. Beslöts att igenstänga gärdsgården ånyo och äfven förse leet med skyfflar

5 Brandsyn utsättas till viss dag. Beslöts att nästa Torsdag verkställa densama. Till Biträde härvid anteknas stads Cass. Rödén och Sämskm. Ocklund och skall Ordningsm. Södergrens qvarter vara med om afton då Sprutorna skola försökas.

6. Antages en Sötare som emot betalning skall verkställa sotning då han påkallas af Stadens Jnnevånare.
Beslöts på föreställning till Hattmak. Fahlström så åtog han sig detta gjöromåhl emot 4 sk. för en wåninghus, men 8 sk. för 2:e
våningsHus, alt Riksgäld.

7. Taxeras Jordstycket i Borins lott som blifvit såld till H:r Direct. Wikström och stöter till gatan i Svensmyran.
Beslöts 8 sk. banco skulle årligen betalas till StadsCassan.

8 Ett lika stycke är instängt uti Sellstedts fordna Lott som nu äges af Handl. Liström.
Beslöts 8 sk. banco skall årligen ärläggas därför till StadsCassan.

9. uplästes Staden/s/ böneskrift till Kongl Maij:t om en Sten kyrcka  —hvilken skrift afgik d. 17 Aug. till Respective Lands Höfd Embete för att öfverskickas.

10. alla Resterande med bräder till Prästbygningen påminnes nu att ofelbart framskaffa för sin dehl el. nödgas tilltala dem vid Höga Lands Höfd. Embetet.

11. Muren uppe i Prästbygnaden har af ovålighet hos murmästaren blifvit så ojämn att ingen kakelung kan upsättas på ena skorstenspipan der Jöns Snäll upförde skorsten. Res. Borgerskapet yttrade att muren skulle besigtigas och om han är så fehlacktig, bör han nedrifvas samt å nyo upsättas, då snart dag komer

12. Tillkänna gafs att den ålagda Cartan till Brandförsäkrings Contoirret är förfärdigad af H:r Befallnings Carl Berg och skänkt som gåfva till Stadens Jnnevånare, Dänna Carta har afgådt till LandsHöfd Embet. att öfversändas — samt Stadens Tacksägelse framföras till T Berg gen. Borgerskapets Ordförande.

13. Fönstren som betingad af Glasmäst. Ågren kan nu icke ärhollas af bristande glas.

14. uplästes Skomak.Geselln Solens ansökning om rättighet att blifva antagen till Skomakare.
Beslöts enhälligt att få afslag för sin kända Brändvinsmak.

15. Öfverenskommes att varje Gata skall Sandföras af Tomtägare under upsigt af sin Ordningsman i Roten. Likasom Broarna bör dermed
äfven förstås — NB de stora Broarna icke derunder skola begripas.

16. Frågas af Färg. Fjellman och Uhrmak. Milide samt Guldsmed Westerlund om den lilla skogsbit som på kartan synes öfver deras undfångna egna Lotter i fäbodevaln af dem fik begagnas till ökande af deras små Lotter.
Beslöts af Borgerskapet, att sedan de närmare påsett å Cartan den omtalta skogs biten så hör den förut deras Lotter till.

17. upgafs att circa 6 Famnar Kastved skall vara huggen och uplagd öfver Lotterna i Wåbodevaln utan att nogon wet dass ägare.
Beslöts att med ansökning hos Respect. LandsHöfd Embete att denna ved må tillfalla Stads Cassan.

18. anskaffas några Bräder till Fodring uti Bäcken Beslöts att i vinter anskaffa dylika som betalas af Stads Cassan.

19. Drängen Pehr Christ. Allenius från Altsen har begärt tillstånd hos Respective LandsHöfd Embetet blifva Contingent Borgare och sama rättighet vunnit d. 23 October, sedan Borgersk äldsta icke hadde däremot.

20: Väljes Deputerade till Markegångssättningen d. 4 Novbr. Handelsm. Liström, D:o Söderberg.

21. Tillkännagafs att Mantalsskrifningen blifver d. 2 December innevarande med Östersund.

22. Soldat Hedberg skall för fylleri få afsked har H:r Majorn Borin anmält. Beslöts att då Hedberg är så fehlaktig afsäga oss honom, och i hans ställe anholla om en Musique numer hvilken betalas med Rdr 33 16 sk. banco till Regcmentsskrifv. vid aflönings mötet.

23. upläses Kongl. Maij:ts Kungörelse att var och en fick försälja all den saltpetter som kan prästeras.

24. Till Fortsättande af Prästbygningen öfvertaltes Wangmak. Moberg att taga befattning till dass altsammans blifver färdigt.

25. Uplästes LandsHöfd Embetets Kungörelse om M Permans Gård, Odensala att försäljas d. 21 December.

26. Major Örbom bör påminnas om saltpetter pannans godtjörande till Stånd Cassan vid sin hemkomst; wärkstäldes och medlen incasserats Wedin.

27. Vad utvägar skall tagas att förmå Magn Perman att utskrifva Räkningar för stads Cassan
Beslöts om eij godvillig rättelse skjer måste LandsHöfd Embetet anlitas.

28 Tillsäges StadsCassörn Rödéen att infria sina skuldsedlar fönster till betalning åt Snickar . . .Tillkännagaf Hand. Wedin att StadsCas Rödéen lofvat genast betala sin skuld vid anordning. Ingen får låta påskrifva sig lösa personer som icke i huset njuter föda sedan Borgerskapet blifvit hörda häröfver

30 Stads Predicanten Ockling föreslog att för uthus samt husrum ifrån dato till slutet af Sept:br nästa Åhr bo och nyttja egna Rum Emot
en öfverenskomen hyra Femtjo Ricksd. Banco. intygar
P. Wikström, Anders Pålsson, H. Liström, Er. Södergren, C. Åfelt, H. Ström, Selstedt., A. Ocklind, H. Ljungberg, N. Westerlund, P. Wallberg, Inspetor Holmberg, E. G. Thelberg, Pehr Ersson, Svensson, Erik Moberg, Hind. Fryckbom, Wagtm: Bräkberg, Doctorinan Zetterberg, Samuel Perman, Major Stjernfelt, Johan Hallgren, P. Amneus, N. O. Rödén, E. Söderberg, C. E. Granström, J. S. Biberg, C. Lundberg, A. Ocklund, g. J. Wedin, Joh. Thelberg, A. Kindlund, Olof Ödbom, Magnus Perman, Cath. Melberg, Mamsell Lindström, Smeden Lindström, Urmakar Milde, Snickar Sundström, Pehr Moberg, Kopparslagar Svedberg, Eklunds Hustru, Färgare Fjellman, Hoffner, Röström, Söderlund, Petterson, Madam Bergström, Fru Grip och Fahlström

1822 Nowemb. d. 24. var Allmän samankomst på Rcspect. Lands Höfdinge Embetets befallning Förledna dag d. 23 Novemb.

1:mo uplästes Wangma. Mobergs och Hand:n Fryckboms böneskrift till Konung. Respective Befallningshafvande om Petter Fryckboms usla belägenhet med anhållan om understöd för honom. Resolverades enhälligt att hos Kongl. Befallningshafvande anholles att som efter skriftens lydelse Fryckbom bör anses som Allmenna fridens och säkerhetens förstörare anholles han kunde få förvaras på Landsfängelset som Publict Hus—  staden äger Heman, Solldat m. m. ock likt alle Bondheman bidragit härtill men Borgerskapet ville visa sitt ömma deltagande till hans underhåll härefter och utfäste sig att bidraga 8 sk Banco efter sama tour som till, intill dass att Höga Landshöfdinge Embetet genom sitt högt gällande förord kunde hos Hospitals styrelsen i Hernösand utverka att få inköpa honom därstädes varom Borgerskapet ödmjukast anholler, så att staden snart kunde befrias från altför långvarig känning af honom och att medlen till inköp medmera för honom måtte få begagna Stadens fattig Cassa medlen. Madam Moberg el. sjukas Syster var Närvarande och lofvade besörja om födan och hans efterseende — emot ofvanstående tillskott åtog sig Madam Moberg sköttseln.

2:do Till uppbärande af dätta Understöd utsattes nästa Måndag d. 2 December straxt efter mantalsskrifning till Hattmakarm. Söderlund.

3:tio anmälte H:r Majorn Stjernfelt ett hedrande ämne nemligen att han vid den annoncerande Bahlen d. 1 Decemb ville Söka genom Subscribtjons Lista för Petter Fryckbom och medlen sedan lämnas Borgersk:s Ordförande att vid nästa samankomst till Borgersk öfver fördelande.

