Föreningen Gamla Östersund

FGÖ år 2017

Föreningen bildades den 23 oktober 1923. Från början och ända fram till år 2001 var föreningen en sluten invalsförening för män som var födda i Östersund eller bott där en längre tid. År 2001 ändrades stadgarna så att FGÖ numera är en öppen förening för alla som är intresserade av Östersunds historia.

För medlemskap se underfliken "Föreningen" rubrik "Stadgar"

Genom åren har föreningen fått en omfattande samling av föremål, böcker, konst, foton och filmer att förvalta. Den digitala tekniken ger nya möjligheter att systematisera och sprida kunskap om samlingarna. En utveckling som vi bara är i början av.

FGÖ Årsmöte 21 mars kl 18.00

Årsmötet genomföres i Stadsbiblioteket.
Se utförligt reportage från årets årsmötet under rubriken Föreningen och fliken Program

Nyheter

 

Vi skildrar stadens historia i ord och bild


Historien passerar ständigt mitt framför våra ögon, öron och andra sinnen.  Det alldagliga idag kan vara intressant historia imorgon – eller någon gång i framtiden.
Det som inte samlas in eller dokumenteras tonar sakta bort i takt med generationerna.Den som tar del av historien ser mönster och får större förståelse för sin egen tid. Att vårda historien är därför viktigt och det sker på olika sätt i Sverige.
Vårt sätt har sitt ursprung från föreningens bildande i oktober 1923. Då bestämdes föreningens uppgifter till att:

”Samla för Östersund intresserade personer, vilka vill vårda och bevara Östersunds, från historisk, topografisk, konstnärlig eller kulturell synpunkt, värdefulla minnen, samt verka för att historiska och konstnärliga krav tillgodoses vid Östersunds förändring och utveckling. I detta syfte vill föreningen samla bidrag till Östersunds historia i vidaste mening samt i skrift och bild återge desamma, ge liv åt märkliga tilldragelser och personligheter, bidra till Östersunds förskönande liksom vidta andra hembygdsvårdande åtgärder.”

”I vidaste mening” tolkar vi som att vår uppgift omfattar såväl de stora dragen som de små detaljerna och det försöker vi leva efter.



Varför heter det som det gör?

Man kan ju undra hur en gata eller område fått sitt namn? Finns det någon historia bakom namnen? Vem vet var Götgatan låg i Östersund?

År 1923 samlades tre starka potentater i Östersund. Det var Filosofie Licentiaten Algot Holmqvist, Bankdirektör Carl Lignell och Länsantikvarien Eric Festin. Potentaterna var mycket upprörda över att vissa av stadens gatunamn inte hade något alls med Östersund att göra. Här krävdes krafttag! Efter ett hårt arbete snickrade man till en hel bok med förslag på namnbyten. Boken lämnades in till Stadsfullmäktige. Här kommer några exempel:

Repslagaregatan behövde byta namn. Det fanns ju ingen repslagarbana där längre. Stadens politiker stack som vanligt ut näsan med olika förslag. De föreslog ”Sveagatan”, ”Esplanaden” och ”Avenyn”. Men de tre vise männen vann. Repslagaregatan bytte namn till Rådhusgatan. Gatan går förbi Rådhuset – logiskt. Vidare byttes Odengatan till Litsvägen. Den gick mot Lit och det var ju förresten ingen gata. Samma sak var det med Fältvägen som fick bli Stuguvägen. Norrlandsgatan då? Jo, när staden växte i nordöstlig riktning var man tvungen att dika ur alla dessa våtmarker som fanns där. Man gjorde krondiken. Alltså fick det bli Krondikesvägen. Järnvägsparken bytte namn till Österängsparken. Järnvägstationen fanns i och för sig där, men Österängen hade en mycket äldre historia. En gång i tiden var Österängen en del av mycket fina slåttermarker för Odensalabönderna. Namnet Tjalmargatan hade också en historisk bakgrund. Den vetter ju mot Tjalmarsundet i Storsjön mellan Andersön och Bynäset. En gång i tiden drev samer renhjordar genom just Tjalmarsundet. Tjalmar (Tjålme) kommer från samiskan och betyder just sund.

Södra Nygränd fick byta namn till Thoméegränd. Det var efter Landssekreteraren Anders Jacob Thomée. Han satsade allt han hade för att förverkliga drömmen om en kommunikationsled från kust till kust med Jämtland som nav. Hela företaget gick dock i konkurs efter bara några år. Men efter detta startade en fantastisk ångbåtsera i hela Jämtland. Thomée fick också ge namn till en ångbåt (Blaumaulebauten). En ångbåt som kanske tjänstgjort längst av alla ångbåtar i Sverige och som ökade mysighets- och trivselfaktorn i Östersund med hundra procent. Jo, förresten! Götgatan fick byta namn till Bangårdsgatan. Logiken segrade till sist även där.

 

Jim Hedlund

Landsarkivet i Östersund