4 uplästes Kongl. Commercie Collegie Brefv af d. 24 Sept. om lån af Manufacturfonden.

5. uplästes att Fältjägare Pris hos H:r Doct. Rissler 55. Snick. Sundström 50 och 145 hos Svensson efter deras intyg uptagit tillsamans 200 famnar diken.

intyar
A. Ocklind Samuel Perman, J. Biberg Gustaf Stjernfelt I. Söderlund S. Röström, E. G. Thelberg J. Thelberg And. Ocklund, J. Wedin J. Hallgren C. E. Granström O. Lindström, A. Kindlund E. Söderberg A. Granqvist, N. Svedberg Milde A. Holmberg E. Södergren, H. G. Björkebaum Hoffner Strömberg B. C. Grip, J. Petterson E. Moberg Swensson H. Fryckbom, Er. Fjällman Pehr Ersson Olof Ödbom Christina Edström

d. 2 December var de 10 Äldsta närvarande att gifva sitt yttrande och besluta om följande.

1:m. Handelsm. Södergren ansågs af de äldste för efterlåten som Ordningman, och därföre föreslog Hattmak. Söderlund och i stället för Häradsskrifv. Rödeen — Handl. Wedin.

2:o De äldste yttrade att Då Konungens Respect. Befallnings enligt Bräckbergs Inlaga Befalt Petter Fryckbom emotagande å Landsfängelset har och då förmodeligen befalt om dass underhöll, finner stadens Äldste utom sin krets vidare yttra än att Petter Fryckbom legat i samma Rumm med Hästtjufven Anders Andersson el. nästa Säng och må hända njutit lika potjoner med honom å 7/8 rdl.

3:to öfverlades vad utvägar skulle tagas att få medel till Stamböker och till upbärande af Collect enligt Kongl. Maij:ts aller Nådigste Utslag d. 31 Octob. 1822 om stenkyrckans Upbyggande i Östersund beslöt att låna af KyrkoCassan denna Summa till så stort antal Böcker som kan behöfvas.

4. Dräng. Blad Pelle med Hustru som Kindlund vill skrifva på sig till årstjänst samt betjän/t/ Hedell, kunde intet de 10 äldste låta antaga utan att dänna frågan kan af göras för än i Allmen sammankomst.

5 Hand. Liström som frånvarande ålades plickta 16 skr Såsom tillsagd, då han intet bevistade öfverlegningen.

Uppläst och godkänt intygar
Sam Perman, C. E. Granström A. Ocklind., Isac Biberg J. Wedin Eric Moberg g. J. Wedin, P. Amneus And. Granquist Per Erikson Per Walberg

1822 d. 5. Efter ytterligare munteligt förhör med de äldsta rörande Pettir Fryckbom underhöll till d. 24 Novbr. fattades enhälligt det beslut, att låta medlen utgå från Fattig kassan till så stort belopp som Höga LandsHöfd och Rid. af företeände ordsaker fant billiga.

1822 December d. 10. öfverlämnades af skrift på Kongl. Maij:sts Höga Resolutjon af d. 31 Octobr 1822 till stads Predicant H:r Magist. Ocklind på Stambok och Collecte öfver hela Riket — för att öfverskickas till Hernösand att på Trycket befordra så många Exemplar af stamböcker som kan behöfvas öfver hela Riket.

 

Kommunala ärenden
den 1/7 1969—30/6 1970
Sammanställningen upprättad av stadsfullmäktiges sekreterare,
drätseldirektör Harry Rydquist.

 

Östersunds stadsfullmäktige har under ovannämnda tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1969 sept. 16 att bevilja anslag för ytterligare upprustning av fritidsanläggningen på Verkön (nyttjas av seglare och motorbåtsägare), att anvisa medel för uppförande av industrihus i Odenskog för Försvarets fabriksverk,

okt. 21 att fastställa namnet Körfältsskolan å den skola, som skall uppföras inom Körfältets stadsplaneområde, att anvisa 500.000 kr. till fritidsgård i Odensala,

nov. 18 att antaga trafikledsplan för Östersunds stad,

dec. 16 att anslå drygt 21.000 kr. till viss upprustning av Alpbacken, att bevilja stöd åt de politiska lokalorganisationer, som ha mandat i stadsfullmäktige (uppgår för år 1970 till sammanlagt 120.000 kronor),
att till handlingarna lägga Östersunds stads OS-kommittés slutrapport,

1970 jan. 20 att ingå till Kungl. Maj:t med framställning om sammanläggning av de inom Östersundsblocket ingående kommunerna, att anslå 6.000 kr. till utredning ang. varvsanläggning och uppläggningsplatser för småbåtar på Östersundssidan och en ny småbåtshamn på Frösösidan,
att uppdraga åt Östersunds stads OS-kommitté att bevaka OS-frågan i framtiden och att verka för att nationella och internationella stortävlingar förläggs till Östersund,

febr. 17 att uppdraga åt drätselkammaren att tillsätta en kommitté för projektering av ett nytt vattenverk med råvattenpumpstation,

mars 17 att färdtjänst för personer med handikapp skall organiseras i enlighet med kommunförbundets rekommendationer, att anslå 65.000 kr. för ljussignalanordning i Fyrvallaknuten, att förklara sitt intresse för försöksverksamhet med universitetsutbildning i Östersund,

april 21 att anslå 10.000 kr. för genomförande av »Stora Städarveckan» 9/5—15/5 1970,
att anvisa 10.000 kr. som bidrag till planerad om- och tillbyggnad av Norrlands nations lokaler i Uppsala, att uppdraga åt CBK att uppföra en ny verkstadsbyggnad för skyddad verkstad om ca 100 platser (kostnadsberäknad till 3.250.000 kronor),
att vidhålla sitt den 21.12.1965, § 163, fattade beslut ang. uppförande av ett nämndhus i anslutning till rådhuset samt att godkänna huvudförslaget, vilket innebär att rådhusets södra flygelbyggnad (arrestflygeln) måste rivas,

maj 19 att anvisa 25.000 kr. för utvidgad parklek inom staden samt

juni 16 att antaga plan för ombyggnad av Rådhusgatan och Färjemansgatan.

 

Kyrkliga ärenden
den 1/7 1969—30/6 1970
Sammanställningen upprättad av kyrkokamrer M. E. Persson,
kyrkofullmäktiges sekreterare.

 

Kyrkofullmäktige i Östersund har under ovan angivna tid fattat följande beslut av mera allmänt intresse:

1969 okt. 28 Beslöts att hos domkapitlet anhålla om att i Östersunds kyrkomusikerdistrikt fä inrätta en tjänst som biträdande
kyrkomusiker.
Fastställdes 1970 års utgifts- och inkomststat med en oförändrad utdebitering av 65 öre per skattekrona och med en driftbudget balanserande på 3.204.060 kr. och en kapitalbudget på 279.980 kr.
Till kyrkorådets protokoll hade antecknats att biskopsvisitation förrättats i församlingen den 3—5 oktober 1969.
Vidare antecknades att kyrkliga arbetskretsen »Södergruppen» beslutat att som gåva till Marielundskyrkan, utöver kyrkklockan, överlämna ytterligare penningmedel till kostnader för dopfunt,

dec. 9 Till kyrkorådets protokoll hade antecknats att Marielundskyrkan invigts söndagen den 14 december 1969 av kontraktsprosten John Eurenius, Lit, i närvaro av c:a 300 församlingsbor, och vid avslutandet av årets sista kyrkofullmäktigesammanträde uttryckte ordföranden Karl-Gustaf Sjöblom förhoppningen att Marielundskyrkan måtte bli till glädje och välsignelse för församlingsborna.

1970 maj 12 Beslöts att i yttrande begärt av Kungl. Kammarkollegiet tillstyrka att en kyrkoadjunktstjänst i Östersunds pastorat ändras till komministertjänst.
Till kyrkorådets protokoll hade antecknats att till ny organist efter musikdirektör Nils Sanden, som avgått med pension, utsetts musikdirektör Thorvald Mellergård, Öjebyn.
Vidare antecknades att till kyrkoadjunkt i Östersunds pastorat fr.o.m. den 17 januari 1970 förordnats Gunilla Öman, Brunflo, och att pastoratet härigenom fått sin andra kvinnliga präst,

juni 16 Beslöts att suppleanter för kyrkofullmäktige skall utses.

 

Årssammankomsten 1969

 

En rekordartat stor anslutning, 133 medlemmar, kunde Föreningen Gamla Östersunds ordförande, borgmästare Åke Jansler, hälsa välkommen, när han öppnade föreningens 47:e årsmöte i stadsfullmäktiges sessionssal. 18 nya medlemmar hade kallats och hälsades särskilt välkomna med förhoppning om att de skulle finna trivsel i föreningen och vara till gagn i dess arbete.

Under året hade 13 av föreningens medlemmar avlidit, och ordföranden erinrade med några ord om de bortgångnas livsgärningar, och deras minne ägnades en stunds tystnad.

Styrelsens och revisorernas berättelser godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna årets förvaltning. Sedan årsavgiften fastställts oförändrad omvaldes styrelsen i sin helhet.

Helt i linje med Föreningen Gamla Östersunds syfte var väl den gåva som man beslöt överlämna till Heimbygda, nämligen det nu rivningshotade gårdshuset Auditören 1. Denna byggnad skulle placeras på fornbyn Jamtli vid det där redan befintliga »Gulle-huset» och ingå i den framtida gårdsbildning från det gamla Östersund man där planerar. Vidare beslöt föreningen, att ett legat på 60.000 kronor, som hör till fastigheten, skulle ställas till Heimbygdas förfogande för uppmontering av huset.

Författaren fil. dr Gustaf Näsström utsågs till föreningens hedersledamot, och han kvitterade denna utmärkelse med att låta de närvarande i ett trevligt kåseri uppleva »östersundsbilder för 50 år sedan». Vid den tiden, åren 1918/19, omedelbart efter sin studentexamen, medarbetade dr Näsström i Jämtlands- Posten och Östersunds-Posten. Det var dagsverser ur nämnda tidningar med karakteristiska bilder och episoder från den tid, då staden ännu var en idyll. Många av de äldre åhörarna erinrade sig säkerligen med ett glatt igenkännande de tidsbilder den näsströmska framställningen målade.

Efter årsmötesförhandlingarna samlades man som vanligt i Hotell Standards festsal för samkväm. Lokalen hade med anledning av att Östersund var »Årets stad» på ett förnämligt sätt dekorerats av Calle Melin.

Vid supén talade ordföranden, borgmästare Åke Jansler. Han hälsade därvid medlemmar och inbjudna gäster välkomna samt tackade styrelsekamrater och övriga medverkande i föreningsarbetet för den hjälp han fått under året.

Drätseldirektör Harry Rydquist visade och kommenterade filmen från förberedelserna till »Östersund som OS-stad», upptagen av filmfotograf Gösta Lundberg. Man fick därvid — förutom vackra bilder — en god inblick i det oerhört komplicerade arbete, som ett OS-arrangemang medför.

Tiden gick fort och snart var man framme vid det oundvikliga uppbrottet, men då hade man också varit med om en Gö-kväll med god stämning och trevlig samvaro.

C. S. ].

 

Personanspelningar i några av Östersunds ortnamn
Av Anton Svensson

 

Förr var det vanligt, att stadens olika gårdar blev uppkallade efter sin ägare. Man talade om Cavallinsgården (del av Storgatan 1), Hasselbergsgården (på Hotell Standards nuvarande tomt), Jörn-Pålsgården (Prästgatan 13), Stål-Erikgården (Prästgatan 14) o. s. v. De flesta av dessa namn är nu glömda.

I senare tid har myndigheterna låtit vissa personnamn ingå som del i namnet på gator, gränder och skolor m. m. för att hugfästa minnet av någon betydelsefull eller känd person i stadens historia. Här nedan följer de viktigaste av dessa ortnamn, vilkas rätta ursprung inte tyckes vara helt bekant för alla Östersundare.

Eriksbergsvägen, gata från Litsvägen i östlig riktning upp genom Karlslund. Den är, liksom Eriksbergs gård, namngiven efter hökaren (handlaren) Erik Andersson, som efter 1850 ägde del i lantgården å nuvarande Genvägen 9.

Erikslundsvägen, gata från Stuguvägens förlängning till Gillevägen, är, liksom Erikslund, uppkallad efter byggmästaren Eric R. Englund, som ägde ett jordområde inom Odensala nr 7. Från 1920-talet har här uppstått bostadsbebyggelse.

Freskvägen, gata från Brunflovägen genom Odensviksområdet till övre Järnvägsgatan. Namnet hänsyftar på rådmannen och handlaren m. m. Robert Fresk.

Genbergsskolan, tidigare Flickskolan, Rådhusgatan 23, byggd i två våningar efter ritningar av arkitekt A. E. Melander 1894, tillbyggd med en tredje våning 1916, har 1965 fått sitt nya namn efter Paulus Genberg (1811—1875), född i Odensala, statsråd, biskop i Kalmar och en av de aderton i Svenska Akademien.

Gustav III:s Torg, tidigare (1864—1928) benämnt Nytorget, är från sistnämnda år fastställt som namn efter stadens grundläggare.

John Ericssonsskolan, tidigare Högre Tekniska Läroverket, Regementsgatan 24, har 1965 fått sitt namn till minne av att den kände uppfinnaren John Ericsson (1803—1889) i sin ungdom tillbragte några år (1820—1826) i Jämtland som militär och avvittringslantmätare.

Karlslundsvägen, förbindelseled mellan Litsvägen och Genvägen, härleder, liksom Karlslund (förr Carlslund), sitt namn från apotekaren i Östersund Carl Anton Lignell (1816—1892).

Katrinelundsvägen, Nedre, mellan Rådhusgatan och Brunflovägen, och övre, mellan Allégatan och Torlandsgatan, är, liksom Katrinelunds gård och Katrinelunden, uppkallad efter Katharina Holmer, gift med possessionaten N. P. Hol- mer, som ägde områden här från 1870-talet.

Lignells Väg, gata från Lägdevägen till Björkbackavägen, har fått sitt namn efter den framstående odlaren och apotekaren Carl Anton Lignell. Jfr Karlslundsvägen.

Linnégatan, från Brunflovägen till Odensalagatan, har ett namn, som torde hänsyfta på den store »blomsterkonungen» Carl von Linné. Man har härigenom tydligen velat indirekt hedra en på sin tid känd och uppskattad blomsterodlare Lönnberg.

Mariavägen, gata från Skolgatan till Fridgårdsgatan, har, liksom Marielund och Marielunds gärd, uppkallats efter Robert Fresks hustru Maria Fresk. Se f. ö. Freskvägen.

Palmcrantzskolan, yrkesskola vid Tegelbruksvägen 36, uppkallades 1966 efter den berömde hammerdalssonen, ingenjören, uppfinnaren och industrimännen Helge Palmcrantz (1842—1880), som gjorde sig känd genom att uppfinna och tillverka en kulspruta och andra vapen samt skördemaskiner, som länge med framgång konkurrerade med amerikanska märken. Fabriken hade han förlagd till Stockholm.

Samuel Permans Gata, tidigare (1865—1928) Drottninggatan, är uppkallad efter stadens store styresman apotekaren Samuel Perman (1760—1839).

Stapelmohrs Väg, gata från Fältjägargränd vid Lillskogen till Samuel Permans Gata — förut till i år fram till Biblioteksgatan —, är namngiven till minnet av Isidor von Stapemohr (1849—1916), som var stadens borgmästare under det viktiga skedet 1879—1916, således i icke mindre än 37 år.

Thoméegränd, från Strandgatan till Regementsgatan. Intill 1928 var namnet Södra Nygränd. Namnändringen gjordes för att hedra den uppslagsrike landssekreteraren i länet A. J. Thomée, bl. a. skaparen av Jämtländska kommunikationsleden från Sundsvall till Verdalsören i Norge, som nyttjades från 1863 några år framåt.

Törnstens Gränd, från Strandgatan till Kyrkgatan vid Gamla kyrkan. Det tidigare namnet Kyrkgränd utbyttes 1928 för att hugfästa minnet av den lärde lantmätaren Johan Törnsten (1738—1796). Han upprättade och utstakade Östersunds första stadsplan, fastställd av konungen 1788.

Wargentinsskolan, tidigare Högre Allmänna Läroverket (1897—1965), Rådhusgatan 19, har fått sitt namn till minnet av den berömde jämtlandssonen Pehr Wargentin (1717—1783), född i Sunne, elev vid Frösö trivialskola, astronom och befolkningsstatistiker. Han skapade Kommissionen över tabellverket 1756, världens äldsta statistiska ämbetsverk.

Huvudsaklig källa: Iwan Wikström, Ortnamn i Östersund, till vilken bok den intresserade hänvisas för ytterligare studier.

 

Årsberättelse

 

Styrelsen för Föreningen Gamla Östersund får härmed avgiva följande berättelse över verksamhetsåret 24/10 1968—23/10 1969.
I december 1968 utkom föreningen med bildverket »östersundsbilder från Oscar II:s och Gustaf V:s tid» på AB Wisénska Bokhandelns förlag, översten Erland Lindhammar och arkitekten Gösta Rollin är värda föreningens varmaste tack för den hängivenhet för uppgiften och den osparda möda de nedlagt vid bokens redigering. Bildverket har också fått ett synnerligen gynnsamt mottagande av både press och allmänhet.
Erland Lindhammar har därefter upprättat ett namnregister omfattande i det närmaste samtliga avbildade personer på flertalet gruppfotografier och andra bilder i boken. Inbundet i ett vackert band har registret sedan av Erland Lindhammar överlämnats som gåva till föreningen. Det är ett omfattande och tidsödande arbete som ligger bakom tillkomsten av registret och styrelsen vill härmed uttala sin stora tacksamhet och sin uppskattning av den ur olika synpunkter värdefulla gåvan.
Sedan Östersunds stad övertagit visningarna av de i museilokalerna f. n. placerade föremålen, har stadsmuseet under verksamhetsåret hållits öppet för allmänheten
dagligen under tiden 16/6—15/9 1969 samt
måndag—fredag under tiden 24/10 1968—15/6 1969 och 16/9—23/10 1969. Efter särskild överenskommelse har museet visats för skolklasser och andra
grupper även under icke ordinarie öppethållande.
Besöksfrekvensen under verksamhetsåret framgår av nedanstående:

Skolklasser (från stadens rektorsområden) elever 352 lärare 17  369
Skolklasser (från Aspås skola, Våle skola, och Birka folkhögskola) 3 lärare 38 elever  41
I övrigt ………………………………..  vuxna 548 barn 58  606
Summa besökare ………………….. 1.016

Föreningen har även under det gångna arbetsåret låtit fotografera de fastigheter i stadsbebyggelsen, för vilka rivningslov sökts, i den män föreningen icke tidigare ägt fotografier av dessa. Bevakningen av rivningsobjekten har även detta är med intresse utförts av fotografen Wiktor Lundberg.
Under verksamhetsåret erhållna gåvor redovisas i bilaga till denna berättelse (Bilaga A).
Föreningens årsskrift — den trettioandra — utdelas vid årsmötet. Såsom redaktionskommitté har fungerat rektorn Anton Svensson, ordförande, och boktryckaren Carl S. Jonsson samt, intill sitt frånfälle, redaktören Per Andersson.
På Samuel Permans grav har på årsmötesdagen nedlagts en krans.
Av föreningens medlemmar har under året avlidit:
Direktör Georg Lindgren 25/11 1968
Kanslist Olle Jonsson 28/11 1968
Bankdirektör Gustaf Harvard 15/12 1968
Filare Hanry Andersson 28/12 1968
Häradsskrivare Ivan Tollin 29/1 1969
Landskanslist Helmer Andersson 22/2 1969
Köpman Eskil Nordström 28/2 1969
Bankkamrer Lennart Staverfelt 19/3 1969
Färghandlare Wilhelm Hallin 1/4 1969
Bankdirektör Emil Rystedt 26/5 1969
Redaktör Per Andersson 30/8 1969
Advokat Adolf Sjöberg 23/9 1969
Löjtnant Magnus Magnusson 13/10 1969

Vid föregående årsmöte invaldes 17 nya medlemmar i föreningen. Medlemsantalet utgör för närvarande 402 (före årsmötet). Styrelsen har under året utgjorts av följande personer:
Ordinarie ledamöter:
Borgmästaren Åke Jansler, ordförande, direktören Anders Lundvall, vice ordförande och tillika skattmästare, avdelningsdirektören Lennart Edström, sekreterare, överstelöjtnanten Åke Wisvall, vice sekreterare, köpmannan Olle Hallberg, klubbmästare, översten Rolf Kjellin och advokaten Frans Victor.
Suppleanter:
Gärdsägaren Eric Englund, rektorn Anton Svensson och häradsskrivaren Nils Uhlin.
Beträffande föreningens ekonomiska ställning och räkenskaper hänvisas till revisionsberättelsen.
Östersund den 23 oktober 1969.
ÄKE JANSLER

 

Revisionsberättelse

 

Undertecknade, utsedda att granska räkenskaperna för Föreningen Gamla Östersund för tiden 1 oktober 1968 till 30 september 1969, få härmed efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse:

Tillgodohavande 30.9.1968 ……………………………………………………9.260:17

Inkomster:
385 st. betalda årsavgifter………………………………. 4.620: —
Sålda böcker, skrifter etc ……………………………    81.211:23
Räntor …………………………………………………………….797:74 ……..86.628:97
Tillgodohavande och inkomster ……………………………………………95.889:14

Utgifter:
Årsskriften ……………………………………………………2.853:10
Årsmötet ………………………………………………………. 242:35
Trycksaker, annonser, porton etc ……………………   919: —
Uppvaktningar ……………………………………………..   248:80
Kontorsutensilier m. m …………………………………… 128:35
Böcker, skrifter etc …………………………………..   62.694:87
Diverse ……………………………………………………..    242:10 ……….67.328:57
Kassabehållning …………………………………………………………….    28.560:57
Kronor ……………………………………………………………………………. 95.889:14

Tillgångarna äro placerade å kapitalräkningar i Sundsvallsbanken och Jämtlands Folkbank, å postgiro, i Riksgäldskontoret i form av nom. 1.000: — i Statsskuldboken inskrivna obligationer samt hos redogöraren i form av kontanter kr. 55:72 och nom. kr. 700: — Svenska Statens premieobligationer.

F O N D E R
MUSEIFONDEN
Tillgodohavande 30.9.1968 ………………………………………………..  7.924:77

Inkomster:
Drätselkammaren inbet. för broschyrer m. m …………………………   833:89
Bankräntor …………………………………………………… 472:24 ……… 1.306:13
Summa kronor …………………………………………………………………  9.230:90

Utgifter:
Samlingarna ………………………………………………… 293:90
Försäkring …………………………………………………… 147:— ………    440:90
30.9.69 tillgodohavande i Sundsvallsbanken………………………   8.790: —
Summa kronor ………………………………………………………………..  9.230:90

ANNA OCH GOTTFRID ROMANS UNDERSTÖDSFOND
Tillgodohavande 30.9.1968 …………………………………………….   25.506:68

Inkomster:
Bankränta ……………………………………………………………………….  1.574:85
Summa kronor ……………………………………………………………….  27.081:53

Utgifter:
Gåva till 9 personer ………………………………………………………….. 1.350: —
30.9.1969 tillgodohavande i Jämtlands läns Sparbank ………..  25.731:53
Summa kronor ………………………………………………………………   27.081:53

LINDA OLSÉNS DONATIONSFOND
Tillgodohavande 30.9.1968 ……………………………………………  109.756:24

Inkomster:
Bankräntor …………………………………………………………………….   6.521:23
Summa kronor …………………………………………………………….  116.277:47
Den 30.9.1969 tillgodohavande i Svenska Handelsbanken …. 38.204:52
i Jämtlands Folkbank …………………………………………………….   39.036:70
» i Sundsvallsbanken …………………………………………………….   39.036:25
Summa kronor …………………………………………………………….   116.277:47
Tillgångarna i fonderna den 30.9.1969 utgjorde tillsammans .150.799: —

Saldon å motböckerna äro av revisorerna kollade vid besök i bankerna.
Av protokollen hava vi tagit del.
Då anledning till anmärkning ej finnes få vi tillstyrka ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar.

Östersund den 8 oktober 1969.
Hans Alftrén ……..   O. Nilsson

 

Föreningens funktionärer 1969 —1970

 

 

 

Ordförande:
v. Ordförande
Sekreterare:
Skattmästare:
Övr. styrelseledamöter:
Borgmästare Åke Jansler
Direktör Anders Lundvall
Avdelningsdirektör Lennart Edström
Direktör Anders Lundvall
Överstelöjtnant Åke Wisvall
Överste Rolf Kjellin
Advokat Frans Victor
Köpman Olle Hallberg
Styrelsesuppleanter: Gårdsägare Eric Englund
Häradsskrivare Nils Uhlin
F. d. Rektor Anton Svensson
Intendent: Läroverksadjunkt Bertil Nilsson
Revisorer: F. d. Bankkamrer Olof Nilsson
Kamrer Hans Alftrén
Revisorssuppleanter: Disponent Elis Sundström
Kamrer Alfred Ahlström
Redaktionskommitté: F. d. Rektor Anton Svensson, ordförande
Redaktör Per Andersson
Boktryckare Carl S. Jonsson
Museinämnd: Borgmästare Åke Jansler, ordförande
Överste Erland Lindhammar
Överstelöjtnant Åke Wisvall
Kommitté för planering
av ett stadskvarter
inom fornbyn Jamtli:
Borgmästare Åke Jansler och Arkitekt SAR Gunnar Suwe, valda av föreningen Gamla Östersund, samt  Landsantikvarie Göran Rosander, Arkitekt SAR T. Klarén och Förlagschef Bo Berndtsson, valda av Föreningen Heimbygda.

 

 

BILAGA A.

Förteckning över under verksamhetsåret 23/10 1968 —
22/10 1969 influtna gåvor

 

Herr Sture Bergholm, Hofors: Fotostatkopia av ett »Preuthe-Breff» utgivet till Hushållningssällskapets jubileum 1920.

Fru Anna Eggström, Östersund: Ur ÖP 1933: »Mönstring med hårdvalls-gubbarna i Östersund 1896» och ett vykort: Totalbild av Östersund 1868.

F. d. Förrådsmästaren Jan Eliasson, Östersund: »Kontra-Bok emellan Östersunds Ångvält och Östersunds Redskapshandel», 1895—1904.

Musikfanjunkare Ernst Elvgren, Östersund: 3 st. inramade gruppfotografier:
1. »Östersunds Musikerförening 3/12 1916». Storlek: 42X53 cm. 2. »Musikkapell från omkr. 1904». Storlek: 27X31 cm. 3. »Fem musikanter (hornblåsare) från 1880-talet». Storlek: 5X19 cm.

Distriktschefen Sigurd (Sigge) Ericsson, Frösön: Skridskor, som enligt uppgift använts av givaren vid erövrandet av VM-titeln i Moskva år 1955.

Fru Anna Gardham, Östersund: Oljemålning av Erik Kjellberg (utsikt från Allégatan på 1920-talet). Storlek: 47X57 cm.

Fru Stina Hörnfeldt, Östersund: 5 st. foton: 1. Anders Genbergs familj, Prästgatan 53 (1897). 2. C. R. Rosdahls födelsdagsfirande på Sandviken (1915). 3. Prästgatan 53 (1908). 4. A. Genbergs födelsedagskalas på Stadskällaren (1915). 5. Ångaren Carl XV (1909).

F. d. Kupémästaren Nils Kihlström, Östersund: »Utdrag ur Postverkets i Östersund historia, sammanställt av överkontrollören Olle Olsson.

Kristliga Föreningen av Unge Män, Östersund: En projektor med förvaringslåda (Home »Balopticon» No 65488. Pat. febr. 21 1911). 308 st. diapositiv med motiv från sällskapsresor såväl inom Sverige som i utlandet (besök i sågverksindustrier i Sundsvall, Mälaren runt, Parisresa etc. Motiv från fjäll, sjöar och vattenfall m. fl.). 4 st. förvaringslådor: 1 = 50 st. diapositiv, 2 = 75 diapositiv, 3 och 4 resp. 75 och 108 diapositiv. S:a = 308 st.

Kungl. Norrlands artilleriregemente: 1 ex. »Norrlandsartilleristen 1968. Jubileumsnummer. Årgång 30».

Frisörmästaren Hadar Lagerlöf, Östersund: Prislista från P. M. Nilssons Raksalong, Östersund (Jämtl.-Postens tryckeri 1911).

Herr Lasse Linderoth, Östersund: 2 st. inramade gruppfotografier: 1. I23:s furirkår 1919. Storlek: 37X46 cm. 2. I 5:s underofficerare 1926: Storlek: 41X50 cm.

Översten Erland Lindhammar, Frösön: Av givaren uppgjorda »Namnuppgifter m. m. till ’Östersundsbilder från O II:s och G V:s tid».

Direktören Anders Lundvall, Östersund: Utdrag ur »Kap. 9: Reklammedia ang. »Karlssons Klister». »Olympiskt guld» till Karlssons Klister o. s. v. Klistret konstruerades av biografmaskinisten Axel Karlsson (numera A. Karlsson-Brodda) troligen omkr. 1915.

Redaktören Carl Melin, Östersund: Pressuttalanden över Kinemacolor (fotografering i naturliga färger efter en engelsk uppfinning. Ensamrätt för Östersund till den nya uppfinningen förvärvat av biografen Jämtland). JT:s Boktr. 1910. »Jemtlands Julblad» år 1899 och »Jemtlands Julblad» år 1900 utgivna av ÖP:s red. »Vägvisare för Östersund» 1936. Vyer inom staden m. fl. platser (10 st. monterade sammanhängande i pärm). Program för Ungdomens skidtävlingar, Vinterspelen i Östersund 1925. Program vid konsert i läroverkets aula den 19/9 1935. »Bygge och Bo»-utställningen i den nya museibyggnaden i Östersund 23/8—11/9 1929.

Försäljaren E. A. Mårtensson, Östersund: Medarbetarediplom, som av Jämtlands läns hushållningssällskap vid sin 100-års jubileumsutställning i Östersund tillerkänt verkmästare Nils Mårtensson för verkställt arbete å prisbelönta möbler (1920). Inramad. Storlek: 40X54 cm. Två fotografier: 1. »A. Perssons Snickerifabrik», Prästgatan 57. Storlek: 35X44 cm. 2. Chef och personal vid A. Perssons snickerifabrik. Storlek: 29X36 cm. Ett foto: Skolklass å Norra skolan läsåret 1919—1920. »Aktiebrev å 10 aktier i Aktiebolaget Erik Paulsons möbelverkstäder å kronor Ett tusen kronor». Nummer 1701—1710.

Fru Ingeborg Nordin, Frösön: Ett foto: Belysningsavdelningen I 5, regementsövningarna 1917.

Sysslomannen Herman Pihl, Östersund: Färgfoto: Hemmansägaren Bengt Johan Banke, från Rise, Frösön.

F. d. Länsarkitekten Gösta Rollin, Östersund: 7 st. ritningar (kopior). Original hos B N. 1. Ernst Gustafssons hus (Storg. 25). Fasaden före ombyggnaden på 1890-talet. 2. Ernst Gustafssons hus. Ombyggnadsförslag 1907 (K. Gyllencreutz). 3. Grand Hotell (ark. A. E. Melander). 4—5. Jämtlands-Postens hus (ark. A. E. Melander). 6. Nuvarande Sundsvallsbankens hus, Storg. 36, och 7. Per Erikssons »stenhus» (Westvallska huset), Prästg. 37 (Ark. A. E. Melander). Revs 1966. Ett stort antal foton: bilder från Östersund (interiörer, Stadskällaren vid invigningen, exteriörer, gatubilder och bilder från parker m. m.). Klipp ur LT 12/4 1967: »Gamla Lugnvik». Text till litografie bild »Östersund». Ur »Sverige framstäldt i taflor». D. F. Bonniers förlag 1850—56. Illustrerad handbok för resande: Dalarne och Norrland. Albert Bonniers Förlag 1886. Klipp ur ÖP 20/1 1962: »över tomten vakar tanken» av Carmen. 4 st. foton: Rivningen av Storg. 29, Agerbergska gården, Badhusparken, »glimt» av rådhuset 1965. Ett »Brefkort»: Storsjöodjuret i Jemtland enligt Bergslagens förlagsaffär i Nora.

Rädda Barnens lokalavdelnng, Östersund: 19 ex. av skilda årgångar av Föreningen Gamla Östersunds årsskrifter.

Direktören Verner Skoglund, Östersund: Tidningsklipp: »Saxon som god jämte». Minnesporträtt till 100-årsminnet av hans födelse, tecknat av J. W. Strömgren.

Svenska Cellulosa Aktiebolaget, Förvaltningskontoret, Östersund: Inramad »Karta öfwer Brunflo Tingslag uti Jemtlands län» och »Östersunds stad och egor med angränsande område under Odensala by». Upprättat år 1853 af förste landtmätare I. A. Albin.

Fru Anna Svensson, Östersund: 4 st. vykort: »Fotbollslag från åren 1917— 18» och ett amatörfoto: »Backhoppning i Alpbacken».

Stiftelsen Blomsterfonden (ur Linda Olséns dödsbo), Östersund: En bärbar skrivpulpet, hopfälld får den formen av en låda (26,5X42,5X17,5 cm.). Torde sannolikt härröra från 1850-talet.

Herr Oscar Thideman, Östersund: 2 st. gruppfoton av Östersunds poliskår (omkring 1900. Storlek: 30X36 cm. Ett gruppfoto: »Nationalklädda damer». Omkr. år 1909. Ett foto med motiv från Stortorget under barnensdagsfestligheter i början av seklet samt 2 st. vykort.

Verkmästare B. W. Tjernberg, Östersund: Jämtlands läns kalender 1910.

Chefredaktören Sven Wallin, Östersund: Fotografi: »Stadsgården», Östersund. 65 st. fotonegativ (lasarettet, Vinterspelen 1925 m. m.) och 35 st. fotografier (Vinterspelen 1925 m. m.).

Wargentinsskolan, Östersund: Doktor Daniel Backmans magisterdiplom av den 22 juni 1792 och Pehr Risslers diplom som medicine doktor av den 3 juni 1813. (Förste och länge ende provinsialläkaren i länet.)

Gymnastikdirektören Sigrid Wessberg, Stockholm: Inramat fotografi: »Folkdansens vänner». Östersund (omkr. 1903—05.) Storlek: 37X47 cm.

Stationsskrivaren Lennart Westlinder, Örebro: Ett gruppfoto taget år 1904 av åtta »förklädda» östersundsungdomar.

F. d. Distriktslantmätaren Heimer Wikström, Östersund: Gruppfoto: »Samer m. fl. samlade framför rådhuset» och ett vykort: »Från kungabesöket i Östersund år 1911».

Köpmannen Gustaf Ågren, Östersund: 2 st. gruppfoton: »Konfirmander 19/2 1894» och »Logen Bores 50-årsjubileum 1932». 2 st. inramade gruppfotografier, »Ordenssällskapet Goda Vänner (GV)»: 1. 15-årsjubileum (1902—1917). Storlek: 61X74 cm. 2. 35-årsjubileum (1902—1937). Storlek: 43X54 cm.

Östersunds stad, Fastighetskontoret: Två borrsvängar av äldre modell, sannolikt från 1870-talet, jämte tre st. borrar. Verktygen tillvaratagna i en rivningsfastighet i Lugnvik, som inköpts av staden från Erik Jonssons stärbhus. Verktygen torde ha använts av Erik Jonsson i egen verkstad och ute i staden. Dörrskylt (emalj). Text: »Albert Olsén, Auditor v. Häradshövding 1 tr.». Skylten tillvaratagen vid rivningen av Strandgatan 2.

 

Nya medlemmar i föreningen 23/10 1969

 

Kriminalinspektör Einar Bokström
Glasmästare Arne Dahlin
1 :e länsassistent Rune Ebenhard
Polisman Hans Engman
Byrådirektör Helmer Eriksson
Musiklärare Nils Eriksson
Direktör Edvin Frisk
Avdelningschef Lennart Hallén
1:e tullkontorist Artur Jemtehed
Styckjunkare Arne Jernberg
Försäljare Torsten Lindblom
Föreståndare Sten Lindqvist
Länsassistent Reumert Lundemo
Kamrer Nils Mattsson
Försäljningschef Paul Mohlander
Köpman Bror Nilsson
Disponent Erik Nilsson
Köpman Eric Norén
Fil. dr Gustaf Näsström (hedersledamot)
Major Sten Ulding

Sedan oktober 1969 avlidna medlemmar

 

Löjtnant Magnus Magnusson 13/10 1969
Redaktör Carl Melin 26/10 1969
Redaktör John Jonsson 28/11 1969
Köpman Torsten Nisser 23/12 1969
Överstelöjtnant Åke Bergman 6/1 1970
Tandläkare Svante Höglin 15/2 1970
F. 1:e trafikinspektör Oscar Eliasson 26/2 1970
Disponent Edvard Unnefors 7/3 1970
Forstmästare Sixten Amneus 22/3 1970
Packmästare John Lignell 9/5 1970
Fanjunkare Knut Eriksson 31/8 1970
Byggmästare Eric Englund 21/9 1970

 

Antal medlemmar i föreningen

 

Antal medlemmar oktober 1969 (före årsmötet) …………….402
Nyinvalda medlemmar 23 oktober 1969 …………………………20
………………………………………………………………………………. 422

Avlidna medlemmar oktober 1969—oktober 1970 …………. 12
Antal medlemmar oktober 1970 (före årsmötet) ………….. 410

Därav 4 hedersledamöter, 6 ständiga medlemmar, 384 betalande medlemmar och16 passiva medlemmar.

 

Meddelanden

 

NYTT BILDVERK

I slutet av 1968 utkom ett nytt och mycket förnämligt bildverk om Östersund av trycket. Det var det stort upplagda »östersundsbilder från O II:s och G V:s tid», redigerat av Erland Lindhammar och Gösta Rollin. Utgivare var Gamla Östersund, som för ändamålet av staden fått ett större bidrag ur Livénska fonden. Förläggare var Ragnar Ohlson, och trycket utfördes av AB Öpe-Tryck. Den solitt bundna, vackra volymen saluföres hos stadens bokhandlare till ett pris av kr. 42: —.

Här följer utdrag ur Per Nilsson-Tannérs recension i ÖP den 3 dec. 1968 med rubriken »Östersund genom 75 år — en strålande bildkavalkad»:
»——— —   Vilken hälsning till gamla östersundare hemma och borta! — Den gamla bildsviten, utgiven 1943, är för länge sedan utgången. Nu har en ny genomgång gjorts i Gamla Östersunds arkiv, och resultatet är överdådigt.

Det beror givetvis främst på att materialet varit rikhaltigt och i bästa mening mångsidigt. I andra hand kommer sammanställningen, redigeringen. Den är överlägset skickligt gjord .. . Rollin äger de konstnärliga förutsättningarna …, och Lindhammar besitter grundliga kunskaper om Östersund och östersundarna . . .

Bildsviten på 150 stora och väl tillvaratagna sidor spänner över förhållanden under tvenne monarkers tid.—————– Ingen sida är den andra lik; blandningen av vyer och porträtt, detaljstudier och små pressklipp gör boken till ett mycket omväxlande, piggt och vackert panorama.»
Härtill må fogas följande:
Namnuppgifter m. m. till bildverket har i ett ex. upprättats av Erland Lindhammar, som överlämnat det värdefulla arbetet som gåva till föreningen. Det förvaras på Gamla Östersunds expedition, där envar intresserad kan taga del av innehållet efter hänvändelse till intendenten.
Rättelser till själva bildverket finns införda i Årsskrift 1969, sid. 19.

ÖVRIGA PUBLIKATIONER
Hos stadens bok- och pappershandlare kan den intresserade erhålla även nedanstående publikationer, samtliga utgivna av föreningen:
Ortnamn i Östersund av Iwan Wikström. 140 sid. — Pris kr. 13: 50.

Ett pressuttalande: »Boken kommer utan tvivel att i alla tider vara ovärderlig som en överskådlig och noggrant redovisande källa för var och en, som intresserar sig för staden Östersund och dess bebyggelsehistoria.»
Arkivarie Bertil Flemström i Östersunds-Posten.

Register till Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1938—1948 av Albin Johansson. 36 sid. — Pris kr. 3:—.

Register till Föreningen Gamla Östersunds årsskrift 1949—1959 av Per Fjell- ström och Svante Höglin. 49 sid. — Pris kr. 5: —.

Av föreningens äldre årsskrifter (1938—1969) finns det åtskilliga årgångar kvar, dock blott i begränsade upplagor. Förfrågan och event, rekvisition kan göras på Föreningen Gamla Östersunds expedition, Stadsmuseet, Rådhusgatan 42, 831 00 Östersund. Tel. 063-213 24.
A. Sn

 

Förteckning över ledamöter
i Föreningen Gamla Östersund den 1 oktober 1970

 

Hedersledamöter:
Langéen, F. C. R., överlantmätare
Näsström, Gustaf, fil. dr, författare,
Lindhammar, Erland, överste Stockholm
Wikström, Heimer, distriktslantmätare

Ledamöter:
Abrahamsson, Gustaf, köpman
Agerberg, Johan, köpman
Ahlberg, Erik, förrådsman
Alftrén, Hans, kassör
Almerud, Bertil, länsarkitekt
Alström, Alfred, kamrer, Frösön
Alström, Erik, vattenrättsingenjör, Växsjö
Andersson, Bengt, 1:ste byråinspektör
Andersson, Egon, avdelningschef, Södertälje
Andersson, Gösta, ingenjör
Andersson, Gunnar, bokförare
Andersson, Håkan, expeditionsföreståndare
Andersson, Nils, kontorist
Andersson, Åke, kassör
Arbman, Ragnar, rektor
Arnegren, Arne, byråchef, Bromma
Aronsson, Aron, läroverksadjunkt
Backlund, Anders, vaktmästare
Berghagen, Nils, odont. doktor, Johanneshov
Berghagen, Robert, arkitekt SAR, Stockholm
Berglund, Sven, 1:ste kanslist
Berndtsson, Bo, köpman
Berndtsson, Olle, boktryckare
Bjermqvist, Gösta, kyrkoherde
Björk, Olle, målarmästare
Björkquist, Lennart, fil. dr, Uppsala
Björås, Per, revisor
Bokström, Einar, kriminalinspektör
Bolander, Erland, plåtslagarmästare
Bolander, Gunnar, köpman
Bohman, Ossian, byrådirektör, Solna
Bohman, Per, major, Mölndal
Bohman, Ragnar, kamrer
Boman, Stig, försäkringsinspektör
Boo, Hilmer, direktör
Borggren, Fredrik, civilingenjör
Bostrand, Bo, major
Bostrand, Gottfrd, förrådsförvaltare
Bouvin, Erik, landstingsdirektör
Branden, Per, disponent
Brant-Lundin, Christer, byrådirektör, Täby
Brant-Lundin, Lennart, överste
Brolén, Raymond, provinsialläkare, Hofors
Brolén, Sixten, advokat
Brolén, Sture, läkare
Burman, Erik, läroverksadjunkt, Genvalla
Bååthe, Arvid, agronom
Cappelen-Smith, Ulf, överste, V. Frölunda
Carlsson, Lars, åkeriägare
Carlson, Torsten, jägmästare
Carlsson, Torsten, kanslichef
Clarin, Ragnar, herr
Collin, Valter, landsfiskal, Frösön
Dahl, Eric, köpman
Dahl, Rune, tandläkare
Dahl, Sven, tandläkare
Dahlberg, Benkt, generalmajor, Älvsjö
Dahlberg, Carl, distriktschef
Dahlberg, Didirik, byrådirektör, Bromma
Dahlberg, Nils, apotekare, Hammerdal
Dahlbäck, Åke, direktör, Enskede
Dahlin, Arne, glasmästare
Ebenhard, Rune, 1:ste länsassistent, Frösön
Edbom, Erik, löjtnant, Sollefteå
Edenbo, Thorsten, konditor
Edgar, Isak, 1:ste assistent
Edström, Bengt, reklamkonsulent, Spånga
Edström, Lennart, avdelningsdirektör
Ekström, Anton, linjemästare, Norrtälje
Eliasson, Jan, förrådsmästare
Eljasson, Eric, konstnär, Stocksund
Englund, Gunnar, civilingenjör
Engman, Hans, polisman
Eriksson, Anders, kansliskrivare
Eriksson, Axel, köpman
Eriksson, Evert, häradsskrivare
Eriksson, Helmer, byrådirektör, Stockholm
Ericsson, Johan, 1:ste reparatör
Ericson, John, 1:ste landskanslist
Eriksson, Jonas, länsläkare
Eriksson, Karl, vaktmästare
Ericson, Lars, bankkamrer
Eriksson, Nils, musiklärare
Ericsson, Oscar, förvaltare, Johanneshov
Ericsson, Pontus, köpman
Ericson, Sven-Eric, vägdirektör, Mariestad
Eriksson, Åke, kronokommissarie
Fastborg, Torsten, disponent, Sundsvall
Folestad, Johneric, tandläkare
Folestad, Tor Björn, fil. mag.
Forsberg, Gunnar, 1:ste polisassistent
Forslund, Martin, ombudsman
Franzén, Sune, musikhandlare
Fredman, Bengt, överstelöjtnant, Strängnäs
Fredriksson, Bo, poliskommissarie
Fredriksson, M. G., rådhusvaktmästare
Fridlund, Walter, redaktör
Friman, Gösta, bokbindare
Frisk, Edvin, direktör
Fundin, Gustaf, postiljon
Gardham, Wald., lappfogde
Gezelius, Göran, överläkare
Gidén, Nils, kommunalarbetare
Grahn, Eric, hälsovårdsassistent, Frösön
Granberg, Eugen, förvaltare, Solna
Graeve, Ragnar, major, Sundsvall
Grinde, Axel, handlande
Gulle, Bengt, kamrer
Gustafsson, Arne, fanjunkare
Gustafsson, Ernst, direktör
Gardin, Arne, direktör, Frösön
Gardin, Georg, överste, Stockholm
Gardin, Olof, polismästare, Nyköping
Haase, Christer, kapten
Hagberg, Erik, löjtnant
Hagelberg, Torsten, redaktör, Täby
Hagsäter, Bror, möbelhandlare
Halén, Ruben, häradsskrivare
Hallberg, Erik, köpman
Hallberg, Lars, köpman
Hallberg, Olle, köpman
Hallberg, Pelle, maskinbiträde
Hallen, Lennart, avdelningschef
Hallin, Herman, köpman
Halling, Arvid, fotograf
Hallström, Per, redaktör
Hammar, Bo, installatör
Hammarstedt, R., 1:ste bokhållare
Hammarstedt, Svante, posttjänsteman
Hansson, Bernhard, bankdirektör
Hansson, Verner, kommunalarbetare
Hedenmark, Hans, advokat
Hedin, Örgen, 1:ste länsassessor, Vendelsö
Hedlund, Axel, styckjunkare
Hedlund, Sigfrid, löjtnant, Frösön
Hedlund, Åke, kapten
Heilborn, Gösta, advokat
Helgesson, Helge, köpman
Hellgren, Erik, direktör
Hellgren, Rune, köpman
Hellgren, Ulf, direktör
Hellerot, Gunnar, bankdirektör, Sundsvall
Herlitz, Erland, direktör
Herlitz, Lars, vattenrättsdomare
Herlitz, Nils, disponent
Hermansson, Herman, köpman
Heurling, Bror, bokhandlare
Herulf, Gustaf, professor, Genvalla
Holmbäck, Kurt, annonschef
Holmbäck, Magnus, distriktslantmätare, Sveg
Holmquist, Karl, lokförare
Holmstedt, E. Walter, civilingenjör, Stockholm
Holter, Ove, bokhandlare, Västerås
Horneij, C. E., fastighetsförvaltare
Horneij, Erik, stadsbokhållare
Huldberg, Gustav, droskägare
Huldberg, Karl, gårdsägare
Huldberg, Olof, kapten
Husberg, Tore, konsulent, Alingsås
Hållstedt, Carl, direktör, Sundsvall
Hägerström, Folke, köpman
Hägglund, Erland, hemmansägare, Rödön
Högberg, Thure, försäljningschef
Hörnell, Karl, direktör
Iverstedt, John, kommunalarbetare
Jacobsson, Harald, direktör
Jansler, Sven Bertil, arkitekt SAR, Lidingö
Jansler, Åke, borgmästare
Jansson, Anders, kassör
Janson, Gösta, läkare
Jansson, Sven, pappershandlare
Jemtehed, Artur, 1:ste tullkontorist
Jernberg, Arne, styckjunkare
Johandy, Curt, köpman
Johansson, A. G., förvaltare
Johansson, Ragnar, bokbindarmästare
Johanson, Sigfrid, köpman
Jonsson, Carl S., boktryckare
Jonsson, Nils, kommunalråd
Jonsson, Tord, kontrollingenjör, Frösön
Junehag, Helge, billackerare, Frösön
Jönsson, Erik, överkontrollör
Jönsson, Tage .inspektör
Jörgensén, Gustaf, kamrer
Karlsson, Erik, grosshandlare
Kihlström, Nils, kupémästare
Kjelldén, Kjell, amanuens
Kjellin, Rolf, överste
Kjellman, Gustaf, direktör, Frösön
Kjellman, Lennart, kapten
Konow, Anders, kronofogde
Kyhlstedt, Bengt, direktör, Solna
Kyhlstedt, Karl-Erik, direktör, Solna
Kyhlstedt, Sven, direktör, Hälsingborg
Kylsberg, Sven, major
Kåbjörn, John, Linderöd
Köhlqvist, Sven, kontorist
Lago, Bengt, brandman
Lalandcr, Per, köpman
Langéen, Gustaf, överstelöjtnant, Ängelholm
Langéen, Carl Fredrik, major, Kristianstad
Langéen, Sten, överste, Solna
Larsson, Algot, åkeriägare
Larsson, Lars, bankkamrer
Leander, Gösta, 1:ste landskanslist
Leander, Ivan, biografföreståndare
Lenné, Sven, ingenjör, Roslags Näsby
Levin, Knut, köpman
Lignell, Anders, civilingenjör, Sundsvall
Lignell, Karl, överingenjör, Bromma
Lind, Joel, taxeringsintendent
Lindahl, Sten, major
Lindberg, Bengt, kapten
Lindblom, Torsten, försäljare
Lindeberg, Albin, rådman, Lund
Lindevall, Gösta, disponent
Lindgren, Erik, komminister, Borgvattnet
Lindgren, Olof, avdelningschef, Frösön
Lindgren, Thore, glasmästare
Lindgren, Torsten, byrådirektör, Umeå
Lindqvist, Joh. Olof, förbundskassör, Stockholm
Lindkvist, Sten, föreståndare
Lindström, Lars, byggmästare, Uppsala
Ling, Helmer, kamrer
Lingsell, Georg, hovfotograf, Arvika
Ljungqvist, Gösta, direktör, Bromma
Lund, Bengt, försäljare
Lund, Gustaf, överstelöjtnant
Lund, Olle, frisörmästare
Lundberg, Gösta, filmfotograf
Lundberg, Iwan, 1:ste konsulent
Lundberg, Wiktor, fotograf
Lundemo, Reumert, länsassistent, Frösön
Lundgren, Nils H., frisörmästare
Lundholm, I., med. doktor, Norrköping
Lundin, Erik, vägdirektör
Lundmark, W., bankvaktmästare
Lundvall, Anders, direktör
Lundvall, Jan, disponent
Lögdberg, Gunnar, köpman
Magnusson, Bengt, redaktör
Magnusson, Ruben, distriktsveterinär
Magnusson, Sven, försäljningschef, Sundsvall
Manneby, Thore, fögderiassistent
Mattsson, Nils, kamrer
Medin, Wald., bankkamrer, Anderslöv
Moberg, Karl, kapten
Moberg, Thure, banktjänsteman
Modigh, Ragnvald, kassör
Modigh, Sven, stationsförman
Modin, Fredrik, möbelsnickare
Mohlander, Paul, försäljningschef
Molander, Nils, handelsresande
Mosten, Carl, fastighetsägare
Mosten, Karl-Eric, köpman
Myrin, Folke, ingenjör
Månsson, Kåre, advokat
Månson, Stig Arne, 1:ste taxeringsrevisor
Mårtensson, Erik, köpman
Nillgård, Holger, kyrkogårdsföreståndare
Nilsson, Bertil, läroverksadjunkt
Nilsson, Bror P., köpman
Nilsson, Erik, disponent
Nilsson, Magnus, kyrkvärd
Nilsson, Nils, 1:ste kansliskrivare
Nilsson, Olof, bankkamrer
Nilsson, Olof, disponent
Nohlman, Nils, distriktsåklagare
Nord, Edvard, typograf
Nordin, Henning, fabrikör
Nordin, Karl, fanjunkare
Nordin, Sven-Ivar, bankkamrer
Norén, Eric, köpman
Norenius, Harry, direktör
Norlén, Jonas, kamrer
Nylin, Klas-Gustaf, civiljägmästare, Frösön
Nässén, Ante, tandläkare
Nässén, Birger, tandläkare
Nässén, Nisse, tandläkare
Näsström, Arne, byggmästare
Odelberg, Axel, med. doktor, Österskär
Oden, Åke, kanslichef, Sollentuna
Olausson, Carl, köpman
Ohlsson, Daniel, förvaltare
Ohlsson, Leander, distriktschef
Olsson, Per-Olof, fabrikör
Ohlson, Ragnar, konsul
Orrje, Gunnar, kamrer, Stockholm
Otterfalk, P. G., disponent
Owén, A., musikfanjunkare
Pagels, Olle, bokhandlare
Paulson, Nils, avdelningschef
Perbrink, John, köpman
Persson, Gustaf, direktör, Sundsvall
Persson, Karl-Axel, köpman
Persson, Olof A., direktör
Persson, P. A., äkeriägare
Persson, Sven O., direktör
Pettersson, Gunnar, skogsfaktor, Kälarne
Piculell, Bengt, direktör
Pihl, Herman, socialchef
Pålstam, Bengt, tandläkare
Pålstam, Hubert, disponent
Ramstedt, Stig, kapten
Rimmö, Ola, ingenjör
Ring, Anders, stationsförman
Ringström, Erik, åkare
Rissler, Sven, tandläkare, Vallentuna
Rohdén, Sven, stationsinspektor
Rollin, Gösta, länsarkitekt
Rydell, Olle, direktör
Rydqvist, Harry, drätseldirektör
Sanher, Harald, köpman
Sandberg, Karl, kassör
Schmeling, Eric, advokat
Schmidt, Eric, avdelningschef. Matfors
Sehlstedt, Bengt, stabskonsulent
Selander, Gustaf, advokat
Siede, Hilding, banktjänsteman
Sigeman, Kjell, revisionsintendent
Sjöberg, Roland, fanjunkare
Sjöblom, K. G., tandläkare
Skoglund, Verner, köpman
Sköld, Robert, jägmästare, Täby
Smith, Oscar, köpman
Solberger, Holger, organisationschef
Stafverfeldt, Folke, järnhandlare
Starlander, Gustaf, köpman
Stigenius, Göran, civilingenjör
Ströberg, Ture, verktygsarbetare
Sundström, Elis, disponent
Sundström, Erland, inspektör
Suwe, Gunnar, arkitekt SAR, Frösön
Suwe, Karl-Axel, arkitekt SAR
Svedbergh, Carl, hovkörsnär
Swendung, Per, juvelerare
Svensson, Anders, glasmästare
Svensson, Anton, rektor
Svenson, Bror, köpman
Svensson, Gunnar, fanjunkare
Svensson, Jean, pappershandlare
Svensson, Nils P., löjtnant
Svensson, Rolf, handelsbiträde
Söderberg, Erik, direktör, Örebro
Thomson, Helge, rådman, Stockholm
Thorgerzon, Holger, köpman
Thuresson, Orvar, skriftställare
Törner, Lennart, köpman
Uhlin, Nils, häradsskrivare
Ulding, Sten, major
Wadman, John, köpman
Wahlfeldt, B. G., 1:ste tygverkmästare
Wall, Sven, stadskassör
Wallin, Sven, chefredaktör
Walltin, Gusten, fastighetsägare
Wallskog, Erik, köpman
Ward, Gunnar, ombudsman. Örebro
Wedemark, Arthur, konditor, Nora
Westerberg, Lennart, kapten, Frösön
Westlinder, Lennart, stationsskrivare, Örebro
Westvall, J. O., direktör
Victor, Bo, advokat
Victor, Frans, advokat
Widell, Bo, major, Fåker
Widell, Sven, kapten
Wigen, Heimer, boktryckare
Wigen, John, direktör
Wikander, Sven, häradsskrivare
Wikén, Olle, 1:ste hälsovårdsinspektör
Vikberg, Per, fanjunkare
Wiklander, Svante, köpman
Wikström, Rolf, frisörmästare
Winström, Bertil, direktör, Rungsted Kyst
Wisvall, Åke, överstelöjtnant
Zetterström, Per, trädgårdskonsulent
Åberg, Rune, reklamkonsulent
Ågren, Gustaf, köpman
Åslund, Tore, grosshandlare
Ängesgård, Karl, distriktschef
Öberg, Einar, kyrkoherde, Hoverberg
Öberg, Sven, överste, Stockholm
Ögren, Per, kassör
Öhrstedt, Hjalmar, överstelöjtnant, Stockholm
Örnberg, Erik, ingenjör, Södertälje
Örnberg, Bertil, köpman
Österberg, G. F., posttjänsteman
Österholm, Roland, kassör
Östlund, Allan, direktör
Östlund, Rolf, kamrer
Östlund, Sten, försäljningschef